Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Söderhamnsmodellen. Projektet ”Ingen annan kan leva mitt liv” genomfördes i OBS-regionen Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn. Projekt finansierades av länsstyrelsen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Söderhamnsmodellen. Projektet ”Ingen annan kan leva mitt liv” genomfördes i OBS-regionen Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn. Projekt finansierades av länsstyrelsen."— Presentationens avskrift:

1 Söderhamnsmodellen

2 Projektet ”Ingen annan kan leva mitt liv” genomfördes i OBS-regionen Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn. Projekt finansierades av länsstyrelsen i Gävleborg och det pågick i fem månader, oktober 2009 till mars Information och föreläsning till nämndpolitiker i OBS-regionen vid projektet start om hedersproblematiken och om projektets innehåll. Information och föreläsning till alla skolor och för all skolpersonal i OBS- regionen. Information och föreläsning för andra aktörer som socialtjänst, migrationsverket, polis, åklagare, BOJ, Kvinnojourer och personal som arbetar med ensamkommnade flykting barn och ungdomar. Inom ramen för projektet genomfördes en enkätundersökning bland 1242 elever i årskurs nio och andra gymnasiet i de tre kommunerna. Redovisning av enkätresultatet till alla nämnder i OBS-regionen Projektet, Ingen annan kan leva mitt liv

3 Utvecklingsarbetet i Söderhamns kommun Det finns två centrala faktorer i kommunens utvecklingsarbete vilka bidragit till att synliggöra problematiken inom hedersrelaterat våld 1.Förståelsen och viljan till samverkan hos de ansvariga på politisk- och förvaltningsnivå 2. Att utvecklingen drivits av en särskild tillsatt HRV – strateg.

4 Steg 1: Pågick under perioden mars 2010 och året ut. Arbeta fram handlingsplan för socialförvaltningen Genomföra flera Utbildningsinsatser om HRV och om det ”nya” förhållningssättet beträffande arbetet med metodutveckling. Möta utsatta och vara med i ärendehanteringen.

5 Steg 2: Mötet mellan den utsatte och socialtjänsten Ett möte där båda parter är osäkra Utsatta flickan Rädsla för soc Osäkerhet: Förstår de? Kan jag få hjälp? Socialtjänsten Våld i ett nytt sammanhang Osäkerhet om signalerna VAD ser jag? Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

6 Vi behöver informera dina föräldrar – så som vi gör i andra ärenden! Dina föräldrar är ju så välutbildade att de förstår (arbetar som läkare, lärare, socionom) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Fel signaler

7 Att vi i praktiken tar säkerheten på största allvar – Var vi träffar henne, vem träffar henne osv. SKYDDET så att föräldrar/familj/släkt ej kan förstå att hon kontaktad soc. Säkerheten kan också handla om interna sekretessen Att vi förstår utsattheten Att det går att få hjälp, få en bättre situation Att vi inte kommer att informera vårdnadshavarna utan hennes tillstånd Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Rätt signaler!

8 VÅGA STÅ KVAR! Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Utsatta: Stärka Stödja Ge hopp Socialtjänsten: Se sammanhanget Se individen Sök lösningar utifrån det enskilda fallet.

9 Förstå att vi inte förstår! Söka kunskap, ”låna andras kompetens!” Ställa varför- frågor utifrån och om sammanhanget mm Söka lösningar utifrån den enskildes behov – utsatthet! Osäkerhet om rättsligt stöd för insatserna: det finns ofta fler än ett svar, nöj dig inte med ett svar. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Hur får vi säkerhet?

10 Steg 3 –handlade om att utveckla samverkan mellan socialtjänst och skola, alltså kommunala myndigheter emellan. SOCIALTJÄNST Skolan väntar för länge, ”För sent” ”Blame You” SKOLA Osäkerhet kring soc. agerande Avvaktar med att anmäla ”Litar inte” HRV-strategen är en länk mellan skola och socialtjänst. Skolan ska i alla ärenden kontakta HRV-strategen och göra en anmälan till socialtjänsten Osäkerhet på båda sidor Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

11 Steg 4 –handlande om samverkan mellan kommunala myndigheter å ena sidan och andra myndigheter som polis, å andra. Samverkan stärktes via det regionala resursteamet i Gävleborgs län, vars arbete stärktes av deltagandet i projektet Våga göra skillnad. Länsstyrelsen Gävleborg har sedan 2007 och 2009 utbildat ett resursteam mot hedersrelaterat våld och förtryck. Medlemmarna representerar: Skola/Fritidsgård, Socialtjänst, Flyktingmottagning, Hälso- och sjukvård, Migrationsverket, Kvinnojour, Åklagare och Polis. Inom resursteamet finns en särskild ärendegrupp. Där ingår representanter från:  polismyndigheten  åklagarmyndigheten  socialtjänsten  skola. Ärendegruppen arbetar i konkreta ärenden vid behov av stöd.

12 Steg 5 –handlade om att fördjupa kunskaperna om vårdens upplägg och innehåll Söderhamns deltagande som pilotkommun inom ramen för länsstyrelsen Östergötlands nationella Vägledningsprojekt Våga göra skillnad innebar en: Kvalitetssäkring av innehållet i vården/omhändertagandet Genom att få fördjupade kunskaper och utbildningar om vårdens innehåll utifrån de utsattas behov. Genom erfarenhetsutbyte med övriga pilotkommunerna. Bilda ett nytt samverkans nätverk i kommunen, HRV-Gruppen i Söderhamn

13 Steg 6: handledande roll, som omfattar samtliga kommuner i Gävleborgs län. Föreläsning och utbildning till olika aktörer som kommer i kontakt med utsatta. Handledning och stöd i det konkreta ärendet till den utsatta och de professionella. Sprida utvecklingsarbete lik det som skett i Söderhamn till de andra kommunerna i länet. Stärka den lokala samverkan.

14 Kontakt:


Ladda ner ppt "Söderhamnsmodellen. Projektet ”Ingen annan kan leva mitt liv” genomfördes i OBS-regionen Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn. Projekt finansierades av länsstyrelsen."

Liknande presentationer


Google-annonser