Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Introduktion till Examensarbete LAU 370, 390, 395, 690 Vt 2011 Kursledare: Olle Hagman Kursansvarig: Daniel Seld é n Kursadm.: Ulrika Agby.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Introduktion till Examensarbete LAU 370, 390, 395, 690 Vt 2011 Kursledare: Olle Hagman Kursansvarig: Daniel Seld é n Kursadm.: Ulrika Agby."— Presentationens avskrift:

1 Introduktion till Examensarbete LAU 370, 390, 395, 690 Vt 2011 Kursledare: Olle Hagman Kursansvarig: Daniel Seld é n Kursadm.: Ulrika Agby

2 Motiv för examensarbetet Styr- och stöddokument för arbetet Forskningsetik Vetenskaplighet Att formulera problem Val av metod Skrivprocessen Handledarens roll Examinationen

3 Tre motiv för examensarbetet För den egna utvecklingen (Stukát kap 1) Fördjupa ett eget område/problem Utveckla ett självständigt och kritiskt förhållningssätt För den professionella identiteten Förstärka vetenskaplig grund i lärarprofessionen Koppling till forskning kring skolfrågor Utveckla egen forskning/utbildning För verksamheten Nyanserad syn på omvärlden inom skolan Självständighet inför pedagogiska nymodigheter

4 Dagens lärare förväntas kunna - förmedla ett kritiskt och granskade förhållningssätt till elever - inse och förstå konsekvenser av valda alternativ - själva kunna granska och tillämpa forskning i sin verksamhet Dagens lärare måste kunna visa - hur verksamheten vilar på vetenskaplig grund

5 Kurslitteratur & styrdokument (se klicka vidare till Utbildning och till Lärarprogrammet) Kursplan & litteraturlista (resp. kurs) Kursböcker: Esaiasson mfl + Stukát + Rienecker & Jørgensen (390,395), Johansson & Svedner (370,690) Svensson & Carle: ”Att genomföra examensarbete” Procedurlista Bedömning vid examination (kriterier, för resp. kurs) Forskningsetiska principer (www.codex.vr.se) Tillståndsmall Avtal om elektronisk publicering Malldokument för framsida & abstract Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet

6 Förtydligande om enskild redogörelse Enligt de kursplaner som gäller för Examensarbetet skall alla skriva en enskild redogörelse för hur arbetet framskridit. Syftet med denna är dels att ge en övning i att dokumentera de egna arbetsinsatserna för självreflektion och dels att ge underlag för individuell betygsättning när två eller fler studenter skriver tillsammans. I den enskilda redogörelsen skriver ni till exempel om och i så fall hur arbetet fördelats mellan författarna, om hur ni arbetat med olika moment och delar under olika faser, samt hur dagboken bidragit till egen och gemensam självreflektion under processen. Lämpligt omfång är ca 1-2 sidor. Den enskilda redogörelsen skall lämnas till examinator vid seminariet.

7 Forskningsetik: HSFRs etikregler Information Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Samtycke Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Konfidentialitet Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Användarkrav Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

8 Informationskravet Forskningspersonen skall informeras om –den övergripande planen för forskningen, –syftet med forskningen, –de metoder som kommer att användas, –de följder och risker som forskningen kan medföra, –vem som är forskningshuvudman, –att deltagande i forskningen är frivilligt, och –forskningspersonens rätt att när som helst avbryta sin medverkan.

9 Samtyckeskravet Forskning får utföras bara om forskningspersonen har samtyckt till den forskning som avser henne eller honom. Ett samtycke gäller bara om forskningspersonen dessförinnan har fått information om forskningen enligt 16 §. Samtycket skall vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till viss forskning. Samtycket skall dokumenteras.

