Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Atomen och periodiska systemet Atomens byggnad Göran Sellberg och Annika Adolfsson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Atomen och periodiska systemet Atomens byggnad Göran Sellberg och Annika Adolfsson."— Presentationens avskrift:

1 Atomen och periodiska systemet Atomens byggnad Göran Sellberg och Annika Adolfsson

2 Fem män  Demokritos  Dalton  Joseph John Thomson  Ernest Rutherford  James Chadwick Historia Göran Sellberg och Annika Adolfsson

3  400-t f.Kr.  ”Atomos”=odelbar  Allt uppbyggt av osynliga smådelar  Stort motstånd! Göran Sellberg och Annika Adolfsson

4 1700-t Demokritos idéer återuppstod Massiva kulor Olika tunga kulor

5 Joseph John Thomson  Upptäckte elektroner 1897  Nobelpriset Göran Sellberg och Annika Adolfsson

6 Ernest Rutherford  Atomen har en positivt laddad kärna  Elektronerna bildar ett hölje Göran Sellberg och Annika Adolfsson

7 James Chadwick  Upptäckte neutronen 1932  Fick Nobelpriset i fysik 1935 Göran Sellberg och Annika Adolfsson

8 Niels Bohr  Dansk fysiker  Nobelpriset 1922 för sin modell av atomen (Bohr-modellen)  Förbättrade Rutherfords teori - elektronskal Göran Sellberg och Annika Adolfsson

9 Atomens byggnad  Består av tre olika partiklar (elementarpartiklar)  Protoner laddning +1  Neutroner ingen laddning 0  Elektroner laddning -1 Göran Sellberg och Annika Adolfsson

10 Var finns vad? Atomkärnan  Protoner (+1)  Neutroner (0) Höljet (skalen, molnet)  Elektroner (-1) Atom kärna Göran Sellberg och Annika Adolfsson

11 Atomen är neutral  I en atom finns alltid lika många protoner (plusladdade) som elektroner (minusladdade).  Atomen är alltså elektriskt neutral. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

12 Atomnummer  Antalet protoner bestämmer vilket ämne det är.  Väte har 1 proton  Helium har 2 protoner  Antalet protoner kallas atomnummer Göran Sellberg och Annika Adolfsson

13 Masstal Atomnummer  Atomnumret är antalet protoner i kärnan.  Varje grundämne har ett eget antal protoner.  Elektronerna ska vara lika många som protonerna i en atom.  Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner. Masstalet är summan av neutroner och protoner i atomen. Antalet neutroner kan vara olika hos varje grundämne. Atomer av samma grundämne men med olika antal neutroner kallas isotoper Göran Sellberg och Annika Adolfsson

14 Atommassa  Atommassan = Summan av protonernas och neutronernas massa i en atom.  Eftersom antalet neutroner är olika i ett grundämnes isotoper så är g.rundämnets atommassa = medelvärdet av isotopernas atommassa Göran Sellberg och Annika Adolfsson

15 Isotoper  Antalet neutroner kan variera hos varje grundämne.  Vissa isotoper är radioaktiva exempelvis kol-14  Vätets isotoper Göran Sellberg och Annika Adolfsson

16 Atommassa i praktiken Alla grundämnen har flera isotoper Kol består t.ex. till 99 % av och till 1 % av Den genomsnittliga massan hos ett stort antal kolatomer är därför 12,01 g Göran Sellberg och Annika Adolfsson

17 Atommassa i praktiken Göran Sellberg och Annika Adolfsson Klor består till 75 % av och till 25 % av Atommassan för Cl är 0,75 x 35 g + 0,25 x 37 g = 35,5 g

18 Atommassa  väteatomer (6x10 23 st) väger 1 gram  Gram är alltså ingen praktisk enhet här!  Enhet för atommassa är u= unit  1 atom 12 C väger 12 u Göran Sellberg och Annika Adolfsson

19 Formelmassa  En väteatom väger 1 u  En syreatom väger 16 u  Vad väger en vattenmolekyl?  Svar: 2 x = 18 u (2 väteatomer + en syreatom)  Vattnets formelmassa är 18 u. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

20 Mol  När man väger används mol.  Massan av 6 x atomer kallas 1 mol.  1 mol kol= 6 x kolatomer=12 g  1 mol järn= 6 x järnatomer=55,8 g Göran Sellberg och Annika Adolfsson

21 Bohrs atommodell Elektronerna kan bara finnas i vissa bestämda banor eller skal runt kärnan Det ryms bara ett visst antal elektroner i varje skal Det innersta skalet kallas K-skalet sedan kommer L- skalet, M-skalet o.s.v. Göran Sellberg och Annika Adolfsson K-skalet rymmer 2 e - L-skalet rymmer 8 e - M-skalet rymmer 18 e - N-skalet rymmer 32 e - o.s.v. (Formeln är 2n 2 )

22 Elektroner Elektronerna bestämmer de kemiska egenskaperna:  De visar varför vissa ämnen reagerar med varandra.  De visar varför vissa ämnen liknar varandra. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

23 Valenselektroner  Innersta skalet (K-skalet) har som mest 2 elektroner.  De andra skalen kan ha som mest 8 elektroner om de är det yttersta skalet.  Elektronerna i yttersta skalet kallas för valenselektroner.  Förutom i K-skalet strävar alla atomer att ha 8 elektroner i sitt yttersta skal. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

24 Väteatomen Heliumatomen Kolatomen Syreatomen Göran Sellberg och Annika Adolfsson

25 Att rita en atom enligt Bohrs atommodell O 8 16 atomnummer masstal Antal neutroner = masstal – atomnummer Dvs 16 – 8 = 8 Göran Sellberg och Annika Adolfsson


Ladda ner ppt "Atomen och periodiska systemet Atomens byggnad Göran Sellberg och Annika Adolfsson."

Liknande presentationer


Google-annonser