Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Inledning Vad handlar detta om för dig? Vad gör du här? * Vad har du ”packat” ner? Vad tar du med dig in i detta möte/arbete? Vilka förväntningar/förhoppningar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Inledning Vad handlar detta om för dig? Vad gör du här? * Vad har du ”packat” ner? Vad tar du med dig in i detta möte/arbete? Vilka förväntningar/förhoppningar."— Presentationens avskrift:

1 Inledning Vad handlar detta om för dig? Vad gör du här? * Vad har du ”packat” ner? Vad tar du med dig in i detta möte/arbete? Vilka förväntningar/förhoppningar och ev. farhågor har du? Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt idag?

2 utveckling Vad handlar detta om, vad går det ut på? Vad krävs av mig, dig, oss då? Utmaning/lärande Kunnande/trygghet Trygga hörnet

3 Frågeställning Ta fram era tankar lärdomar från denna fas.

4 Metod Varje deltagare tar fram ett antal centrala begrepp/ord kring området/temat. Varje nyckelord/begrepp skrivs på en post-it lapp. Nästa steg är att placera ut lapparna på ett blädderblockspapper, som ger gott om utrymme att skriva på. Det är viktigt att sitta så att det både går bra att skriva för den som intervjuar och att det som skrivs går att läsa av den man intervjuar.

5 Förtydligande av nyckelorden Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från att du inte förstår och ställa fördjupande frågor av karaktären: ─ Du har skrivit …….. – hur tänkte du då? ─ Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med ….? ─ Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? ─ Är det så här du menar……..? ─ Kan du utveckla det litet mer? ─ Hur menar du? osv.

6 ”Varför” kan ställa till det… När vi ställer ”varför”- frågor finns det en risk att den som intervjuas känner sig ifrågasatt. Ofta kan dessa frågor ersättas med andra, t ex Hur kommer det sig? Vad beror det på, tror du?

7 Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna

8 Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband och kunna gruppera

9 Viktigt att tänka på under intervjun:

10 Att ställa förståelsefördjupande frågor Utgå inte från att du förstår vad den andre menar! (Tillåt dig att inte förstå) Det finns ofta flera olika sätt att förstå ett och samma fenomen! Även om vi använder samma begrepp är det inte säkert att vi menar samma sak!

11 Att i så stor utsträckning som möjligt använda den intervjuades egna ord när man skriver… för att minska risken för påverkan (att man lägger orden i mun på den som intervjuas). för att göra det lättare att gå tillbaka till något som sagts och visa på eventuella samband. för att underlätta för den intervjuade att bedöma om bilden som växer fram stämmer.

12 När du ser din karta nu hur tänker du då? Är det något som kommit bort eller jag har missat? Känner du ingen dina tankar i det som framkommer på kartan? Utgör den en bra bild av din förståelse av hur man bäst bidrar till elevers lärande och utveckling? Att gå igenom kartan i sin helhet när alla delar behandlats

13 Ge varandra tid att tänka! Ha inte för bråttom. Det gör inget om det blir tyst en stund!

14 Frågeställning Para ihop er två och två Var och en skriver ner centrala begrepp eller kortare fraser på post-it lappar (tankerespekt, använd så många som behövs!) Post-it lapparna placeras ut och intervjun börjar Lärdomar/erfarenhet av denna fas

15 16.00 Gemensamt ; Uppsamling, kritiska punkter/moment och utmanande möte

16 ’Att vara på samma möte, på samma ”våglängd” Ha samma utgångspunkt, eller åtminstone känna till varandras utgångslägen. A - S - K Administrativa akuta inställning sociala kunskapsfördjupande Angeläget att reflektera över var man startar

17 Det har en tendens att bli som vi förväntar oss (tänker) Den omärkliga men ändå så starka effekten som vår förväntningar på andra har på vårat beteende mot dem. Vi bokstavligen drar fram de reaktioner och prestationer som vi väntar oss ur dem. Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med Vilka möjligheter ger ni som skolledare era medarbetare ”att vara på samma möte”?

18 Vi gör det så invecklat, lite sunt förnuft och någon som vågar bestämma Nu börjar han igen, detta har vi hört var enda gång Får inte glömma att ringa Emmas mamma i kväll ”Vad gör jag här?” Hur får man till ett lärande? vad säger vi om detta? Hur tänker vi var och en Vad intresserade dom verkar då! Suck!

19 Förståelsefördjupning Vardagsprat Diskussion Erfarenhetsutbyte Lärande samtal reflektion kring görandet yta djup åsikt insikt För att lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det att någon bjuder motstånd.” Frågekompetens, genuint nyfiken, öppna frågor, Beskriv ande Utvecklande

20 Skall skolutveckling främjas fodras god information, inifrån och ut, vad som fungerar väl i verksamheten. Sådan kunskap är inte alltid offentlig sektor organiserad för att samla in systematiskt

21 Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Styrdokument Forskning Studiebesök Nätverk Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess - + ? ! Inifrånperspektiv Utifrånperspektiv UPPDRAGET

22 - I mötet med den andra fanns två förhållningssätt: Den andra handlar om tillämpa ett öppet lyssnande och ge respons på ett sätt som gör det möjligt för den andre att fördjupa sina tankar - det handlar helt enkelt om att skapa ett reflekterande rum. Ett förhållningssätt är mer slutet, istället för att lyssna möter man den andra med given kunskap och råd. Det leder till att utrymmet för reflektion blir ganska litet, och i förlängningen uteblir också läroprocessen. Gun Mollberger - Hedqvist Samtal för förståelse Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal?