10 Under 18 år 18 § Om forskningspersonen har fyllt 15 år men inte 18 år och inser vad forskningen innebär för hans eller hennes del, skall han eller hon själv informeras om och samtycka till forskningen på det sätt som anges i 16 och 17 §§. När forskningspersonen inte har fyllt 18 år, skall vårdnadshavarna informeras om och samtycka till forskningen på det sätt som anges i 16 och 17 §§. Forskningspersonen själv skall dock så långt möjligt informeras om forskningen. Trots vårdnadshavarnas samtycke får forskningen inte utföras om en forskningsperson som är under 15 år inser vad den innebär för hans eller hennes del och motsätter sig att den utförs.

11 Vetenskaplighet Det vetenskapliga tänkandets principer organiserar tänkandet(teori) ordnar en undersökning(metod) förmedlar ett resultat(texter/material) Det vetenskapliga tänkandet finns i verksamheten teorier för att kunna se och reflektera metoder för att samla kunskap tekniker för att ordna och förmedla kunskap

12 Vad är det vetenskapliga tänkandet I den moderna lärarprofession står det utbildningsvetenskapliga tänkandet i fokus Tänkande och praxis varierar mellan ämnen Humaniora – Samhällsvetenskap – Naturvetenskap Förenas i vissa grundläggande förhållningssätt Kan beskrivas på åtminstone tre olika sätt

13 Tre kriterier för vetenskap Kritiserbarhet det skall vara möjligt att kritiskt granska resultaten, motiv och argument skall vara tydliga Kontrollerbarhet möjligt för annan forskare att kontrollera resultaten, (i princip) möjligt att göra om studien Kommunicerbarhet kunna ta del av forskningen och ge feedback, kunna läsa och förstå, inte förvanska, vara tendensiös och/eller sluten

14 Att formulera ett vetenskapligt problem (Stukát kap 2 & Carle/Svensson) A. Gå från personliga motiv till vetenskapligt problem Personliga motiv och erfarenheter Upplevda brister i utbildningen Önskan om en fördjupning Bidra till utveckling av verksamheten B. Stöd i tidigare forskning/litteratur (UB, handledare, kurslitteratur från utbildningen/dokument) C. Underlag för er argumentation om arbetet Vad/Vem/Vilka handlar det om? När hände det? Var hände det? Hur gick det till? Varför är det så här?

15 A: Problemfält/ämnesområde/tema Elever med läs och skrivsvårigheter Vissa elever tycker att matematik är tråkigt B: Problemställning/-formulering Hur skall vi förstå att vissa elevgrupper i högre utsträckning har läs- och skrivsvårigheter? Är det läromedlens fel att vissa elever tycker att matematik är tråkigt? Man beskriver A (deskriptivt) men söker besvara B (analytiskt) a) utifrån ett bestämt syfte och b) på ett så precist sätt att de kan belysas med accepterade utbildningsvetenskapliga teorier och metoder c) att resultat kan förklaras/utvecklas med teorier

16 ”Ideal” modell (enl. Stukát sid ) En idé formuleras – Litteraturgenomgång – Precisering av syfte - Problemformulering – Val av metod och undersökningsgrupp – Insamling och bearbetning – Rapportering och återkoppling

17 Från problem till metod Olika problem löses med olika metoder Välj inte bara den metod som ”känns” rätt eller upplevs lättast Lärare ska ha kunskap om olika metoder och kunna använda olika metoder - självreflektion

18 I verksamheten används olika metoder för kunskapsinhämtning Lärare planerar förbereder - läser/värderar dokument/källor Lärare genomför föreläser, gör projekt/aktivitet, handleder - observerar, intervjuar och värderar Lärare följer upp bedömer - dokument, källor, intervjuer

19 Lärare tillämpar dagligen teori och metod – men kanske inte grundat i ett vetenskapligt tänkande sammanställer uppgifter och presenterar läser och tolkar dokument argumenterar inför klassen och kollegor observerar elever i klassrummet försöker förstå/tolka vad som sägs och sker läser elevers arbeten och tolkar innehåll intervjuar föräldrar och elever

20 Val av metod och teknik (Stukát 30-69) Kvantitativ/kvalitativ (icke-kvantitativ) - representativitet/representation Källkritik - varje källa ska värderas - Enkät (Statistiska begrepp, Stukát ) - Intervju - Observation - Dokumentanalys (- Experiment)

