Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne Lund 2008-10-10 Mikael Karlson Triagehandboksgruppen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne Lund 2008-10-10 Mikael Karlson Triagehandboksgruppen."— Presentationens avskrift:

1 Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne Lund 2008-10-10 Mikael Karlson Triagehandboksgruppen

2 Mikael Karlson 08-10-102  Kort historik  Triage i Skåne  Triagehandboken – principer/funktion  Utbildning/utveckling

3 Mikael Karlson 08-10-103 Triage i ett historiskt perspektiv  Ursprungligen franskt uttryck - trier – vilket ungefär betyder ”sortera/prioritera”  Utvecklades på 1700-talet för att prioritera vårdbehovet för skadade soldater på slagfälten  Sporadiskt förekommande på sjukhusens Akutenheter i början på 1900-talet men först under senare hälften av 1900-talet mera utbrett

4 Mikael Karlson 08-10-104 Vad betyder triage idag?  Triage sker vid alla möten mellan hälso- och sjukvårdspersonal och de som kontaktar sjukvården för råd eller hjälp.  Syfte: snabbt och säkert bedöma vårdbehov, vårdnivå och prioriterings- grad. OBS! Syftet är alltså inte att ställa diagnos primärt!!  Via telefon eller personligt möte

5 Mikael Karlson 08-10-105 Uppdrag triage i Region Skåne Syfte: ”Skapa en samsyn och samverkan för medicinskt omhändertagande i Region Skåne för att öka kvalitet, tillgänglighet, patientsäkerhet och trygghet för medborgarna i Region Skåne.” Mål: Rätt vård på rätt vårdnivå. Konkret: Utarbeta ett beslutsstöd för detta.

6 Mikael Karlson 08-10-106 Socialstyrelsens synpunkter 2007 Telefonrådgivning generellt har brister, ffa saknas:  strukturerade riktlinjer  kompetensutveckling Dessa synpunkter styrks av sjuksköterskan Katarina Göranssons avhandling om triage (nov 2006) www.triagenurse.se

7 Mikael Karlson 08-10-107 Arbetsgrupp för triageprocessen  Uppdrag: ta fram process/beslutsstöd för att tillgodose detta behov  Specialistläkare och sjuksköterskor från primärvård och sjukhus med erfarenhet av ”triagearbete”  Matz Widerström sjukhuschef Ystad lasarett är medicinskt ansvarig för handboken

8 Mikael Karlson 08-10-108 Primär triagering vid akuta sjukvårdskontakter Telefon/besök Symtombeskrivning Vitalhistoria SVR/PV/Akutmottagning/Kamber/ (Kommunal hemsjukvård) 112 Akut (akutsjukhus, inkl psykakut) PVakut (VC/JLC motsv) PV/Psyk (icke-akut) Egenvård Sekundär= vidare/fördjupad triagering - ADAPT

9 Mikael Karlson 08-10-109 ADAPT Egenvårdsguide RGS 1177 Triage- handbok Primärtriage Sekundärtriage

10 Mikael Karlson 08-10-1010 ”What’s in it for me??”

11 Mikael Karlson 08-10-1011 Förväntade/potentiella vinster Patientperspektiv:  Medicinsk kvalitet  Tillgänglighet/service  Enhetliga råd – ökad egen kunskap  trygghet/säkerhet Verksamhetsperspektiv  Medicinsk kvalitet/ säkerhet  Resursutnyttjande/ kostnadseffektivitet  Enhetlighet  Arbetsmiljö

12 Mikael Karlson 08-10-1012 För den enskilde medarbetaren  Tydliga och enhetliga riktlinjer för triagearbetet  underlättar arbetet  Stöd för de beslut om råd/åtgärder som triagesjuksköterska fattar  trygghet/säkerhet  Nöjda patienter  bättre arbetsmiljö

13 Mikael Karlson 08-10-1013 Framgångsfaktorer - förutsättningar  Samsyn och tydlighet på alla vårdnivåer och inom varje enhet väsentligt för optimalt triagearbete (dra åt samma håll)  Grunderna för detta triagearbete måste därför vara kända av alla på varje enhet (vem/var/hur etc)  Rätt förutsättningar för genomförande krävs inom organisationen (koncern  vårdnivå  enskild enhet  enskild medarbetare).

14 Mikael Karlson 08-10-1014 Men hur funkar det då????? Adapt

15 Mikael Karlson 08-10-1015 Triagehandboken  Underlag: reviderat beslutsstöd som användes på Sjukvårdsrådgivningen I Skåne 2001-2005 (utarbetat av olika specialistläkare i Skåne) samt befintliga prio-handböcker/triagedokument  Framtagen av arbetsgruppen, första version 2006, reviderad 2007.

16 Mikael Karlson 08-10-1016 Enkla bedömningsprinciper  Vitala funktioner centrala för att fånga allvarliga tillstånd – vitalhistoria (speglar allmäntillståndet)  Symtombaserad och vårdnivåinriktad  Vitalhistoria + symtombeskrivning  lämplig vårdnivå

17 Mikael Karlson 08-10-1017 Vad är ofta första tanken vid akuta sjukvårdskontakter? Kan det vara nåt’ farligt?!

18 Mikael Karlson 08-10-1018 Vitalhistoria  Bedömning av patientens vitala funktioner (allmäntillstånd) utifrån strukturerade frågor enligt ABCDE.  Centralt begrepp som vid varje triage måste värderas för att bedöma allvarlighetsgrad.

