Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Periodiska systemet Historia Historia Atomens byggnad Atomens byggnad Periodiska systemet Periodiska systemet Jonbindning Jonbindning Molekylbindning Molekylbindning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Periodiska systemet Historia Historia Atomens byggnad Atomens byggnad Periodiska systemet Periodiska systemet Jonbindning Jonbindning Molekylbindning Molekylbindning."— Presentationens avskrift:

1 Periodiska systemet Historia Historia Atomens byggnad Atomens byggnad Periodiska systemet Periodiska systemet Jonbindning Jonbindning Molekylbindning Molekylbindning

2 Sex män  Demokritos  Dalton  Joseph John Thomson  Ernest Rutherford  James Chadwick  Niels Bohr Historia

3  400-t f.kr.  Odelbar 1700-t Massiva kulor

4 Joseph John Thomson  Upptäckte elektroner 1897  Nobelpriset

5 Ernest Rutherford  Atomen har en positivt laddad kärna  Elektronerna bildar ett hölje

6 James Chadwick  Upptäckte neutronen 1932  Fick Nobelpriset i fysik 1935

7 Niels Bohr  Dansk fysiker  Nobelpriset 1922 för sin modell av atomen (Bohr-atomen)  Förbättrade Rutherfords teori

8 Atomens byggnad  Består av tre olika partiklar (elementarpartiklar)  Protoner laddning +1  Neutroner ingen laddning 0  Elektroner laddning -1

9 Var finns vad? Atomkärnan  Protoner (+1)  Neutroner (0) Elektronhöljet  Elektroner (-1) Atom kärna

10 Masstal Atomnummer  Atomnumret är antalet protoner i kärnan.  Varje grundämne har ett eget antal protoner.  Elektronerna ska vara lika många som protonerna i en atom.  Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner. Masstalet är summan av neutroner och protoner i atomen. Antalet neutroner kan vara olika hos varje grundämne. Atomer av samma grundämne men med olika antal neutroner kallas isotoper

11 Atommassa  Atommassan = Summan av protonernas och neutronernas massa i en atom.  Eftersom antalet neutroner är olika i ett grundämnes isotoper så är grundämnets atommassa = medelvärdet av isotopernas atommassa

12 Isotoper  Antalet neutroner kan variera hos varje grundämne.  Vissa isotoper är radioaktiva exempelvis kol-14  Vätets isotoper

13 Molmassa i praktiken Alla grundämnen har flera isotoper Kol består t.ex. till 99 % av och till 1 % av Den genomsnittliga massan hos ett stort antal kolatomer är därför 12,01 g Sellberg

14 Molmassa i praktiken Sellberg Klor består till 75 % av och till 25 % av Atommassan för Cl är 0,75 x 35 g + 0,25 x 37 g = 35,5 g

15 Formelmassa  Formeln för en kemisk förening talar om vilka atomer som finns i molekylen och hur den är uppbyggd.  Formelmassan berättar vad molekylen väger. Så här räknar du ut formelmassan. Använd dig av ett periodiskt system H 2 O 2 x 1, ,0 = 18,02 u NH 3 14,0 + 3 x 1,01 = 17,03 u

16 De olika skalen  K, L, M o.s.v.  Max 2 elektroner i det innersta  Sedan max 8, 18, 32 o.s.v. (Formeln är 2n 2 ) K L M

17 Elektroner Elektronerna bestämmer de kemiska egenskaperna:  De visar varför vissa ämnen reagerar med varandra.  De visar varför vissa ämnen liknar varandra. Sellberg

18 Valenselektroner  Innersta skalet (k skalet) har som mest 2 elektroner.  De andra skalen kan ha som mest 8 elektroner om de är det yttersta skalet.  Elektronerna i yttersta skalet kallas för valenselektroner.  Förutom i k-skalet strävar alla atomer att ha 8 elektroner i sitt yttersta skal.

