Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tolka resultat i klimatberäkningarna Maria Berglund Greppa Näringen Hushållningssällskapet Halland.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tolka resultat i klimatberäkningarna Maria Berglund Greppa Näringen Hushållningssällskapet Halland."— Presentationens avskrift:

1 Tolka resultat i klimatberäkningarna Maria Berglund Greppa Näringen Hushållningssällskapet Halland

2 Om verktyget Cofoten Klimatavtryck (på engelska ”Carbon footprint”) av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått, vad har betydelse Begränsat om åtgärder ”ton koldioxidekvivalenter” Svårt ta till sig Stora ”utsläpp” (100-tals ton), men egentligen en omräkning Ska ALLTID följas med viktenhet ”Nya” utsläppsbilder – ovant för användare och lantbrukare OBS! Klimatavtrycksberäkningen är ett verktyg i klimatkollen, inte målet!

3 Vad påverkar utsläppen?

4 Vad beräknas utsläppen? Produktion insatsvaror Mängd produkt*klimatavtryck per enhet produkt Användning energi Mängd energi* utsläpp per enhet energi Lustgas från mark Direkt avgång: Tillfört N, areal mulljordar och N i skörderester (beräknas utifrån skördenivå) Indirekt avgång: Ammoniak- och nitratförluster Kol i mark Egna värden, areal mulljordar Metan från djurens fodersmältning Nötkreatur: Vikt och tillväxt/mjölkavkastning  energibehov. Energibehov + foderkvalitet  metanavgång Övriga djur: Schabloner kg CH4/djur Stallgödselhantering Lustgas: från kväve och NH3-förluster, beräknas i Stank Metan: från organiskt material, från Stank

5 ”Okej då, men är resultatet bra eller dåligt?!” - Kontrollera om fördelningen mellan utsläppsposterna är ”normal” för driftsinriktningen (Om inte: Har jag gjort nåt fel i beräkningarna…)

6 ”Fördelningen var OK, och sen då?” Ställ växthusgasutsläppen i relation till produktionen! Exempel Produktion: 80 mjölkkor (9,5 ton ECM) + rekrytering. 80 ha vall + egen spannmål, 15 ha naturbete. Levererar 760 ton ECM, 25 ton nöt (slakt + liv) Växthusgasutsläpp: Totalt 773 ton CO2e

7 Råvara Processning Användning Avfalls- hantering ”Vaggan” ”Graven” Utgångspunkt: Produkterna som lämnar gården bär med sig sina ackumulerade klimatkostnader!

8 CO 2, N 2 O, CH 4 N2ON2O NH 3 Djurhållning, stallgödsel CH 4 NO 3 -, NH 3 Växtodling N2ON2ON2ON2OCO 2 gårdsgräns Försålda varor systemgräns Insatsvaror och inköpta tjänster

9 Djurhållning, stallgödsel Växtodling Produkter UT Utsläpp Insatsvaror och inköpta tjänster

10 Djurhållning, stallgödsel Växtodling Produkter UT Produkter IN

11 Två enklare alternativ: 1.Räkna ”bottom-up”: Utifrån tidigare erfarenheter om typiska utsläpp t ex per ha och DE. Marias ”känsla”: 1 ha åker ca 1,5-3 ton CO2e. 1 diko ca 2,5 ton CO2e, 1 mjölkko ca 10 ton CO2e. OBS! I djursiffrorna ingår allt foder!! 2.Räkna baklänges: Hur stora hade utsläppen varit om samma mängd produkter producerats någon annanstans? Exempel : Enligt tidigare LCA: 1 kg ECM ≈ 1 kg CO2e 1 kg nöt (levande) ≈ 7 kg CO2e Här 760 ton ECM (motsvarar 760 ton CO2e) och 25 ton nöt (175 ton CO2e). = 935 ton CO2e  Verkar ligga bra till! Var hittar jag data då…

12 SIK-rapporter! (bibliotek/rapporter, välj kategorin ”miljö”) Cofoten

13 Alternativ 3: Klimatavtryck per kg produkt – men det funkar bara i vissa fall!! I dessa fall kan ni räkna själva: Levererar ENBART djur: Tot ton CO2e/(tot ton kött (liv och slakt)). Kom ihåg belastning för ev inköpta djur! Levererar ENBART mjölk och nötkött - Allokera mellan levererad mjölk och kött enligt: AF = 1 – 5,771*kg kött (levande vikt)/kg mjölk Där AF anger hur stor andel av de totala utsläppen som ska läggas på mjölken För ren VO-gård måste insatsvaror och utsläpp fördelas mellan grödorna! Alternativ: Gör en separat beräkning för varje produktionsgren

14 Att tänka på när man… … jämför resultatet från klimatkollen med tidigare livscykelanalyser Ingår hela produktionskedjan i dina beräkningar (t ex inköpta djur)? Har du fått med allt?! (inköpta tjänster, rätt skördenivå) Mulljordar – sällan med i LCA Ev skillnader i fördelning av utsläpp i växtodlingen (lustgas från mark, insatsvaror) Hur fördelas utsläppen mellan produkterna ut från gården?!