21 Enkäter På förhand definierade variabler, värden och variationer Belyser variationer och mönster i svar Belyser variationer i kända sakförhållanden Kvantitativa enkäter Svaren måste översättas till siffror Uttrycker sociala fenomen som statistiska storheter

22 Olika typer av frågor Öppna frågorSvar: Ord, fraser eller längre kommentarer Krav: Innehållsanalys av något slag Ex: Fars yrke:…………………… Mors yrke:……………………………... Annat:………………………………….. AlternativfrågorSvar: Lista med möjliga alternativ. Man får välja ett eller flera alternativ Krav:Preciserade alternativ som bör vara uteslutande Ex: Medlem i följande typer av föreningar: OFredsorganisationOPolitisk organisation ODataföreningOReligiös organisation OKulturföreningOFackförening, vilken…………. OMusikföreningOSolidaritetsförening OMiljöorganisationOAnnan, vilken….……………..

23 KategoriseringSvar:Bara ange ett svar, t ex kön Krav:Svaren måste vara uteslutande Ex:Kön:O ManO Kvinna RangordningSvar:Man skall ange högsta/lägsta eller själv rangordna från lägsta till högsta, från bäst till sämst Krav:Att svaren verkligen går att rangordna på ett rimligt sätt Ex: Rangordna vilka av följande alternativ som du i första hand (1), andra hand (2) samt tredje hand (3) skulle välja att dra in på om du hade ont om pengar: OMatOKläderOBoende ODansOÖl, vin, spritOBio OBilOTobakOCD-skivor

24 SkalaSvar:Personen skall ange en värdering/åsikt Krav:Kräver en genomtänkt strategi, t ex med skalnivåer, nollpunkter Ex: Hur pass intresserad är du av: InteLiteVarkenGanskaVäldigtIngen Allsgranneller mycketmycketåsikt IdrottOOOOOO Friluftsliv OOOOOO Musik OOOOOO TeaterOOOOOO KonstOOOOOO BilarOOOOOO PolitikOOOOOO Annat………OOOOOO

25 KvantitetSvar:En sifferuppgift (öppen fråga) Krav:Kräver viss siffra som svar som kan användas på ett sådant sätt, t ex inkomst Ex:Vilken var din bruttoinkomst förra månaden……………kr

26 TabellSvar:Två eller fler svar kombineras i en och samma tabell Krav:Kräver uteslutande kategorier och en noggrann planering Ex: Hur använder du din tid under en normal vecka? Försök att grovt uppskatta hur mycket tid Du lägger ner på följande aktiviteter: Ingen 14 tid allstimmetimmar timmartimmartim ArbeteOOOOOO Studier OOOOOO Barnpassning OOOOOO HemarbeteOOOOOO MotionOOOOOO Bio/teaterOOOOOO Läsa böckerOOOOOO Annat………OOOOOO

27 Värderande frågor Gör din arbetsgivare tillräckligt mycket för att de anställda (som också är föräldrar) ska kunna utnyttja föräldraförsäkringen? Värdering - ledigheten är något som är bra och som bör uppmuntras! Hypotetiska frågor Om du inte hade ansvar för familjen och gott om pengar, vad skulle du då göra med ditt liv? De som har familjeansvar, inte har gott om pengar och förmodligen aldrig kommer att få det heller, vill de svara på frågan?

28 Undvik stötande och känsliga frågor Svårt att avgöra vad som är känsligt, varierar från kultur till kultur, man och kvinna, från land och stad m.m. Frågor som brukar vara känsliga är, ålder, inkomst, skattefusk, våldsbrott, (miss)bruk av narkotika och alkohol, otrohet, ”äktenskapslycka”, sexualitet.

