Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Göran Bostedt Institutionen för Skogsekonomi SLU SAMHÄLLSEKONOMISKA ASPEKTER PÅ BEVARANDE AV BIOLOGISK MÅNGFALD.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Göran Bostedt Institutionen för Skogsekonomi SLU SAMHÄLLSEKONOMISKA ASPEKTER PÅ BEVARANDE AV BIOLOGISK MÅNGFALD."— Presentationens avskrift:

1 Göran Bostedt Institutionen för Skogsekonomi SLU SAMHÄLLSEKONOMISKA ASPEKTER PÅ BEVARANDE AV BIOLOGISK MÅNGFALD

2 Sveriges lantbruksuniversitet En jämförelse mellan bevarande av biologisk mångfald och klimatfrågan 1992 års FN konferens om miljö och utveckling, den s.k. Riokonferensen, producerade två bindande konventioner: –United Nations Framework Convention on Climate Change, allmänt känd som klimatkonventionen. –UN Convention on Biological Diversity, allmänt känd som biodiversitetskonventionen.

3 Sveriges lantbruksuniversitet Historien om två konventioner... Klimatkonventionen: den stora scenen i forskning och politik. –Ledde till det sk. Kyotoprotokollet 1997, att utsläppen av växthusgaser skall minska. (En sökning 2011 på ”Kyotoprotokollet” gav träffar på Google.) –Möte i Köpenhamn 2009 med syfte att hitta en ersättare till Kyotoprotokollet misslyckades. –FN’s klimatpanel, IPCC, syftar till att ge vetenskapligt stöd till de politiska förhandlingarna. Biodiversitetskonventionen: den lilla scenen –Ledde till Cartagenaprotokollet 2003, som bland annat skall skydda biodiversitet mot modern bioteknologi (En sökning 2011 på ”Kyotoprotokollet” gav träffar på Google.) –Ledde 2005 till Millennium Ecosystem Assessment, ett f ö rs ö k att p å samma s ä tt som IPCC ge ett vetenskapligt stöd till politiska förhandlingar.

4 Sveriges lantbruksuniversitet Historien om två konventioner... Bevarande av biologisk mångfald ses som oerhört betydelsefullt i vetenskapssamhället. –“ The central environmental challenge of our time is embodied in the staggering losses, both recent and projected of biological diversity at all levels, from the smallest organisms to charismatic large animals and towering trees. ” Levin (1999): Fragile Dominion: Complexity and the Commons

5 Sveriges lantbruksuniversitet Historien om två konventioner... Uppfattningen att bevarande av biologisk mångfald är en central utmaning delas inte av politiska beslutsfattare och den breda allmänheten. Varför finns denna skillnad? Varför har klimatfrågan fått denna politiska tyngd biodiversitetsbevarande saknar?

6 Sveriges lantbruksuniversitet Historien om två konventioner... Två aspekter kan hjälpa till att förklara skillnaden: Länken från mänskliga aktiviteter till miljöförändringar. Länken från miljöförändringar till mänsklig välfärd.

7 Sveriges lantbruksuniversitet Klimatfrågan Länken från mänskliga aktiviteter till miljöförändringar: Utsläpp av växthusgaser leder till ökande atmosfärisk koncentration av dessa gaser - detta är oomstritt. Ökande koncentration av växthusgaser leder till klimatförändringar - i princip oomstritt, men frågan är hur snabbt. Länken från miljöförändringar till mänsklig välfärd: Listan är lång: Havsnivåförändringar Ändrad stormintensitet Ändrad nederbörd, med torka i vissa områden som följd

8 Sveriges lantbruksuniversitet Biodiversitet Länken från mänskliga aktiviteter till miljöförändringar: Klara och tydliga bevis - återkommer till detta. Länken från miljöförändringar till mänsklig välfärd: Mindre entydlig länk, hittills - hur påverkas vi när en art i Amazonas utrotas på grund av avskogning? They're running out of rhinos - what do I care? Let's hear it for the dolphin - let's hear it for the trees Ain't running out of nothing in my deep freeze It's casual entertaining - we aim to please At my parties (Dire Straits)

9 Sveriges lantbruksuniversitet Milllenium Ecosystem Assessment 2005 Ekosystem och biodiversitet är nödvändiga för mänsklig välfärd. Ekosystemtjänster är den centrala organiserande principen. Innehåller en omfattande redogörelse för statusen och trenderna när det gäller biodiversitet, särskilt när det gäller habitatförändringar.

