Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mars 2010 Ekonomi 25 mars 2010. Inledning Denna presentation tar upp de grundläggande ekonomiska begrepp som finns inom redovisning och hur man med dessa.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mars 2010 Ekonomi 25 mars 2010. Inledning Denna presentation tar upp de grundläggande ekonomiska begrepp som finns inom redovisning och hur man med dessa."— Presentationens avskrift:

1 Mars 2010 Ekonomi 25 mars 2010

2 Inledning Denna presentation tar upp de grundläggande ekonomiska begrepp som finns inom redovisning och hur man med dessa skapar en investeringskalkyl för ett energieffektiviseringsprojekt. Att göra en energieffektiviseringsinvestering kräver att man tar hänsyn till flera parametrar innan beslut fattas. En tidplan diskuteras för när olika ekonomiska aktiviteter görs i ett energieffektiviseringsprojekt. Ett exempel om 10 fastigheter visar hur man analyserar fram en investerings lönsamhet.

3 Ekonomiska begrepp Tillgång: Med tillgång avses resurs som förväntas innebära servicepotentiella fördelar i framtiden. Resursen skall ha uppkommit som en följd av in träffade händelser och skall kontrolleras av huvudmannen. Skuld/avsättning: Förpliktelse som förväntas föranleda ett utflöde av resurser. Förpliktelsen skall ha uppkommit som en följd av inträffade händelser och skall innebära ett befintligt åtagande för huvudmannen. Skillnaden mellan skuld och avsättning är att avsättningar till skillnad från skulder är ovissa vad gäller belopp eller tidpunkt då de skall infrias. Inkomst: Med inkomst avses försäljningen av någon form av resurs i form av en vara eller tjänst. I ett Energieffektiviseringsprojekt är besparingen över kalkylperioden lika med inkomsten. Utgift: Med utgift avses anskaffning av någon form av resurs i form av en vara eller tjänst. Inbetalning: Inbetalning avser inbetalningstillfället, dvs. tillfället då ersättning erhålls. Utbetalning: Med utbetalning avses utbetalningstillfället, dvs. tillfället då betalning erläggs. I definitionen av tillgång för kommersiella företag talar man om ekonomiska fördelar i stället för servicepotentiella fördelar. Intäkt: Med intäkt avses leverans av prestation dvs. intäkten uppstår då den försålda varan eller tjänsten levereras. Intäkt är följaktligen en periodiserad inkomst. I ett Energieffektiviseringsprojekt är besparingen lika med intäkten vilken ökar med energiprisökningen per år. Kostnad: Med kostnad avses förbrukning av resurs. Kostnad är en periodiserad utgift.

4 Ekonomiska begrepp Investering: finns många tolkningar av ordet Anläggningstillgång - (på tillgångssidan i balansräkningen = syfte att ha något för stadigvarande bruk) Syftet med att ta upp det som en tillgång är att få möjlighet att “betala av” under ett antal år Villkoret är (bl.a.) att det har ett bestående värde… Särskiljs från kostnad som innebär att “produkten” betalas av samma år. Besparing: minskad energianvändning i kr jämfört med den kostnad som skulle förelegat om inget hade gjorts. Återbetalningstid: en kvot mellan investering och besparing Avskrivningstid: den tid som investeringen har som nyttjandeperiod Likviditetsplan: En likviditetsanalys på hur en investering påverka de likvida medlena under investeringens kalkyltid Kapitalkostnader: lånekostnad plus avskrivningskostnad Resultat: besparingar minus kapitalkostnader Kassaflöde: flödet av likvida medel som påverkar kassan som finns på omsättningstillgångar på tillgångssidan i balansräkningen Resultaträkning: uppställning över de löpande kostnaderna och intäkterna. Är resultatet positiv går verksamheten bra och tvärtom. Balansräkning: uppställning över tillgångar respektive summan av eget kapital, avsättningar och skulder Kalkylränta: den ränta som ledningen fastställer för verksamhetens investeringar. Lönsamhet: då besparingarna är större än kapitalkostnaderna och övriga kostnader under avskrivningstiden. Livscykelvinst: den relativa kostnadssänkningen som görs vid ett projekt jämfört med att inte göra ett projekt.