29 Mångtydighet och vaghet – undvik! Klarhet i frågans avsikt. I vilken utsträckning är du inbegripen i arbetet med studieplanerna på skolan? Ganska mkt, i viss utsträckning och inte alls? Vad betyder ganska mycket, studieplan, inbegripen? Minne – undvik eller var sparsam! Något som har hänt idag – igår – förra året. Vilka ämnen läste du i grundskolan? Utnyttja ledtrådar och minnespunkter, tablåer etc.

30 Kunskapsfrågor – undvik eller var sparsam! Frågor om faktakunskap. Skäl - Man vill och behöver kontrollera kunskap. Hur många kommuner finns det i Sverige 2007? Två frågor i en - undvik! Tillbringade du semestern utomlands eller i Sverige? Vanligt fel! Ledande frågor - undvik! Håller du inte med om att alla föräldrar borde ha rätt att påverka sina egna barns utbildning? Vem vill svara nej?

31 Intervju Kvalitativ – Kvantitativ Öppen – Styrd Strukturerad - o-/halv-strukturerad Informant – Respondent Urval: Slumpmässigt kontra Strategiskt Registrering: Minne - anteckning - bandspelare Plats En person eller gruppintervju: Fokusgrupp En eller två intervjuare? Analys

32 Upplägg:Trattprincipen – Frågeområden Förlopp - Tid – Antal frågor Frågeområden:FaktaAttityderMotiv Hur?Vad?Varför? Korta frågor - En i taget! Konkreta och precisa! (ej abstrakta, allmänna och teoretiska) Lyssna, ge stöd, följ upp, kontrollera!

33 Dokumentanalys Mening utläses i texter - Text blir material Består av två delar: Innehållsanalys - vad sägs explicit i texten? Diskurs - knyter an till intervju och observation Källkritik Vad är det för källa? Hur har källan förvandlats/förvanskats? Vad finns med? Vem har skrivit? Hur gick det till? Normativ – Kognitiv Primära – Sekundära Personliga – Institutionella Beroende – Oberoende - Äkthet, Tidssamband, Beroende, Tendens

34 Innehållsanalys Kategorisera/Klassificera/Räkna/Kvantifiera Koppla till sociala och kulturella omständigheter: ”hur ofta och när förekommer könsmarkerande exempel i matematikböcker”; ”hur ofta och var förekommer ordet värdegrund i skolans styrdokument” Ofta betyder något annat än sällan - Sammanhanget spelar roll Tekniken kan relativt lätt: Upprepas och förflyttas Upptäcka trender, likheter och skillnader - Krav: En population av texter/filmer/bilder Det svåra momentet Vilka kategorier skall kodas? - Uttömmande och Ömsesidigt uteslutande

35 Diskursanalys Språket - en aktiv process att se verkligheten på Har betydelse för hur samtal och konversation tolkas Språket konstruerar mening – inte bara reflekterar - städare blir lokalvårdare - terrorgrupp blir befrielsegrupp ”Normalt” och ”naturligt” och det ”onaturliga” Vad är bra elevutveckling? Vad innebär det att vara en bra lärare? Hur används språket för att konstruera en mening?

36 Expertspråk: Läkarspråk, juristspråk eller lärarspråk? Det specifika språket har tre innebörder: - pekar ut en specifik arena för kunskap - markerar tillhörighet och distans - upprätthåller auktoritet Det gör att: - Professionella kan konversera med varandra på ett precist och entydigt sätt - Professionella socialiseras in i gemenskapen - Professionella formas till en auktoritet Spelet mellan vardagsspråket och expertspråket stärker diskursen Vad är då examensarbetet? Vad är lärarutbildningen?