10 Sveriges lantbruksuniversitet

11 Sveriges lantbruksuniversitet Faktorer bakom förlust av biodiversitet H abitat destruction I nvasive species P ollution (including Climate Change) P opulation O verharvesting

12 Sveriges lantbruksuniversitet Mänskliga aktiviteter och förlust av biodiversitet Hur kan vi påstå att vi har en ”biodiversitetskris” när vi idag känner till fler arter än någonsin i mänsklighetens historia? Att beräkna utrotningstakter: Species-area curves: n = c * A z där n är antalet arter och A är ett områdes area. Förändringstakten när A minskar är då z. Värdet på parametern z har skattats för avgränsade områden som öar. Om z = 0,25 är förändringstakten i n 25 gånger högre än förändringstakten i A. Om vi vet förändringstakten i A - exempelvis avskogningstakten i Amazonas, kan vi uttala oss om utrotningstakten. Behäftat med stora osäkerheter.

13 Sveriges lantbruksuniversitet Förlust av biodiversitet och mänsklig välfärd I Millennium Ecosystem Assessment saknas väsentligen denna länk. En obekväm sanning: Rika länder har relativt låg biodiversitet (Europa, Japan, USA). Fattiga tropiska länder har hög biodiversitet (Afrika, Asien, Latinamerika).

14 Sveriges lantbruksuniversitet Växter i några länder Utvecklingsländer KärlväxtarterLandyta (km 2 ) Brasilien 56,2158,456,510 Malaysia 15, ,550 Costa Rica 12,119 50,660 OECD-länder USA 19,4739,158,960 Japan 5, ,744 UK 1, ,590

15 Sveriges lantbruksuniversitet Förlust av biodiversitet och mänsklig välfärd Direkta värden: Konsumptiva värden: Skörd för mat, fibrer, läkemedel, etc. Icke-konsumptiva värden: Naturskådning, ekoturism Indirekta värden: Ekosystemtjänster: Kretslopp av näringsämnen, vattenrening, stabilisering av klimatet Icke-användarvärden: Existensvärden

16 Sveriges lantbruksuniversitet Biodiversitet och samhällsekonomi - frågor för ekonomer Vilka konsekvenser har förlust av biodiversitet och vilka konsekvenser har bevarandet? (kostnader och värden) Vilka policyåtgärder kan vidtas, och vilka borde vidtas? (management och policy) Ekonomens verktyg: Kostnadseffektivitetsanalys Samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning Analys av incitament och institutioner

17 Sveriges lantbruksuniversitet

18 Sveriges lantbruksuniversitet Hur mäter vi D(a), diversiteten av mängden bevarande arter? Enklaste måttet är just antalet bevarade arter - artrikedom. Artrikedom är troligen det vanligaste måttet på biologisk mångfald. Ekologer är snabba att poängtera att det finns många andra viktiga aspekter. Varför bry sig om artrikedom? Artrikedom är kopplad till produktivitet, mätt som biomassa/ytenhet. Artrikedom är viktig för bioprospektering, och ger bättre resistens mot sjukdomar.

19 Sveriges lantbruksuniversitet Bortom artrikedom - att ta hänsyn till unikhet Man kan hävda att arter utan nära släktingar borde prioriteras: mer unik är mer värdefull.