5 Vad är en investerings anskaffningsvärde En investerings anskaffningsvärde utgörs av dess inköpspris inkl. punktskatter, tullavgifter och andra kostnader som är direkt hänförbara till anskaffningen (RR 12). Grunden för beräkning av anskaffningsvärdet är den samma oavsett om tillgången förvärvas eller helt eller delvis egentillverkas. Exempel på kostnader som anses vara direkt hänförbara till anskaffningen är; iordningställande av plats, leverans, installation, konsulttjänster ( såsom arkitekt-, ingenjörs- och juristtjänster), lagfart, nedmonterings- och återställningskostnader (t.ex. av deponi). Administrativa kostnader och andra allmänna kostnader, t.ex. utgifter för provkörning och intrimning av anläggningen, får inte räknas in i anskaffningsvärdet, utan skall belasta resultatet samma period som de uppkommer.

6 Lånekostnader Som huvudregel skall lånekostnader belasta resultatet då de uppkommer. Med lånekostnad avses förutom ränta även uppläggningskostnader, valutakursdifferenser etc. vilka är förknippade med ett lån.

7 Avskrivning När en tillgång anskaffas uppstår en utgift, men kostnaden uppkommer först när tillgången minskar i värde p.g.a. ålder och förslitning. Denna värdeminskning ska återspeglas i redovisningen genom att resultatet belastas med en kostnad i form av en avskrivning. Avskrivning definieras som en systematisk periodisering av tillgångens avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod. (BFNAR 2001:3, RR 12 (till vilken RKR 11 hänvisar)). Avskrivning är med andra ord en periodisering av utgifter för anläggningstillgångar. Avskrivning skall ske fr.o.m. den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk.

8 Nyttjandeperiod Nyttjandeperioden skall bedömas utifrån den tid tillgången kan förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål. De av Svenska Kommunförbundet utgivna riktlinjerna avseende avskrivningstider, skall enbart betraktas som riktlinjer och kan inte anses gälla generellt. Den redovisningsskyldige måste ta hänsyn till lokala förutsättningar när nyttjandeperioden för olika tillgångar fastställs. Tidigare erfarenhet och detaljkunskap om förutsättningarna för tillgångens färdigställande och nyttjande måste beaktas då nyttjandeperioden fastställs. Det kan m a o i vissa fall vara berättigat att använda olika avskrivningstider för samma slag av tillgång beroende på skilda förutsättningar i nyttjandet av dessa. Att fastställa nyttjandeperiod för en tillgång är naturligtvis svårt, särskilt då tillgången har en lång förväntat nyttjandeperiod. Av nödvändighet blir det initialt frågan om en kvalificerad approximation. Ändrade förutsättningar i form av teknisk utveckling, ändrade förutsättningar vad gäller nyttjande osv. kan naturligtvis påverka tillgångens faktiska nyttjandeperiod (RR12). Därför skall en tillgångs nyttjandeperiod löpande omprövas. Om den nya bedömningen väsentligt avviker från den tidigare bedömningen skall avskrivningsplanen ändras. Avskrivningstid och avskrivningsbelopp justeras då med hänsyn till den nya bedömningen. (Ibid.) Att schablonmässigt använda avskrivningstider som inte speglar tillgångens nyttjandeperiod, strider mot god redovisningssed och innebär att redovisningen inte ger en rättvisande bild som kan ligga till grund för jämförelser eller avgiftsuttag i enlighet med självkostnads- och likställighetsprinciperna.

