Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kriminalvårdens ASI och narkotika- satsning Vad har vi lärt? Riktlinjekonferens 2008-04-10 Birgitta Göransson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kriminalvårdens ASI och narkotika- satsning Vad har vi lärt? Riktlinjekonferens 2008-04-10 Birgitta Göransson."— Presentationens avskrift:

1 Kriminalvårdens ASI och narkotika- satsning Vad har vi lärt? Riktlinjekonferens Birgitta Göransson

2 Varför ASI? (Addiction Severity Index) RRV och BRÅ kritik för bristande dokumentation Arbetsmetod för strukturerad plan och möjlighet att utvärdera resultat Klienten involverad och möjlighet att samverka med scialtjänst och beroendevård

3 Varför just ASI? Mest använda instrument för forskning Vårdideologiskt obunden Internationell – 11 språk Socialstyrelsen rekommenderar Inte alltför omfattande

4 Fysisk hälsa Arbete och Försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj och umgänge Psykisk hälsa ASI livsområden

5 Implementering start 1998 Information i alla regioner Utbildning i alla regioner Allmänt uppdrag till alla myndigheter

6 1 1 Identifiera alla narkotikamissbrukare 2 Kartlägg deras problem och vårdbehov 3 Utveckla och utvärdera behandlingsprogram 4 Minska införsel av narkotika på anstalter 5 Utveckla samverkan 6 Öka kunskaper om motivationsarbete Regeringsuppdrag 2002 om intensifierad narkotikasatsning

7 Regeringsuppdraget bygger på en forskningsbaserad handlingsplan framtagen av olika experter inom kriminalvården

8 1 1 Identifiering och kartläggning av missbrukarnas problem och vårdbehov 2 Differentiering av anstaltsplatser 3 Motivation och behandling 4 Säkerhet och kontroll 5 Samverkan 6 Kompetensutveckling Sex strategiområden

9 Strategi för implementering Kunskapsbaserad handlingsplan Specialistgrupp CDG, som skrivit handlings- planen, stödjer och kvalitetssäkrar Implementeringen genomförs av kriminalvårdens ordinarie ledningsorganisation

10 Uppföljning av ASI 2003 (genom CDG) Många utbildade i metoden Få genomförda ASI kartläggningar Utbildade arbetar med andra uppgifter Enstaka chefer stödjer metodanvändingen Personalen tror inte klienterna är motiverade Klienterna är motiverade

11 Implementering av ASI 2003 Del i en kunskapsbaserad handlingsplan för att minska en allvarlig problematik Insikt om att klienterna uppskattar metoden att få kartlägga olika livsområden Specialiserade tjänster med bidrag till finansiering Tydliga uppdrag med tät uppföljning och återrapportering

12 Uppföljning av ASI 2007 (genom CDG) ASI i databanken Specialiserade ASI tjänster ASI kartläggare integrerade i programteam ASI underlag för samverkan med socialtjänst ASI underlag för samverkan med beroendevård ASI ett av underlagen för vård i stället för fängelse

13 Män Kvinnor Totalt Kroppsliga skador/sjukdomar som påverkar livsföringen 47% 60%48% Utsatt för fysisk misshandel 45% 74%48% Utsatt för sexuell misshandel 4% 41% 8% Allvarliga självmordstankar 35% 46% 36% Hjälpbehov Narkotika 83% 80%83% Psykiska problem 43% 50%44% Kriminalvårdens narkotikamissbrukare (N = 6250 ASI-utredda narkotikamissbrukare april 2003-aug 2007 )

14  Uppsökta personer i häkte  Kontraktsvård (personer)  § 34(personer)  ASI/MAPS  Nationella program (klienter) 900 (fullföljt)  12-stegsprogram 900 (deltagit) Resultat - antal klienter

15 Nya behandlingsinsatser – läkemedelsassisterad behandling Kroniska heroinmissbrukare i samverkan med beroendekliniker i Stockholm, Malmö, Eskilstuna, Örebro m fl Integrerat Team för Opiatberoende kriminalvårdsklienter – Socialtjänst, beroendecentrum Stockholm och frivård i samverkan Amfetaminmissbrukare med ADHD diagnos – behandling vid frigivning och under anstaltstid - forskningsprojekt med Beroendevården i Stockholm Heroinmissbrukare med behov av subutex eller metadon ställs in veckorna före frigivning på Fosieanstalten i Malmö Göteborg?

16 Implementeringshinder YTTRE FAKTORER Beläggningssituationen Lagstiftning Politiskt tryck Vårdsamhället INRE FAKTORER Organisation Ledning ASI Utbildning i program Timing Förhållningssätt

17 Viktiga lärdomar Politiskt tryck garanterar att uppdraget genomförs Tydligt uppdrag från Gd till organisationen - stöd och tydlig styrning från operativ ledning Förmåga hos ledning att samarbeta med experter Små ekonomiska resurser kopplade till uppdraget Tydlig kunskapsbaserad handlingsplan Stöd för implementering via tvärfacklig expertgrupp och nationell samordning Dialog med genomförare i basen och undanröjande av hinder

18 Vilka konsekvenser får en restriktiv narkotikapolitik? Färre ungdomar testar narkotika Befolkningen en negativ attityd Mindre utbud av narkotika Mer marginaliserade missbrukare Sämre behandlingsresultat om inte vården möter upp kriminalvården

19 Kriminalvården tillämpar de behandlingsprogram och kartläggningsmetoder som Socialstyrelsen rekommenderar Narkotikamissbrukare i kriminalvården vill ha behandling

20 Kriminalvården välkomnar riktlinjerna – de ger möjlighet till behandling oavsett var narkotikamissbrukaren bor att använda ASI kartläggningar för effektivare behandlingsinsatser att följa upp insatt behandling att arbeta med läkemedelsassisterad behandling tillsammans med beroendevården att ge missbrukare med samsjuklighet bättre vård

21 Avgörande för att lyckas Stöd uppifrån Engagerad personal Flexibilitet och anpassning till verklighetens krav och nya forskningsrön Uthållighet och samarbete Lära av varandra, inte konkurrera


Ladda ner ppt "Kriminalvårdens ASI och narkotika- satsning Vad har vi lärt? Riktlinjekonferens 2008-04-10 Birgitta Göransson."

Liknande presentationer


Google-annonser