37 Observation Studerar vad som faktiskt sker Val av enhet eller fält Deltagande - Icke deltagande Öppen – Dold (etik!) Registrering (grad av strukturering) Typ av registrering (fakta eller värdering) Dagbok

38 Rapportens struktur (Carle & Svensson, Stukát 105ff, Johansson & Svedner 64ff) Försättsblad Abstract Förord Innehållsförteckning Eventuell figur-, bild- och tabellförteckning Inledning Syfte och problemformulering Tidigare forskning (Teoretisk anknytning) Design, metoder och tillvägagångssätt Resultatredovisning Slutdiskussion Referenser och referenslista Eventuella bilagor

39 Text och Layout (Carle & Svensson s9, Stukát 151ff) Språk Tempus Källhänvisningar Citat Noter Tabeller & diagram Typsnitt (Times New Roman, 12p) Omfång (30-40 sidor, tecken)

40 Vad gör handledaren? (Stukát och häftet) Lyssnar Ger råd Ställer frågor Uppmuntrar och ger stöd Strukturerar tiden Formar tillsammans med författarna produkten Författaren har ALLTID det fulla ansvaret

41 OBS! 15 klocktimmar till handledning Inkluderar allt – möten, mail, läsning m.m Planera tiden väl – bränn inte allt i början! Var noga med överenskommelser – följ dem! Åtminstone tre personliga möten kan vara bra Mindre problem – ta det med handledaren! Större problem – kontakta kursledningen!

42 Ett program för ventilering Tre delar Del ett: Inledning. –Författarna säger något kort om sitt arbete och väsentliga rättelser –Ändringar med stor betydelse för förståelsen av arbetet läggs fram. Del två: Genomförande. –Sammanfattning –Opponenterna redogör för arbetet. Ett antal punkter utan att värdera: Ämne, Problem, Frågeställning, Metod, Material, Analysteknik, Huvudresultat -Respondenten kommenterar sammanfattningen -Har opponenterna förstått innehållet? -

43 - Värdering - Förtjänster och eventuella brister diskuteras. - Konstruktiv dialog - inte detaljer och “påhopp“ - Författarnas intentioner och framställningssätt lyfts fram - Dela upp kritiken i två moment: - realia och - formalia

44 Realia - det som sägs - hur går det fram? - hur för författarna fram sina resultat? - hur är resultat belagda? - med vilket material? - vilka källor används? - förhållandet mellan problem, frågor, metod och resultat? Ställ konkreta frågor till olika avsnitt! Ställ inte för många frågor åt gången! Förbered frågor som handlar om examensarbetet! Saknas uppgifter av avgörande betydelse tas detta upp.

45 Formulera frågor som ger utrymme för diskussion och samtal. Undvik frågor i stil med "Vad menar du med meningen tre rader från slutet på sidan 13, som börjar med, Jag tror...". Sammanfatta innehållet! Exemplifiera med en nyckelmening. Var tydlig i frågan! Var källkritisk!

46 Formalia, hur det är gjort stavfel, litteraturlista noter, citat, övriga källor disposition. Observera - tillämpliga formella krav skall vara uppfyllda för att examensarbetet skall bli godkänt.

47 Ta upp centrala problem och exemplifiera: - slarv med citat, - notapparaten, - saknas litteratur i litteraturlistan? - förekommer litteratur i text som inte finns med i listan? - tabellrubriker begripliga och korrekta, - avspeglar rubriker och innehållsförteckning innehållet? En hel del av detta kan listas och lämnas direkt till författarna utan kommentar.

48 Del tre: Avslutning. - Opponenten skall avsluta och avge ett samlat omdöme - Skriftlig sammanfattning av oppositionen lämnas till examinator och författarna. - Tid till övriga deltagares kommentarer. - Examinator avslutar med sitt skriftliga omdöme om rapporten och omdöme om respondenternas försvar. I fall av komplettering skall det reviderade arbetet skickas till examinator inom en vecka. Dagböcker lämnas in

49 Sammanfattande slutord Examensarbetet fördjupar en personlig utveckling en professionell identitet och kunskap ett praktiskt hantverk i verksamheten Gå från personliga till vetenskapliga motiv! Olika problem löses med olika metoder! Lärare tillämpar dagligen teori och metod!


Ladda ner ppt "Introduktion till Examensarbete LAU 370, 390, 395, 690 Vt 2011 Kursledare: Olle Hagman Kursansvarig: Daniel Seld é n Kursadm.: Ulrika Agby."

Liknande presentationer


Google-annonser