Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne Lund 2008-10-10 Mikael Karlson Triagehandboksgruppen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne Lund 2008-10-10 Mikael Karlson Triagehandboksgruppen."— Presentationens avskrift:

1 Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne Lund Mikael Karlson Triagehandboksgruppen

2 Mikael Karlson  Kort historik  Triage i Skåne  Triagehandboken – principer/funktion  Utbildning/utveckling

3 Mikael Karlson Triage i ett historiskt perspektiv  Ursprungligen franskt uttryck - trier – vilket ungefär betyder ”sortera/prioritera”  Utvecklades på 1700-talet för att prioritera vårdbehovet för skadade soldater på slagfälten  Sporadiskt förekommande på sjukhusens Akutenheter i början på 1900-talet men först under senare hälften av 1900-talet mera utbrett

4 Mikael Karlson Vad betyder triage idag?  Triage sker vid alla möten mellan hälso- och sjukvårdspersonal och de som kontaktar sjukvården för råd eller hjälp.  Syfte: snabbt och säkert bedöma vårdbehov, vårdnivå och prioriterings- grad. OBS! Syftet är alltså inte att ställa diagnos primärt!!  Via telefon eller personligt möte

5 Mikael Karlson Uppdrag triage i Region Skåne Syfte: ”Skapa en samsyn och samverkan för medicinskt omhändertagande i Region Skåne för att öka kvalitet, tillgänglighet, patientsäkerhet och trygghet för medborgarna i Region Skåne.” Mål: Rätt vård på rätt vårdnivå. Konkret: Utarbeta ett beslutsstöd för detta.

6 Mikael Karlson Socialstyrelsens synpunkter 2007 Telefonrådgivning generellt har brister, ffa saknas:  strukturerade riktlinjer  kompetensutveckling Dessa synpunkter styrks av sjuksköterskan Katarina Göranssons avhandling om triage (nov 2006)

7 Mikael Karlson Arbetsgrupp för triageprocessen  Uppdrag: ta fram process/beslutsstöd för att tillgodose detta behov  Specialistläkare och sjuksköterskor från primärvård och sjukhus med erfarenhet av ”triagearbete”  Matz Widerström sjukhuschef Ystad lasarett är medicinskt ansvarig för handboken

8 Mikael Karlson Primär triagering vid akuta sjukvårdskontakter Telefon/besök Symtombeskrivning Vitalhistoria SVR/PV/Akutmottagning/Kamber/ (Kommunal hemsjukvård) 112 Akut (akutsjukhus, inkl psykakut) PVakut (VC/JLC motsv) PV/Psyk (icke-akut) Egenvård Sekundär= vidare/fördjupad triagering - ADAPT

9 Mikael Karlson ADAPT Egenvårdsguide RGS 1177 Triage- handbok Primärtriage Sekundärtriage

10 Mikael Karlson ”What’s in it for me??”

11 Mikael Karlson Förväntade/potentiella vinster Patientperspektiv:  Medicinsk kvalitet  Tillgänglighet/service  Enhetliga råd – ökad egen kunskap  trygghet/säkerhet Verksamhetsperspektiv  Medicinsk kvalitet/ säkerhet  Resursutnyttjande/ kostnadseffektivitet  Enhetlighet  Arbetsmiljö

12 Mikael Karlson För den enskilde medarbetaren  Tydliga och enhetliga riktlinjer för triagearbetet  underlättar arbetet  Stöd för de beslut om råd/åtgärder som triagesjuksköterska fattar  trygghet/säkerhet  Nöjda patienter  bättre arbetsmiljö

13 Mikael Karlson Framgångsfaktorer - förutsättningar  Samsyn och tydlighet på alla vårdnivåer och inom varje enhet väsentligt för optimalt triagearbete (dra åt samma håll)  Grunderna för detta triagearbete måste därför vara kända av alla på varje enhet (vem/var/hur etc)  Rätt förutsättningar för genomförande krävs inom organisationen (koncern  vårdnivå  enskild enhet  enskild medarbetare).

14 Mikael Karlson Men hur funkar det då????? Adapt

15 Mikael Karlson Triagehandboken  Underlag: reviderat beslutsstöd som användes på Sjukvårdsrådgivningen I Skåne (utarbetat av olika specialistläkare i Skåne) samt befintliga prio-handböcker/triagedokument  Framtagen av arbetsgruppen, första version 2006, reviderad 2007.

16 Mikael Karlson Enkla bedömningsprinciper  Vitala funktioner centrala för att fånga allvarliga tillstånd – vitalhistoria (speglar allmäntillståndet)  Symtombaserad och vårdnivåinriktad  Vitalhistoria + symtombeskrivning  lämplig vårdnivå

17 Mikael Karlson Vad är ofta första tanken vid akuta sjukvårdskontakter? Kan det vara nåt’ farligt?!

18 Mikael Karlson Vitalhistoria  Bedömning av patientens vitala funktioner (allmäntillstånd) utifrån strukturerade frågor enligt ABCDE.  Centralt begrepp som vid varje triage måste värderas för att bedöma allvarlighetsgrad.