23 Frirum och aktörsberedskap Skolan, F-skolan, enheten frirum Lärande samtal

24 Hur fångar vi utvecklingsområden? Var rädd om problemen Inte så Nej nu får det vara nog… OCH ! Så här Och så här…. MÅL och Utvecklingsområden Nuläge Nyläge KVALITETSREDOVISNING ”Bakom varje klagan finns en önskan”

25

26

27 Arbetslag/Lärgrupp Känner vi igen problemet? Hur ser problemet ut för oss övriga? När vi har hört allas erfarenheter, hur tänker vi nu kring problemet? Är det i vissa situationer? Hur kan vi förstå oss på detta för att på bästa sätt arbeta med detta problem? Behöver vi formulera om problemet nu för att bli mer pricksäkra?

28 Innanför den egna påverkanssfären

29 Att flytta problem till den egna påverkanssfären innebär att man tillskriver sig makt och möjlighet att göra något åt problemen. Man har då transformerat problem till utmaningar Vad talade ni mest om, det som ligger innanför eller utanför er påverkanssfär? Vilka meningsfulla, vardagsnära problem har synliggjorts? Hur tillhör områdena i er föreställningskarta utvecklingsorganisationen? Resp. arbetsorganisationen?

30 Ta med er föreställningskartorna till dag 2

31 Dag 2 Para ihop er 4 och 4 Vad talade ni mest om, det som ligger innanför eller utanför er påverkanssfär? Vilka meningsfulla, vardagsnära problem har synliggjorts? Hur tillhör områdena i er föreställningskarta utvecklingsorganisationen? Resp. arbetsorganisationen?

32 Var ärligt nyfiken, Visa tankerespekt Öra Ögon Odelad uppmärksamhet Hjärta Kinesiska tecknet för lyssna

33 Grundantagandet är att vardagserfarenheter är en viktig kunskapsresurs och att söka lära av dessa är en källa till ökad professionalism. Källa till ökad professionalism

34 En grundmodell erfarenhetslärande som inspirerats av Dewey, Lewin ( Kolb, 1984; Scherp,1998) Konkret upplevelse Reflektioner och observationer Slutsatser Handlingar

35 LÄRANDE SAMTAL Ett samtal med pedagogisk ansats i syfte att lära av verksamheten

36 ETT LÄRANDE SAMTAL BETONAR BÅDE FORM OCH INNEHÅLL Utgår från verksamheten Strukturerat Fokuserat Ledarlett

37 P3 Värderingar P2 Motivering -teoretisk kunskap -erfarenhetsbaserad P1 Handlingar Praktisk yrkesteori

38 SPELREGLER FÖR LÄRANDE SAMTAL Alla måste bidra Tydliga ramar ( lokal, tid, deltagare, ledareuppdrag ) Pratar om oss: ”jag”, ”vi”, - inte ”dom”, ”man”

39 ATT LEDA I LÄRANDE SAMTAL Ledare med legitimitet att ställa frågor Uppdrag att fördjupa samtalet Kräver tankerespekt Alternera mellan närhet och distans Fokusera på förutbestämd rubrik Fokusera på olikheter

40 EN GOD SAMTALSLEDARE ställer korta frågor ställer en fråga i taget förhör inte inväntar svar ställer frågor som inte behöver förklaras använder frågeorden Vad? Hur? mer än Varför?

41 Deltagare Ställer ”nyfikenhetsfrågor” Deltar aktivt – lyssna Tanke respekt – allas tankar är lika värda Reflekterande – bjuda motstånd Att inte förstå i första stund

42 REFLEKTÖR Iakttar och reflekterar utifrån både form och innehåll Sammanfattar samtalet utifrån både innehåll och form Analyserar utifrån frågor som: Hur förlöpte samtalet? Vilka olikheter kom fram?

43 Att komma igång med LS Utse samtalsledare och dokumentatöreflektör, se till att alla är överens om samtalets rubrik och tidsmässiga ramar. Låt var och en reflektera enskilt över rubriken ca 5 min Skriv på post-it lappar Gå en runda och låt var och en beskriva sina tankar utifrån rubriken Samtala om likheter och skillnader i era uppfattningar. Ha som utgångspunkt att ni vill förstå varandras uppfattningar, var nyfikna, tro inte att ni redan har förstått hur någon annan tänker, lyssna aktivt. Samtalsledaren ser till att ni håller er till rubriken, att alla kommer till tals, håller koll på tiden och strävar efter att ställa fördjupande frågor och lyfta fram olikheter. MEN det är också ett gemensamt ansvar! Ägna de sista min åt att sammanfatta samtalet till innehåll och form. Punkta ner era viktigaste lärdomar och/ eller reflektioner

44 Dokumentation av lärande samtal – Hjälp oss att tänka vidare omkring utvecklingen av denna fas

45 Enkla strukturer Vi pratade om.. Reflektioner i gruppen… olika sätt att se Slutsatser lärdomar… Till nästa gång…


Ladda ner ppt "Inledning Vad handlar detta om för dig? Vad gör du här? * Vad har du ”packat” ner? Vad tar du med dig in i detta möte/arbete? Vilka förväntningar/förhoppningar."

Liknande presentationer


Google-annonser