Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sellberg 20111 1 Periodiska systemet. Sellberg 2011 2 Fem män Historia Demokritos Dalton Joseph John Thomson Ernest Rutherford James Chadwick.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sellberg 20111 1 Periodiska systemet. Sellberg 2011 2 Fem män Historia Demokritos Dalton Joseph John Thomson Ernest Rutherford James Chadwick."— Presentationens avskrift:

1 Sellberg 20111 1 Periodiska systemet

2 Sellberg 2011 2 Fem män Historia Demokritos Dalton Joseph John Thomson Ernest Rutherford James Chadwick

3 Sellberg 20113 400-t f.kr. Odelbar Dalton 1700-t Massiva kulor Demokritos

4 Sellberg 2011 4 Upptäckte elektroner 1897 Nobelpriset 1906 1856-1940 Joseph John Thompson

5 Sellberg 20115 Ernest Rutherford Atomen har en positivt laddad kärna Elektronerna bildar ett hölje

6 Sellberg 20116 James Chadwick Upptäckte neutronen 1932 Fick Nobelpriset i fysik 1935

7 En modell av en atom. Elektroner som far runt en kärna Elektroner är negativt laddade Elektroner är lätta Kärnan är positivt laddad Kärnan är tung Kärnan är liten Sellberg 20117 - +

8 Atomkärnan Protoner är positivt laddade Neutroner saknar laddning Protoner och neutroner har ungefär samma massa Nästan hela massan finns i kärnan Sellberg 20118 + + + + + +

9 Laddning En proton (+) har lika stor laddning som en elektron (-). En atom innehåller lika många protoner som elektroner och är därför elektriskt oladdad. Sellberg 20119

10 Laddade atomer kallas joner En atom eller molekyl som råkat få en eller flera elektroner för mycket kallas för en negativ jon En atom eller molekyl som tappat en eller flera elektroner har ett överskott på positiva laddningar kallas för en positiv jon Sellberg 201110

11 Grundämne Antalet protoner (och antalet elektroner) bestämmer vilket grundämne atomen tillhör. En atom med 1 proton är en väteatom. En atom med 6 protoner är en kolatom. En atom med 8 protoner är en syreatom. En atom med 26 protoner är en järnatom. Antalet protoner i en atomkärna kallas för atomnumret Atomer med samma atomnummer tillhör samma grundämne. Sellberg 201111

12 Kemiskt tecken Varje grundämne har också en symbol, ett kemiskt tecken. Väte har tecknet HHydrogenium Kol har tecknet CCarbonium Syre har tecknet OOxygenium Järn har tecknet FeFerrum Sellberg 201112

13 Ibland används både kemiskt tecken och atomnummer samtidigt. Då skrivs atomnumret nere till vänster: Väte 1 H Kol 6 C Syre 8 O Järn 26 Fe Sellberg 201113

14 89 grundämnen Det finns 89 olika grundämnen i naturen -från väte 1 H till uran 92 U Men det finns namn på 103 st...... eller till och med 111 st... Ungefär 40 st är intressanta för oss. Sellberg 201114

15 Antalet neutroner De flesta atomer har minst lika många neutroner som protoner. Man kan säga att protoner och neutroner utgör hela atomens massa. Antalet protoner och neutroner kallas atomens masstal. Sellberg 201115 Protoner Neutroner

16 Masstalet skrivs uppe till vänster Väte 1 p 0 n Kol 6 p 6 n Syre 8 p 8 n Järn26 p30 n Sellberg 201116

17 Isotoper, grundämnen med samma antal protoner men olika antal neutroner Alla kolatomer har 6 protoner (annars är de inga kolatomer) De flesta kolatomer har 6 neutroner Men en del kolatomer har 7 neutroner Och några få kolatomer har 8 neutroner, kol-14 eller C-14 Sellberg 201117 Olika isotoper av ett grundämne har samma kemiska egenskaper