19 Mikael Karlson Vad kännetecknar en allmänpåverkad patient (påverkad vitalhistoria)?  Påverkat medvetande  Påverkad cirkulation  Påverkad andning Begränsningar i vardagsfunktioner SömnNutrition ArbeteFritidsaktiviteter Elimination Kommunikation

20 Mikael Karlson Vitala SekundärtTriagehandboken Parametrar Triage A Airway - luftvägar Ofri luftväg Stridor Tecken till luftvägshinder är förekomst av biljud på ut- eller inandning. (så kallade stridor) eller om talförmågan försämras och helt upphör. Om personen blir medvetslös finns stor risk för luftvägsobstruktion. B Breathing - andning Andn.frekv. Saturation Tecken till andningspåverkan är andfåddhet vid samtal eller att patienten inte orkar tala i hela meningar vilket talar för ett ökat andningsarbete oavsett orsak och behov av snabb hjälp. Personen kan snabbt bli utmattad, förvirrad och medvetandesänkt. C Circulation - cirkulation Puls Blodtryck Tecken på sviktande cirkulation föreligger om personen beskriver hjärtklappning, kallsvettning, svimning, blekhet, kyla och förvirring. D Disability - medvetande Medvetslös Somnolent Oklar Vaken Tecken på grumlat medvetande är förvirring, amnesi, desorientering, oklart tal och sluddrighet under samtalet. E Exposure - inspektion Feber, EKGFeber, frossa, svettningar, blödningar, sår, felställningar osv.

21 Mikael Karlson Exempel på kompletterande frågor  Är det du själv som är sjuk? Om inte be att få tala med den sjuke om möjligt?  Kan du vara uppe och röra dig som vanligt?  Äter och dricker du som vanligt?  Kan du sköta ditt jobb trots att du inte mår bra?  Får du normal kontakt med barnet?  Äter och dricker barnet som vanligt?  Kissar och bajsar barnet som vanligt?  Leker barnet som vanligt någon stund på dagen?  Vad gör barnet just nu?

22 Mikael Karlson Symtombeskrivning Systematisk genomgång av symtom + faktorer som kan påverka vårdbehovet:  intensitet (smärtgrad etc) och debuttyp  duration (hur länge)  andra samtidiga symtom  andra faktorer (ålder, komplicerande sjd, medicinering etc) OBS ”Pattern recognition” – fokus alarmerande tecken

23 Mikael Karlson Vårdnivå  Vitalhistoria och symtombeskrivning  lämplig vårdnivå (112 – egenvård).  Allvarliga tillstånd identifieras först.  Påverkade vitala funktioner ”alltid” 112/Akut  ”Flexibel” instruktion inom vissa ramar = ofta mer än ett vårdnivåalternativ med tilläggsinstruktion för att underlätta valet av vårdnivå

24 Mikael Karlson Exempel

25 Mikael Karlson Utbildning och certifiering  Basutbildning – 2 heldagar (fallbaserad interaktiv användarutbildning + samtalsmetodik)  Fördjupningskurs (motsv 5p) för lokala resurspersoner (nätverk för imple- mentering/ kompetensutveckling etc)  Nätbaserad certifiering (fallbaserad)  Användning  fortbildning

26 Mikael Karlson Exempel på utbildnings/certifieringsfall  Erik 63 år, bor med mor på lantgård  Fumlig/dålig styrsel höger hand. Inget säkert trauma.  Tablettbehandlad DM+ hypertoni (”Trombyl, Enala-nånting, Salures, å en för blodsockret”). Inga andra mediciner.  Sluddrar något.

27 Mikael Karlson Vilken kompletterande fråga har störst betydelse för valet av vårdnivå? 1.Samtidig svaghet höger ben? 2.Samtidig yrsel? 3.Samtidig synpåverkan? 4.När började symtomen? 5.Kontrollerat blodtrycket nyligen?

28 Mikael Karlson Kompletterande anamnesuppgifter, fall 16 1.Samtidig svaghet höger ben? - nej 2.Samtidig yrsel? – nej, bara lite ostadig 3.Samtidig synpåverkan? - nej 4.När började symtomen? – 1 timme sedan 5.Kontrollerat blodtrycket nyligen? - ja, 1 månad sedan (”lite högt”)

29 Mikael Karlson Vilken vårdnivå tycker du nu är lämpligast? Akut 3.PVakut 4.PV 5.Egenvård

30 Mikael Karlson Kommentarer, fall 16  Vårdnivå: 112  Tidpunkten väsentlig – avgör vårdnivå. Ev. trombolys måste påbörjas inom 3 h vid stroke  Trombyl/Plavix/Persantin etc räknas inte som antikoagulantia.

31 Mikael Karlson Framtidsutsikter?

32 Mikael Karlson  Utvärdering (patient-, verksamhets- och användarperspektiv) – Ulf Ekelund  Forts implementering (även kommunalt?)  Årlig revision av handboken  Nätbaserad utbildning (och certifiering)  ”Digitalisering” av handboken  Integrering rådgivningsstödet (1177)?

33 Mikael Karlson Frågor?


Ladda ner ppt "Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne Lund 2008-10-10 Mikael Karlson Triagehandboksgruppen."

Liknande presentationer


Google-annonser