19 Bohrs atommodell Elektronerna kan bara finnas i vissa bestämda banor eller skal runt kärnan Det ryms bara ett visst antal elektroner i varje skal Det innersta skalet kallas K-skalet sedan kommer L- skalet, M-skalet o.s.v. Sellberg K-skalet rymmer 2 e - L-skalet rymmer 8 e - M-skalet rymmer 18 e - N-skalet rymmer 32 e - o.s.v.

20 Väteatomen Heliumatomen Kolatomen Syreatomen

21 Grupp Period

22 Liknande ämnen under varandra Sellberg Mendelejev försökte gruppera ämnena så att de som liknar varandra också kommer nära varandra för att se om han kunde hitta något system

23 Ädelgaser -Reagerar inte med andra ämnen Sellberg

24 Ädelgaser nr 2, helium, He, har ett fullt K-skal (2 st) nr 10, neon, Ne, har ett fullt K-skal (2) och ett fullt L-skal (8 st) alla övriga har 8 i sina yttersta skal detta gör dem stabila Sellberg

25 Alkalimetaller -tappar gärna en elektron... Sellberg

26 ...och bildar en positiv jon  Alla har en ensam elektron i det yttersta skalet.  genom att bli av med den får de 8 elektroner i sina yttersta skal. Sellberg K K + + e -

27 Vissa släpper två elektroner Sellberg

28 ...och får två elektroner mindre än antalet protoner i kärnan  Alla har två ensamma elektroner i det yttersta skalet  de här ämnena bildar gärna tvåvärda positiva joner Sellberg

29 Halogenerna tar upp en elektron Sellberg

30 för att få ett fullt yttersta skal Genom att ta upp en elek- tron får halogenerna ett ”fullt” yttersta skal Samtidigt får de förstås en negativ laddning för mycket: de bildar en negativ jon Sellberg

31 Elektronerna bestämmer egenskaperna Sellberg

32 Metaller och icke-metaller Sellberg Lila=metallerblå=halvmetallergul= ickemetaller

33 Vid rumstemperatur Sellberg Vit=fast ämneblå=flytandeturkos=gas

34

35 Ädelgasstruktur  Ädelgasstruktur är när yttersta skalet är fullt, dvs. 8 elektroner (förutom k-skalets 2 elektroner).  Detta har grupp nr 8 i periodiska systemet (dvs. helium, neon, argon).  Alla andra grundämnen eftersträvar ädelgasstruktur, vilket de får genom att ge eller ta elektroner.  Detta medför att alla ämnen i grupp 1 vill ge en elektron och alla ämnen i grupp i grupp 7 vill ta en elektron.  Detta medför att de helst vill vara i jonform

36 POSITIVA JONER En atom med en valenselektron i sitt yttersta skal avger gärna denna för att få yttersta skalet fullt. Ex: Natrium Natriumatom NaNatriumjon Na +

37 NEGATIVA JONER Ämnen med 7 valenselektroner tar lätt upp en elektron. Ämnen med 6 tar upp 2 elektroner. O.s.v.. Fluor arom FFluorjon F- + Ex: Fluor

38 JONFÖRENINGAR Jonbindning Förening mellan metall och ickemetall som hålls ihop av elektriska krafter. (Olika laddningar dras mot varandra) Ex. Natriumklorid, NaCl Na + + Cl - NaCl Dessa föreningar kallas salter Bildar kristaller Löses upp i vattenlösningar och i smälta

39 Joner bygger kristaller Cl - Na +

40 Molekylföreningar Molekylbindning  I molekylbindningar delar två atomer på ett eller flera elektronpar och på så vis får 8 valenselektroner


Ladda ner ppt "Periodiska systemet Historia Historia Atomens byggnad Atomens byggnad Periodiska systemet Periodiska systemet Jonbindning Jonbindning Molekylbindning Molekylbindning."

Liknande presentationer


Google-annonser