19 Mikael Karlson 08-10-1019 Vad kännetecknar en allmänpåverkad patient (påverkad vitalhistoria)?  Påverkat medvetande  Påverkad cirkulation  Påverkad andning Begränsningar i vardagsfunktioner SömnNutrition ArbeteFritidsaktiviteter Elimination Kommunikation

20 Mikael Karlson 08-10-1020 Vitala SekundärtTriagehandboken Parametrar Triage A Airway - luftvägar Ofri luftväg Stridor Tecken till luftvägshinder är förekomst av biljud på ut- eller inandning. (så kallade stridor) eller om talförmågan försämras och helt upphör. Om personen blir medvetslös finns stor risk för luftvägsobstruktion. B Breathing - andning Andn.frekv. Saturation Tecken till andningspåverkan är andfåddhet vid samtal eller att patienten inte orkar tala i hela meningar vilket talar för ett ökat andningsarbete oavsett orsak och behov av snabb hjälp. Personen kan snabbt bli utmattad, förvirrad och medvetandesänkt. C Circulation - cirkulation Puls Blodtryck Tecken på sviktande cirkulation föreligger om personen beskriver hjärtklappning, kallsvettning, svimning, blekhet, kyla och förvirring. D Disability - medvetande Medvetslös Somnolent Oklar Vaken Tecken på grumlat medvetande är förvirring, amnesi, desorientering, oklart tal och sluddrighet under samtalet. E Exposure - inspektion Feber, EKGFeber, frossa, svettningar, blödningar, sår, felställningar osv.

21 Mikael Karlson 08-10-1021 Exempel på kompletterande frågor  Är det du själv som är sjuk? Om inte be att få tala med den sjuke om möjligt?  Kan du vara uppe och röra dig som vanligt?  Äter och dricker du som vanligt?  Kan du sköta ditt jobb trots att du inte mår bra?  Får du normal kontakt med barnet?  Äter och dricker barnet som vanligt?  Kissar och bajsar barnet som vanligt?  Leker barnet som vanligt någon stund på dagen?  Vad gör barnet just nu?

22 Mikael Karlson 08-10-1022 Symtombeskrivning Systematisk genomgång av symtom + faktorer som kan påverka vårdbehovet:  intensitet (smärtgrad etc) och debuttyp  duration (hur länge)  andra samtidiga symtom  andra faktorer (ålder, komplicerande sjd, medicinering etc) OBS ”Pattern recognition” – fokus alarmerande tecken

23 Mikael Karlson 08-10-1023 Vårdnivå  Vitalhistoria och symtombeskrivning  lämplig vårdnivå (112 – egenvård).  Allvarliga tillstånd identifieras först.  Påverkade vitala funktioner ”alltid” 112/Akut  ”Flexibel” instruktion inom vissa ramar = ofta mer än ett vårdnivåalternativ med tilläggsinstruktion för att underlätta valet av vårdnivå

24 Mikael Karlson 08-10-1024 Exempel

25 Mikael Karlson 08-10-1025 Utbildning och certifiering  Basutbildning – 2 heldagar (fallbaserad interaktiv användarutbildning + samtalsmetodik)  Fördjupningskurs (motsv 5p) för lokala resurspersoner (nätverk för imple- mentering/ kompetensutveckling etc)  Nätbaserad certifiering (fallbaserad)  Användning  fortbildning

26 Mikael Karlson 08-10-1026 Exempel på utbildnings/certifieringsfall  Erik 63 år, bor med mor på lantgård  Fumlig/dålig styrsel höger hand. Inget säkert trauma.  Tablettbehandlad DM+ hypertoni (”Trombyl, Enala-nånting, Salures, å en för blodsockret”). Inga andra mediciner.  Sluddrar något.

27 Mikael Karlson 08-10-1027 Vilken kompletterande fråga har störst betydelse för valet av vårdnivå? 1.Samtidig svaghet höger ben? 2.Samtidig yrsel? 3.Samtidig synpåverkan? 4.När började symtomen? 5.Kontrollerat blodtrycket nyligen?

28 Mikael Karlson 08-10-1028 Kompletterande anamnesuppgifter, fall 16 1.Samtidig svaghet höger ben? - nej 2.Samtidig yrsel? – nej, bara lite ostadig 3.Samtidig synpåverkan? - nej 4.När började symtomen? – 1 timme sedan 5.Kontrollerat blodtrycket nyligen? - ja, 1 månad sedan (”lite högt”)

29 Mikael Karlson 08-10-1029 Vilken vårdnivå tycker du nu är lämpligast? 1.112 2.Akut 3.PVakut 4.PV 5.Egenvård

30 Mikael Karlson 08-10-1030 Kommentarer, fall 16  Vårdnivå: 112  Tidpunkten väsentlig – avgör vårdnivå. Ev. trombolys måste påbörjas inom 3 h vid stroke  Trombyl/Plavix/Persantin etc räknas inte som antikoagulantia.

31 Mikael Karlson 08-10-1031 Framtidsutsikter?

32 Mikael Karlson 08-10-1032  Utvärdering (patient-, verksamhets- och användarperspektiv) – Ulf Ekelund  Forts implementering (även kommunalt?)  Årlig revision av handboken  Nätbaserad utbildning (och certifiering)  ”Digitalisering” av handboken  Integrering rådgivningsstödet (1177)?

33 Mikael Karlson 08-10-1033 Frågor?


Ladda ner ppt "Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne Lund 2008-10-10 Mikael Karlson Triagehandboksgruppen."

Liknande presentationer


Google-annonser