Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Klas Eklund Göteborgs Handelshögskola 12 mars 2003 EURON: HIMMEL ELLER HELVETE?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Klas Eklund Göteborgs Handelshögskola 12 mars 2003 EURON: HIMMEL ELLER HELVETE?"— Presentationens avskrift:

1 1 Klas Eklund Göteborgs Handelshögskola 12 mars 2003 EURON: HIMMEL ELLER HELVETE?

2 2 UTGÅNGSPUNKT: GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR Fri handel och fria kapitalrörelser gör det svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs mot omvärlden Skärpta krav på attraktionskraft: “Den gyllene tvångströjan” Nationalstaten överspelad i viktiga frågor Grundläggande fråga: Hur förhålla sig till detta - politiskt och ekonomiskt? Stå vid sidan av? Ta ansvar för gemensamt arbete? Aktivt fundera vilka beslut som bör lyftas över nationalstaten?

3 3 VALUTASYSTEM OCH MÅL Tre mål Stabilitet, likviditet och självständighet Tre valutasystem Fasta (men justerbara) kurser Rörliga kurser Valutaunion eller dollarisering Inget system klarar alla mål Fast kurs: Stabilitet och viss självständighet - men inte likviditet. Risk för valutakriser. Rörlig kurs: Likviditet och viss självständighet - men inte stabilitet Valutaunion: Likviditet och viss stabilitet - men inte självständighet Inget system är perfekt - men störst risker med justerbar fast kurs

4 4 EUROPAS MODERNA VALUTAHISTORIA Guldmyntfot till 1920-talet, flera valutaunioner fram till världskriget 1914 Rörliga kurser och krigsregleringar : Bretton Woods 1957: Romfördraget - EEC/EG/EU politiskt projekt, men den gemensamma valutan var med från början! 1970: Wernerplanen 1971: “Valutaormen” för D-marksblocket 1979: ERM/EMS - ömsesidig hjälp 1986: Enhetsakten om den inre marknaden

5 5 VÄGEN TILL EURON 1989: Delorsrapporten Den gemensamma valutan 1991: Maastrichtfördraget Gemensam valuta 1997 eller 1999 Maastrichtkriterierna : ERM-krisen - stärkte beslutsam- heten 1995: Beslut om euron 1998: Beslut om 11 länder, kurserna låses 1999: Euron elektronisk valuta för 11 länder 2001: Grekland 12e medlem 2002: Euron som sedlar och mynt : De nya EU-medlemmarna in i EMU?

6 6 MAASTRICHTFÖRDRAGET EU-medlem skall gå över till euron när man uppfyller kraven Låg inflation Låg ränta Lågt budgetunderskott Låg/stabil statsskuld Stabil valuta Samt vissa legala krav på centralbanken Storbritannien och Danmark har undantag, inte Sverige Sverige är formellt medlem i EMU... Ingen av de blivande EU-medlemmarna har begärt undantag

7 7 SVENSK VALUTAHISTORIA Många valutaunioner genom historien, den skandinaviska bröts upp 1914 Guldmyntfot runt förra sekelskiftet Rörlig växelkurs under 1930-talet Bretton Woods från och 80-talen: Olika försök till fastkurs - avbrutna av devalveringar 1991: Ecu-koppling 1992: Rörlig växelkurs 1995: Sverige skriver på Maastricht- fördraget och går in i EU

8 8 CALMFORSKOMMISSIONEN (1996) Politisk fördel att vara med Viktigare ju större unionen blir EMU-medlemskap ger högre tillväxt Större marknad, ökad handel, bättre utnyttjande av stordriftsfördelar, ökad genomskinlighet, hårdare konkurrens Ger snabbare produktivitetstillväxt Men stabiliseringspolitiska risker vid övergången EMU inget “optimalt valutaområde” Sverige har budgetunderskott, inflationshistoria, instabil valuta Risk för högre arbetslöshet och finansiell stabilitet om Sverige drabbas av “asymmetrisk chock” Slutsats: Gå in senare - när Sverige är redo

9 9 TEORIN OM “OPTIMALA VALUTAOMRÅDEN” Robert Mundell (Nobelpris 1999) En gemensam valuta effektiv om: Stor intern handel Likartad ekonomisk struktur Rörlig arbets- och kapitalmarknad Finanspolitisk samordning Följer inte nödvändigtvis nationsgränserna Ex: Sverige, Norden

10 10 HÅLLER CALMFORS’ ANALYS FORTFARANDE? Ja - kanske ännu tydligare i dag Större union ger större politiska vinster Större union och ökad handel ger starkare tillväxteffekter - styrks av ny forskning Men större union gör det också svårare att hitta en gemensam penningpolitik Slutsats: Både större möjligheter och större risker! Calmfors själv: Tiden mogen för inträde: Arbetslösheten lägre, stabiliteten högre. De politiska skälen starkare än de ekonomiska