15 Att tänka på när man… …”testkör” modellen och justerar; ålder på djur: justera även antalet djur, sålda djur, foderbehov etc.! skördenivå: påverkar bara mängd N i skörderester  N 2 O från mark  Justera allt som behöver justeras  Effekten av alla åtgärder går inte beräkna i modellen

16 Kom ihåg!

17 1. Temporär kolinlagring i gröda är INGEN kolsänka! CO 2 Foder Vegetabilier Humus Kött etc CO 2

18 Räkneexempel: 1 kg TS grovfoder till mjölkko Utgått från 1 kg TS hemmaproducerat grovfoder: Fodret odlas : 1 kg TS innehåller ca 0,42 kg kol, d v s 1,54 kg CO 2 * har bundits in via fotosyntesen i grödan Användning av insatsvaror (diesel, gödsel) och lustgas som bildas i marken ger utsläpp om ca 0,25 kg koldioxidekvivalenter (CO 2 e) (erfarenheter från tidigare livscykelanalyser)  Totalt -1,29 kg CO 2 e från grovfoderodlingen Fodret konsumeras av en ko - kolet går tre olika vägar: 1.Blir mjölk, ger tillväxt eller kalv: Antar här att det blir 1,3 kg ECM/kg TS. Mjölk innehåller 0,07 kg kol/kg ECM, vilket motsvarar 0,35 kg CO 2 per kg TS grovfoder. 2.Blir gödsel: Runt hälften av kolet från fodret hamnar i gödsel, varav en liten del blir metan (0,0037 kg kol/kg TS foder, vilket motsvarar 0,12 kg CO 2 e*), lite blir mull i marken (antar 5 % av kolet) och resten bryts ner till koldioxid i lagret eller i marken efter spridning (totalt 0,19 kg kol/kg TS foder, vilket motsvarar 0,69 kg CO 2 ). 3.Andas ut som metan eller koldioxid: ca 0,016 kg kol/kg TS foder blir metan i vommen, vilket motsvarar 0,54 kg CO 2 e. Resten, d v s det kol som inte hamnat i gödsel, mjölk, kött, kalv eller andats ut som metan blir koldioxid, totalt 0,12 kg kol eller 0,43 kg CO 2 e.  Totalt +1,79 kg CO 2 e från andningen och gödseln. * Omräkningsfaktorer: 1 kg kol (C) = 3,667 kg koldioxid (CO 2 ) 1 kg kol som metan = 33 kg koldioxidekvivalenter (CO 2 e)

19 Produktion och konsumtion 1 kg TS grovfoder - inklusive flöden av ”biogent” kol Den ljusblå negativa stapeln motsvarar kol som exporterats som mjölk

20 Kommentarer Mycket kol binds in i grödor, men det allra mesta återgår som koldioxid till atmosfären via utandningsluften eller när gödsel bryts ner i lager eller i mark. En del kol återgår som metan, vilket är en kraftig växthusgas och ger därmed stor inverkan på klimatet. En del kol exporteras från gården, t ex som mjölk, vilket med detta räknesätt drar ner gårdens klimatavtryck. Den som dricker mjölken ska då belastas med koldioxidutsläppen som bildas när mjölken smälts. Obs! Gårdar som köper in mycket foder skulle på motsvarande sätt belastas med koldioxid och metan som bildas när kolet i det importerade fodret smälts. Förbättrad fodereffektivitet är bra ur klimatsynpunkt! Då ökar mängden mjölk (och kol) som exporteras per kg TS foder samtidigt som utsläppen från fodersmältningen och stallgödseln per kg ECM minskar.

21 2. Gränsen går vid gårdsgrinden…

22 Djurhållning, stallgödsel Växtodling gårdsgräns Försåld vara systemgräns Insatsvaror och inköpta tjänster Foder?! Energi?! Livsmedel?! Råvara?! ??? … så ge inte ohämmat ”kred” för förändringar i omvärlden

23 3. Resultatdiagrammet avslöjar inte om gården är bra eller dålig ur klimatsynpunkt – måste analysera mer!

24 4. Använd rätt termer!

25 5. LCA ger information om en produkts miljöpåverkan Resultat från en LCA är ingen innehållsförteckning  Prata om en produkts klimatavtryck (på engelska ”Carbon Footprint”)  Kan inte säga ”produkten innehåller X kg CO 2 -ekv”

26 6. ”Om resultatet är osannolikt bra är beräkningarna sannolikt inte så bra…” Har du fått med allt på gården? Diesel, el, olja, inköpta tjänster All areal, även naturbete Har du med hela kedjan? Föder upp ungnöt, säljer gröda på rot Eller om resultatet är alldeles för dåligt, kolla då: Mulljordarna (ska inte vara med i grundalternativet) Skördenivån (TON per HEKTAR) Djurantal = antal (fyllda) platser


Ladda ner ppt "Tolka resultat i klimatberäkningarna Maria Berglund Greppa Näringen Hushållningssällskapet Halland."

Liknande presentationer


Google-annonser