18 Isotoper Grundämnet väte har 3 isotoper 1Vanligt väte 2Tungt väte, Deuterium 3Extratungt väte,Tritium Sellberg 201118

19 Massa En proton har massan 1u (unit) En neutron har också massan 1u 1u = 1,6605 x 10 -27 kg En atom har massan 16 u eller 16 x 1,6605 x 10 -27 kg Sellberg 201119

20 Sellberg 201120 Molmassa För att lättare kunna väga och mäta rätta mängder använder man begreppet mol. En mol är 6. 10 23 stycken En atom kol har massan 12,01 u En mol kolatomer har massan 12,01 gram En molekyl vatten (H 2 O) har massan 1+1+16 = 18 u En mol vattenmolekyler har massan 1+1+16 = 18 g

21 Molmassa i praktiken Alla grundämnen har flera isotoper Kol består t.ex. till 99 % av och till 1 % av Den genomsnittliga massan hos ett stort antal kolatomer är därför 12,01 g Sellberg 201121

22 Molmassa i praktiken Sellberg 201122 Klor består till 75 % av och till 25 % av Atommassan för Cl är 0,75 x 35 g + 0,25 x 37 g = 35,5 g

23 Atommassa i periodiska systemet De uppgifter om atommassan som finns i tabeller gäller alltid för den naturliga isotopblandningen för ämnet Sellberg 201123

24 Elektroner Elektronerna bestämmer de kemiska egenskaperna:  De visar varför vissa ämnen reagerar med varandra. (men inte med andra?)  De visar varför vissa ämnen liknar varandra. Sellberg 201124

25 Bohrs atommodell Elektronerna kan bara finnas i vissa bestämda banor eller skal runt kärnan Det ryms bara ett visst antal elektroner i varje skal Det innersta skalet kallas K-skalet sedan kommer L- skalet, M-skalet o.s.v. Sellberg 201125 K-skalet rymmer 2 e - L-skalet rymmer 8 e - M-skalet rymmer 18 e - N-skalet rymmer 32 e - o.s.v.

26 Liknande ämnen under varandra Sellberg 201126 Mendelejev försökte gruppera ämnena så att de som liknar varandra också kommer nära varandra för att se om han kunde hitta något system

27 Reagerar inte med andra ämnen Sellberg 201127

28 Vi kallar dem Ädelgaser nr 2, helium, He, har ett fullt K-skal (2 st) nr 10, neon, Ne, har ett fullt K-skal (2) och ett fullt L-skal (8 st) alla övriga har 8 i sina yttersta skal detta gör dem stabila Sellberg 201128

29 Tappar gärna en elektron... Sellberg 201129

30 ...och bildar en positiv jon Alla har en ensam elektron i det yttersta skalet. genom att bli av med den får de 8 elektroner i sina yttersta skal. Sellberg 201130 K K + + e -

31 Vissa släpper två elektroner Sellberg 201131

32 ...och får två elektroner mindre än antalet protoner i kärnan Alla har två ensamma elektroner i det yttersta skalet de här ämnena bildar gärna tvåvärda positiva joner Sellberg 201132

33 Halogenerna tar upp en elektron Sellberg 201133

34 för att få ett fullt yttersta skal Genom att ta upp en elek-tron får halogenerna ett ”fullt” yttersta skal Samtidigt får de förstås en negativ laddning för mycket: de bildar en negativ jon Sellberg 201134

35 Elektronerna bestämmer egenskaperna Sellberg 201135

36 Metaller och icke-metaller Sellberg 201136

37 Vid rumstemperatur Sellberg 201137

38 Måste man kunna alla? Sellberg 201138

39 Sudoku? Sellberg 201139


Ladda ner ppt "Sellberg 20111 1 Periodiska systemet. Sellberg 2011 2 Fem män Historia Demokritos Dalton Joseph John Thomson Ernest Rutherford James Chadwick."

Liknande presentationer


Google-annonser