9 Komponentavskrivning Viktiga delar av vissa tillgångar, såsom dricksvattenpumpar, doceringsutrustning, desinfektionsutrustning och driftövervakningssystem i vattenverk, pumpar, luftningssystem, omrörare och slamskrapor i avloppsreningsverk, styrutrustning i pumpstationer, ångtuber i förbränningspannor, kan behöva ersättas regelbundet. I de fall dessa delar är av väsentligt värde, bör sådana delar redovisas och avskrivas som separata enheter eftersom de har en annan nyttjandeperiod och därmed annan avskrivningstid än tillgången i övrigt. Den nya komponenten redovisas som en ny tillgång, vilken skrivs av över dess beräknade nyttjandeperiod. (RR 12; BFN U90:13). Är komponenten däremot av ringa värde krävs ingen separat redovisning, utan utgiften för ersättningen av komponenten hanteras i sådant fall som en underhållskostnad.

10 Vad skiljer investering från underhåll Gränsdragningen mellan investering och underhåll är i praktiken inte alltid glasklar. Skall t.ex. utbyte av en kortare ledningssträcka eller utbyte av en komponent i en förbränningspanna, klassificeras som investering eller underhåll? Förutom det grundläggande resonemanget angående om utgiften kommer att innebära en framtida ekonomisk nytta för verksamheten eller ej, måste man i sådana situationer utgå från väsentlighetsprincipen och fråga sig om transaktionen är av sådant väsentligt värde att det påverkar huruvida redovisningen ger en rättvisande bild eller inte beroende på om affärshändelsen redovisas som investering eller som underhåll. Vägledning i frågan om väsentligt värde kan man finna i Rådets för kommunal redovisning information från december 2003 angående korttidsinventarier och inventarier av mindre värde. För det första bör man ta hänsyn till tillgångens nyttjandeperiod. Om tillgången kan antas ha en ekonomisk livslängd om högst 3 år torde det vara förenligt med god redovisningssed att utgiften inte aktiveras utan att den kostnadsförs i sin helhet i samband med anskaffningen. För det andra måste man ta hänsyn till tillgångens värde. Inventarier av ringa värde bör kunna kostnadsföras direkt i samband med investeringen. Rådet för kommunal redovisning hänvisar här till Riksskatteverkets allmänna råd. Gränsen för vad som är att betrakta som ringa värde bör för kommuner kunna bestämmas till kr (2004 års taxering). De investeringar som kostnadsförs direkt bör emellertid inte överstiga 7 % av de sammanlagda årliga investeringarna. För anskaffningar av inventarier som har ett naturligt samband eller som kan anses ingå som ett led i en större investering bör, enligt Rådet för kommunal redovisning, bedömningen utgå ifrån det sammanlagda anskaffningsvärdet för hela investeringen.

11 Hänsynstagande vid ett projekt Under ett projekt uppkommer ett flertal parametrar som måste analyseras innan beslut fattas om hur stort ett projekt ska bli. Bland annat kommer följande frågor uppkomma: Ska fastigheten ägas under hela avskrivningstiden eller går det att ta ut restvärdet vid en försäljning? Ska fastigheten totalrenoveras och blir då åtgärderna overksamma? Uppfylls lagar och förordningar eller måste inomhusklimatkvaliteten höjas och därmed energiförbrukningen? Ska en anläggning bytas ut totalt eller renoveras. Hur kommer räntenivåer och energiprisnivåer ligga under kalkylperioden? Ska man välja enstegsmetoden eller tvåstegsmetoden? Utifrån ovan frågor utformas ett specifikt åtgärdspaket för varje fastighet/byggand.

12 Först genomförs alla driftoptimering för att utnyttja nuvarande installationer optimalt Besparing: 5 Mkr Investering: 5 Mkr Återbetalningstid: 1 år Tid för genomförande: 2 år Sedan görs investering för att byta system och modernisera installationerna Besparing: 5 Mkr Investering: 75 Mkr Återbetalningstid: 15 år Tid för genomförande: 4 år dagens energianvändning Tillsammans upplevs de två stegen som: Besparing: Mkr Investering: Mkr Återbetalningstid: år = 16 år Tid för genomförande: 6 år det verkliga energibehovet 1 2 ATT VÄLJA STRATEGI – TVÅ STEGSMETODEN