20 Sveriges lantbruksuniversitet Ett genetiskt diversitetsmått kan också baseras på parvis olikhet, exv. i DNA

21 Sveriges lantbruksuniversitet

22 Sveriges lantbruksuniversitet

23 Sveriges lantbruksuniversitet

24 Sveriges lantbruksuniversitet Bevara arter för genetisk prospektering *Ett vanligt argument är att biodiversitet är viktigt som en källa för framtida mediciner – genetisk prospektering. *I USA innehåller nästan 25% av receptbelagda läkemedel aktiva ingredienser från växter. *Som en källa till ledtrådar i jordbruks- och medicinsk forskning och inom vissa andra områden är naturliga organismer mycket svåra att ersätta. I den meningen finns det helt enkelt inget substitut för biodiversitet som helhet. *Men i allmänhet står vi i beslutssituationen inför en marginell avvägning – skall en marginell hektar regnskog bevaras för genetisk prospektering eller inte? I en sådan situation är det inte det astronomiska värdet av all biodiversitet i tropikerna som är intressant utan värden och kostnader av biodiversitet för genetisk prospektering på marginalen.

25 Sveriges lantbruksuniversitet

26 Sveriges lantbruksuniversitet Ekosystemtjänster I Millennium Ecosystem Assessment delas ekosystemtjänster in fyra olika kategorier: supporting, regulating, cultural och providing. Supporting (understödjande) handlar om de ekosystemfunktioner som är ett slags bas, alltså de som stöder och är nödvändiga för att de andra ska fungera. Det kan vara närings- och vattencykler. Regulating (reglerande) är funktioner som är lite mer specifika, det kan vara t ex pollinering, luft- och vattenrening. Cultural (kulturtjänster) innehåller allt det som vi använder för det mer känslomässiga välbefinnandet, som t ex estetiska och rekreationella värden. Providing (tillgodoseende) är den del av ekosystemtjänsterna som är lättast att ta på. Det är helt enkelt mat, material etc som vi kan plocka och använda mer eller mindre direkt. De blir då vad man kallar varor (goods).

27 Sveriges lantbruksuniversitet Ett ramverk för att värdera ekosystemtjänster

28 Sveriges lantbruksuniversitet Tre utmaningar vid värderingen av ekosystemtjänster

29 Sveriges lantbruksuniversitet Utmaning 1 Att förstå det ekologiska systemet och hur det bidrar till varor och tjänster av värde för oss människor. Att förstå hur förändringar i ekosystemen leder till förändringar i produktionen av dessa varor och tjänster. Den ”ekologiska produktionsfunktionen”.

30 Sveriges lantbruksuniversitet Utmaning 2 Att förstå värdet av de varor och tjänster som ekosystemet producerar. Att förstå fördelningseffekterna - vilka erhåller ekosystemtjänsterna? ”Värdet av ekosystemtjänsterna”. Idag finns för få goda exempel.

31 Sveriges lantbruksuniversitet Utmaning 3 En integrerad analys - att kombinera ekologi (och andra naturvetenskaper) med samhällsekonomi (och andra samhällsvetenskaper) i en integrerad analys. Att omsätta denna analys i policyrekommendationer. Mycket av denna forskning återstår att göra.

32 Sveriges lantbruksuniversitet Bevarandestrategier

33 Sveriges lantbruksuniversitet Bevarandestrategier Anta att vi bestämt oss för ett mål och har en operationell definition av detta mål. Hur kan vi: Maximera måluppfyllelsen givet begränsade resurser (kostnadseffektivitetsanalys). Nå ett samhällsekonomiskt effektivt utfall (CBA). Bevarandestrategier kan innebära: Markanvändningsförändringar Kontroll av invasiva arter Skördepolicies Utsläppskontroll

34 Sveriges lantbruksuniversitet Kostnadseffektiva bevarandestrategier Fokuserar på habitatbevarande genom skapande av reservat/skyddade områden. Mer känt som: THE RESERVE SITE SELECTION PROBLEM (RSSP)