11 11 ÖVERSIKT ÖVER HANDELSEFFEKTER AV VALUTAUNIONER Rose (2000)240% Frankel & Rose (2002)290% Engel & Rose (2002)240% Glick & Rose (2000)100% Rose & Wincoop (2001)140% Lopez & Meissner (2001)100% Levy (2001) 50% Nitsch (2002) 85% Flandreau & Maurel (2001)220% Klein (2002) 50% Källa: Alesina, Barro, Tenryo, NBER 2002

12 12 VARUEXPORT TILL EUROOMRÅDET Värde, index 1998=100

13 13 VARUEXPORT TILL ÖVRIGA VÄRLDEN Värde, index 1998=100

14 14 FÖRDELARNA MED EN STOR KAPITALMARKNAD Större hemmavaluta ger större stabilitet Bättre förutsättningar absorbera chocker Fler problem ”internaliseras” Bättre värdebevarare Högre likviditet ger lägre kostnader Kommer att synas även i statsbudgeten... Större tillgänglighet till finansiering Ökade direktinvesteringar Bättre prissättning av finansmarknads- instrument

15 15 EURON GER PRISPRESS Bättre genomskinlighet för konsument Långsiktig prispress via skärpt konkurrens Gäller särskilt Sverige, som startar med prisnivå 20 % över EMU-snittet Ändå kortsiktiga prisstegringar vid växlingen: ”Smyghöjningar” på flera tjänster och dagligvaror Oklart hur mycket Men den effekten är övergående

16 16 VAD TYCKER EKONOMERNA? Landets ekonomiprofessorer: 61 % Ja 20 % Nej 19 % Vet ej/vill ej svara Politiska fördelar: 57 % Politiska nackdelar: 11 % Ekonomiska fördelar: 40 % (Lägre priser, högre tillväxt) Ekonomiska nackdelar: 29 % (Risk för arbetslöshet) Källa: TEMO, dec 2002

17 17 ”HAR INTE RÖRLIG VÄXELKURS VARIT BRA FÖR SVERIGE?” Exporten har gynnats när kronan fallit. Men köpkraften urholkas Svag krona ger kortsiktig konkurrenskraft - inte omvandlings- och tillväxtkraft Minskar trycket på strukturreformer Inte den rörliga kursen i sig som givit ekonomisk stabilitet Skälet är budgetsanering, EU-medlemskap, konvergensprogram, inflationsmål och Riksbankens självständighet Kronan har fortsatt vara instabil

18 18 RÄNTESPREAD MOT TYSKLAND 10-åriga statsobligationer Första konvergensprogrammet Flytande krona Inflationsmål

19 19 KRONKURSEN TCW Calmforskommissionen Göran Perssons EMU-tidtabell

20 20 RÖRLIG KURS OFTA IRRATIONELL Svagare krona har hjälpt exporten. Men de flesta företag vill ha stabilitet 83 % av svenska VD:ar för euron, enligt VA Stor majoritet av småföretagarna Rörlig kurs kan hamna långt från ”fundamenta” Förväntningar, finansiella kast, psykologi, stor volatilitet Risk att kronan blir “swing currency” vid utanförskap Sverige för litet för egen valuta? Risk för företagsflytt på sikt?

21 21 EURON GER ÖKAD STABILITET Valutaunionen betyder inte ”fast växelkurs” utan att kronan försvinner! Sverige får rörlig växelkurs – men mot färre handelspartners 40% av Sveriges utrikeshandel sker med EMU- medlemmar. Nästan 50% om Danmark inkluderas. Än mer när kandidatländerna kommer med. Hälften av kronvolatiliteten i handeln ”internaliseras” Euro viktigaste motpartsvalutan på valuta- marknaden Betyder ökad stabilitet för företag – och den ekonomiska politiken

22 22 ”MEDFÖR INTE ERM FAROR?” Nej! ERM är inte som den gamla fasta växelkursen Övergående period innan kronan försvinner. Centralkursen blir sannolikt konverteringskurs Visst utrymme för svängningar inom bandet Centralkursen sätts med marknadens reaktioner i åtanke Centralkursen försvaras av både ECB och Riksbanken Svårt se annat än politisk kris förorsaka oro Inom ERM styrs räntan av (den fasta) växelkursen: Betyder att Riksbanken kan sänka räntan - inte att den måste höja! Prognos: Lägre styrränta i ERM än utanför

23 23 ”EMU INGET OPTIMALT VALUTA- OMRÅDE. RÄNTAN BLIR FEL” Räntan ska sättas utifrån hela EMU-zonen. En stor union betyder att flera regioner riskerar få ”fel” ränta Men Sverige är inte heller ett optimalt valutaområde. Räntan blir fel i Pajala oavsett om den sätts i Stockholm eller Frankfurt Avgörande: Att Sverige i snitt är i fas med EMU i snitt Så är fallet! Betyder att ECBs ränta normalt stabiliserar även Sverige

