Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

– VETENSKAPLIGT SKRIVANDE Formellt, skarpt och snyggt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "– VETENSKAPLIGT SKRIVANDE Formellt, skarpt och snyggt."— Presentationens avskrift:

1 – VETENSKAPLIGT SKRIVANDE Formellt, skarpt och snyggt

2 Vad ska vi göra?  Det här är ett skrivmoment där vi framförallt tränar oss på att vara formella i text – att skriva precist och inte personligt.  Först kommer vi studera vetenskapliga texter.  Vi kommer också träna på att producera skarpa texter som bygger på andra texter.  Vi ska öva oss i att välja ut passande texter för vårt ämne och vår vinkel, det vill säga vår frågeställning.  Du kommer i slutet av momentet att skriva ett pm – en typ av vetenskaplig text.

3 Vad är en vetenskaplig text?  Vi läser de två textutdragen och diskuterar:  Syftet med texterna?  Hur är tolkningsbar är texten?  Vad bygger texten på, var hämtar den sin information?  Hur skulle du beskriva språket i de olika texterna?

4 Gemensamma drag i vetenskapliga texter • Utgångspunkt: ett problem/en frågeställning som ska utredas/ska besvaras • Given disposition och struktur (inledning, syfte & frågeställning, bakgrund, metod & material, resultat, diskussion med slutsatser, källförteckning etc) • Genomskinlighet (läsaren får följa med i undersökningens alla delar. Inget döljs) • Baseras på källor som redovisas rättvisande • Sakliga och opersonliga • Språkligt koncentrerade och inte ”pratiga” • Objektiva förutom i slutsatsen

5 Sakprosa – vetenskaplig text • PM • Uppsats • Essä • Populärvetenskap Läs på om ”ditt begrepp” i 5 minuter och beskriv det för varandra i gruppen. Jämför likheter och skillnader. Anteckna ner detta och lägg i mappen.

6 Att bygga en vetenskaplig text  Grunden i texten är innehållet. Utmärkande för vetenskapliga texter är att de bygger på fakta - ofta andra texter. Sedan skapar man en ny text utifrån dessa texter.

7 Att källhänvisa – referera och citera  För att detta textbygge ska fungera behöver man tydligt visa var fakta kommer från. Man måste hänvisa, peka på andra texter/källor.  Det gör man genom att referera och citera.

8 Varför källhänvisningar? Görs för att 1. läsaren ska kunna skilja på vad som är dina åsikter och vad som är skrivet/sagt av någon annan. 2. läsaren ska kunna hitta de källor som du använt för att själv läsa. 3. Grundregeln är att man i en källhänvisning ska få reda på: • Boken/artikelns namn • Författarens namn • Förlag/tidning texten publicerats i • Vilket år/datum texten gavs ut

9 Hur ser källhänvisningarna ut?  Oftast skrivs källhänvisningarna ut i texten. Vi tittar på uppsatsexempel. Denna gång utifrån hur det källhänvisas i texten. Var finns källhänvisningar? I vilka delar? Var står de i texten? Är det något ni är förvånade över?

10 Referat • En sammanfattning av något du läst, sett eller hört. • Handlar om att ta ut det viktigaste i en noggrant läst och förstådd text • Använda dels egna ord för att sammanfatta, dels ordagranna citat ut texten där det är lämpligt • Redovisa källan på korrekt sätt så att läsaren kan hitta den • Använda referatmarkörer  (Enligt Larsson…, Larsson skriver vidare att… Larsson beskriver i sin text…) • Vara neutral, saklig och rättvis mot källan. Inte tillåtet att lägga in egna åsikter eller kommentarer

11 Exempel på referatmarkörer  En referatmarkör visar att det är någon annan som säger/tycker eller påstår något:  Här får du exempel: Anser, menar, tycker, påstår, hävdar, understryker, förklarar, diskuterar, belyser, utreder, påminner om, framhäver, betonar, försäkrar, påtalar, gör gällande, insisterar, meddelar, berättar. I längre referat kan man behöva påminna om att det är ett referat. Se i uppsatsem:

12 När du refererar 1. Skriv med egna ord och formuleringar 2. Var neutral och utan att vinkla/tolka 3. Citera ”….” 4. Ange källa: I artikeln ”Brottsligheten ökar” (Dagens Nyheter, ) skriver Lars Larsson om…


Ladda ner ppt "– VETENSKAPLIGT SKRIVANDE Formellt, skarpt och snyggt."

Liknande presentationer


Google-annonser