35 Sveriges lantbruksuniversitet

36 Sveriges lantbruksuniversitet

37 Sveriges lantbruksuniversitet Vägledande principer för reservatsnätverk Komplementaritet. Med begränsade resurser för inrättande av reservat bör nya reservat väljas så att de kompletterar redan existerande. Reservat i bergsregioner kan kompletteras med reservat i skogslandet, reservat i norra delen av ett land kan kompletteras med reservat i södra delen, osv. Tillsammans fångar därigenom reservaten upp alla naturtyper i landet. Flexibilitet. Ofta kan flera olika platser uppfylla samma biodiversitetsmål. Man bör därför inte vara låst vid att en specifik plats i, säg, fjällregionen, skall väljas om det finns andra substitut som ger samma skydd av biodiversiteten i samma region. Oersättlighet. Vissa områden kan vara oersättliga i ett reservatsnätverk, exempelvis i den meningen att vissa hotade arter endast finns i ett visst område. För dessa områden finns alltså inga substitut och en fullständig täckning av alla hotade arter (i den meningen att de finns representerade i reservatsnätverket) kan inte uppnås om de inte väljs.

38 Sveriges lantbruksuniversitet *Problemet - kallas the Maximum Coverage Problem (MCP): Hitta en uppsättning reservat som ”fångar” så många arter som möjligt på en så liten yta som möjligt (MCP1). Maximera antalet ”fångade arter inom en given budget där åsidosättandet av olika områden kostar olika mycket (MCP2). *Informationsbehov:-MCP1:En geografisk artdatabas. -MCP2:Som i MCP 1 + en geografisk markvärdesdatabas.

39 Sveriges lantbruksuniversitet

40 Sveriges lantbruksuniversitet

41 Sveriges lantbruksuniversitet Enkelt exempel: välj ut 2 av fyra områden som reservat A och B är hotspots. Girighetsalgoritmen säger att vi skall välja antingen A eller B, därefter antingen C eller D Optimala valet är C och D. Visar betydelsen av komplementaritet.

42 Sveriges lantbruksuniversitet

43 Sveriges lantbruksuniversitet

44 Sveriges lantbruksuniversitet Ovanlighetsalgoritmen ger hög vikt till ovanliga arter. Det finns inte bara en optimal lösning utan 144(!). 19 av de 23 områdena återkommer i alla 144 lösningarna och är m.a.o. oersättliga i ett reservatsnätverk.

45 Sveriges lantbruksuniversitet

46 Sveriges lantbruksuniversitet

47 Sveriges lantbruksuniversitet

48 Sveriges lantbruksuniversitet

49 Sveriges lantbruksuniversitet

50 Sveriges lantbruksuniversitet Avslutande tankar

51 Sveriges lantbruksuniversitet Bevarande och ekonomi Ekonomisk forskning har mycket att bidra med när det handlar om att fatta rationella beslut i bevarande frågor, bland annat genom kostnadseffektivitetsanalyser och CBA. Bevarandebiologi - ett etablerat forskningsfält. På motsvarande sätt skulle man kunna tala om Bevarandeekonomi som ett forskningsfält. Utmaningarna är många: Att m ä ta v ä rdet av ekosystemtj ä nster Att m ä ta existensv ä rden Att integrera mer realistiska ekologiska modeller med ekonomi Rumsliga fr å gest ä llningar (migration, rumslig f ö rdelning av reservat, etc.) Artinteraktioner (rovdjur-bytesdjursmodeller, konkurrens, etc.)

52 Sveriges lantbruksuniversitet Bevarande och ekonomi (forts.) Fler utmaningar: Irreversibiliteter (utrotning etc.) Inkorporera klimatf ö r ä ndringar Teknologisk utveckling Detta kräver att ekonomer och ekologer samarbetar!


Ladda ner ppt "Göran Bostedt Institutionen för Skogsekonomi SLU SAMHÄLLSEKONOMISKA ASPEKTER PÅ BEVARANDE AV BIOLOGISK MÅNGFALD."

Liknande presentationer


Google-annonser