24 24 SVERIGE I FAS MED EMU Skillnad mellan outputgap Procent- enheter Källor: OECD, SEB Sverige minus EMU Prognos SEB

25 25 ”VI FÅR INGEN EGEN STABILISERINGSPOLITIK” Fel: Finanspolitiken finns och blir viktigare Bra att ECBs penningpolitik kompletteras med nationell finanspolitik Mot bubblor på finansmarknaden Vid extremt låga räntor Sverige har starka automatiska stabilisatorer i finanspolitiken Buffert behövs. Bra med mer ambitiöst saldomål än enligt Stabilitetspakten Men varför särskilda fonder? Statsbudgeten i sig en sorts buffert

26 26 BEHOVET AV STARKARE RAMAR FÖR FINANSPOLITIKEN Men om lönerna glider iväg krävs ändå aktiva åtgärder. Klarar politikerna det? Illavarslande signaler efter svikna vallöften Möjligt bygga mer robusta institutioner? Kan finanspolitiken lära av penningpolitiken? Klart mål för stabiliseringen Tydliga medel Transparens Expertkompetens Den viktigaste frågan!

27 27 ”TYSKLANDS PROBLEM VISAR ATT VI INTE BÖR GÅ MED” Nej, Tysklands problem beror inte på euron Exporten går bra, bytesbalansen har överskott. Problemen är inhemska: Återföreningens kostnader Usel sysselsättning pga stel arbetsmarknad Telekom- och bankproblem Misskötta statsfinanser Övertro på stabiliseringspolitiken att tro att några räntepunkter löser problemen Vad Tyskland behöver är strukturreformer – oavsett EMU

28 28 TYSKLAND: LÅNGSIKTIGA SYSSELSÄTTNINGSPROBLEM

29 29 ”STABILITETSPAKTEN ÄR EN TVÅNGSTRÖJA” Tja, Sverige har ännu hårdare krav i dag Överenskommelser nödvändiga för att inte problem ska lassas över på andra Pakten fungerade väl när EMU startades. Dagens problem delvis en följd av slapphet Men den bör bli mer flexibel. Sådana reformer är på gång: Utgå från hållbar statsskuld och vägen dit Skilj mellan strukturellt och konjunkturellt saldo Regler för återgång till strukturell bana Tillåt mer kortsiktig flexibilitet

30 30 STABILITETSPAKTEN Förändring av strukturellt saldo: Mål och utfall 2000

31 31 ”ECB FUNGERAR DÅLIGT” Ja och nej. ECB har skött den praktiska övervakningen av finansmarknaderna bra Teknisk övergång till euro sköttes väl Men de penningpolitiska målen är gammalmodiga Penningmängdsmålet förvirrande Inflationsmålet suddigt Ingen transparens Reformering bör ske! Tycks vara på gång Sverige kan driva på - om vi går med...

32 32 ”EMU URHOLKAR VÄLFÄRDEN” Skattepolitiken ligger utanför EMU Bestäms nästan uteslutande på nationell nivå Vissa undantag där EU - ej EMU! - förhandlar (ränteskatt mm) Dock: Vissa skatteskillnader blir mer synliga om valutan blir gemensam, främst för konsumenterna Trycket på skatteharmonisering skärps sannolikt – svårt veta hur mycket Är det bra eller dåligt?

33 33 ”SVERIGE FÅR INGET INFLYTANDE” Vi får mer att säga till om inne än utanför - även om de stora bestämmer mest Utanförskapet riskerar att ge isolering Sverige enda EU-land utanför både EMU och NATO Vi kan göra nytta Bidra till ökad öppenhet Modernare centralbank Modernare stabilitetspakt Viktigt delta i framtidsdebatten!

34 34 HUR TA ANSVAR? Sverige har för vana att stå bredvid och titta på medan andra bygger framtiden...och om det går bra hoppar vi på, i efterhand Osmakligt sätt att räkna kronor och ören - “what’s in it for us?” Bättre gå med, ta ansvar, sträva efter bättre institutioner Och få mer inflytande

35 35 “LÖJLIGT HÄVDA ATT EURON GER FRED” Valutan i sig ger nog inte fred Men många små pusselbitar tillsammans kan ge starkt kitt Och man ska inte håna den europeiska strävan att undvika fler förödande krig - i synnerhet inte om man själv vill kalla sig fredsälskande...

36 36 SUMMA SUMMARUM För: Integrationen, arbetet för ett fredligt och väl fungerande Europa För: Tillväxt, köpkraft För: Lägre inflation Mot: Stabiliseringspolitiken Kan stabiliseringspolitiken stagas upp? Vad är viktigast? Vill Sverige vara med i integrationsarbetet, ta ansvar och använda euron som verktyg? Inget valutasystem är perfekt! Euron är varken himmel eller helvete!


Ladda ner ppt "1 Klas Eklund Göteborgs Handelshögskola 12 mars 2003 EURON: HIMMEL ELLER HELVETE?"

Liknande presentationer


Google-annonser