13 Ett projekt i 1 steg där optimering och investering görs samtidigt Besparing: Mkr Investering: Mkr Återbetalningstid: 8 år Tid för genomförande: 2 år dagens energianvändning Tillsammans upplevs de två dimensionerna som: Besparing: 10 Mkr Investering: 80 Mkr Återbetalningstid: 8 år Tid för genomförande: 2 år det verkliga energibehovet 1 1 ATT VÄLJA STRATEGI – ETT STEGSMETODEN

14 Fas 0 – Uppstart och upphandling. Finansieringsform och framtagande av investeringskalkylmetod samt parametrar till kalkylmetoden Klargöra vem som är beslutsfattare Preliminära uppskattningar och kalkyler via nyckeltal Priset för Fas 1 och Fas 3 fastställs per kvm vid upphandlingen Timpriser och materialpåslag lämnas i anbud för Fas 2 Fastställa investeringskalkylmodell, med bla kalkylränta, avskrivningstider och energiprisökningar Fas 1 – Projektutveckling Slutgiltiga kostnader för Fas 2 fastställs och redovisas i Projektutvecklingsrapporten baserat på de i anbudet lämnade timpriserna och påslagen. Beställaren kan se kalkylen om öppen redovisning handlats upp. Besparingar för Fas 3 redovisas i Projektutvecklingsrapporten Fas 2 – Projektgenomförande Ekonomimöten där prestationsbunden fakturering sker Fas 3 – Projektuppföljning Uppföljning av energimängder Hänsyn till verksamhetsförändringar Omräkning av besparingar till dagens energipris Fastställande av bonus/vite Tidplan för ett projekt ur ett ekonomiskt perspektiv

15 INVESTERING : 300 kr RÄNTA: 4 % GER 4% x 300 = 12 kr AVSKRIVNINGSTID:20 år AVSKRIVNINGSKOSTNAD: 300 / 20 =15 kr TOTAL KAPITALKOSTNAD=27 kr FÖR BUDGET I BALANS KRÄVS DÅ EN BESPARING (BALANSPUNKTEN)>27 kr VILKET GER EN ÅBT: 300 / 27 = 11 år ELLER ÅBT = 1 / ((1/AVSKRIVNINGSTID) + RÄNTA) EN ÅBT PÅ 11 ÅR (dvs balanspunkt) GER EN BUDGET I BALANS VILKET ÄR ETT LAGKRAV. ANLEDNINGEN TILL ATT MÅNGA BESTÄLLARE VÄLJER EN LÅNG ÅTERBETALNINGSTID ÄR ATT DE VILL HA STABILA TEKNISKA LÖSNINGAR SOM HÅLLER UNDER EN LÅNG TIDSPERIOD SAMT FÅ RÅD ATT GÖRA EN ORDENTLIG MODERNISERING AV EFTERSATT UNDERHÅLL SOM BORDE VARIT GJORD FÖR MINST 15 ÅR SEDAN Hur stor kan en investering vara?

16 Intäkter = skatt Kostnader plus onödiga kostnader Första året Det ekonomiska lagkravet för en kommun är att budgeten ska vara i balans. Budget i balans – att lyckas?

17 Kostnader Första året Genom att byta den onödiga kostnaden mot kapitalkostnader hålls budgeten i balans. Kapitalkostnad är summan av räntekostnad och avskrivningskostnad! Onödiga kostnader Intäkter = skatt Budget i balans – att lyckas!

18 Kostnader Kapitalkostnad = Värdeskapande för skattebetalarna Första året Genom att byta den onödiga kostnaden mot kapitalkostnader hålls budgeten i balans. Kapitalkostnad är summan av räntekostnad och avskrivningskostnad! Intäkter = skatt Budget i balans – att lyckas!

19 andra året Andra året sjunker kapitalkostnaden och besparingen blir mer värd. Kommunen börjar se vinsten! Därefter ökar vinsten för varje år (Kapitalkostnaden sjunker eftersom räntekostnaden sjunker när lånet amorteras) Kostnader = energi Kostnader = kapitalkostnad Intäkter = skatt Budget i balans – att lyckas !!!

20 Balanspunkter Ränta / Avskrivningstid 22,533,544,555,56 108,38,07,77,47,16,96,76,56,3 119,08,68,37,97,67,47,16,96,6 129,79,28,88,58,17,87,57,27,0 1310,39,89,48,98,68,27,97,67,3 1410,910,49,99,49,08,68,27,97,6 1511,510,910,39,89,49,08,68,27,9 1612,111,410,810,39,89,38,98,58,2 1712,711,911,310,710,19,69,28,88,4 1813,212,411,711,010,59,99,59,08,7 1913,812,912,111,410,810,29,79,38,9 2014,313,312,511,811,110,510,09,59,1 2114,813,812,912,111,410,810,29,79,3 2215,314,213,312,411,711,110,510,09,5 2315,814,613,612,712,011,310,710,29,7 2416,215,014,013,012,211,510,910,39,8 2516,715,414,313,312,511,811,110,510,0

21 Investeringsanalys av ett energieffektiviseringsprojekt Ett sammanställning av alla data görs i ett Excelark Investering och besparing redovisas per byggnad/fastighet Återbetalningstid beräknas per byggnad/fastighet Kapitalkostnad (ränta och avskrivningskostnad) beräknas per byggnad/fastighet Robin Hood metoden innebär att analysen genomförs ur ett helhetsperspektiv. Detta betyder att återbetalningstider och resultat beräknas med ackumulerade besparingar och ackumulerade kapitalkostnader. Resultatkalkyler tas fram som sträcker sig över projektets ekonomiska avskrivningstid Analyser genomföres för att bedöma hur stort projekt som är möjligt att genomföra Ett projekt är lönsamt om besparingarna är större än kapitalkostnaderna. Om återbetalningstiden är kortare än jämviktspunkten (besparingar = kapitalkostnader) väljer fastighetsägaren att betala för höga energikostnader istället för att göra investeringar i sitt fastighetsbestånd.

22 Exempel - resultat Ca kvm av kommunens lokaler har moderniserats Projektet har tagit 2 år från start till godkänd entreprenad Kommunen har investerat 50 Mkr och sparar 4,0 Mkr/år i garanterade energikostnader Projektet ger ca 25 % i miljövinst och 44 Mkr i nettovinst Det finns nu ett stort miljöengagemang i verksamheten och i kommunen

23 Investeringsanalys En investeringsanalys baserat på nyckeltal är ett grovt instrument för att göra en första bedömning över vilka besparings- och investeringspotentialer det finns i fastighetsbeståndet baserat på nyckeltal. Resultatet av analysen ställs samman i investeringskalkyler som visar olika utfall för olika storlekar på projektet. Det är först efter genomförd Fas 1 – Projektutvecklingen, som de exakta nyckeltalen kan analyseras och korrekta investeringskalkyler kan göras. I kalkylen har följande parametrar satts: Kalkylränta: 4 % Avskrivningstid: 15 år Energiprisökning: 3 % Energipris värme: 600 kr/MWh Energipris el: 900 kr/MWh Referensvärde/målvärde bygger på erfarenhetsvärde från de 7 miljoner kvm som genomförts i Sverige Fastigheterna är hela tiden sorterade efter återbetalningstid för att underlätta analysen.

24 Fastighetsbestånd med 10 fastigheter NamnBRA 2007ByggårEl kWh/m2 år 2007G.Värme kWh/m2 år 2007 Adamsskolan Bertilskolan Ceaserkontor Davididrottshall Eriksskolan Fredrikaskolan Gustafsskolan Henriksförskola Ivarsskola Jacabsförskola

25 Nyckeltal värme före och efter Det första steget i analysen är att hitta rätt börvärde för varje fastighet avseende vad fastigheten bör ha för värmenyckeltal.

26 Nyckeltal el före och efter Det andra steget i analysen är att hitta rätt börvärde för varje fastighet avseende vad fastigheten bör ha för elnyckeltal.

27 Besparingar och ack besparingar Det tredje steget i analysen är att räkna ut vad differensen i nyckeltalen ger för besparingspotential i SEK. Den blå linjen visar varje fastighets besparingspotential medan den rosa visar den ackumulerade besparingspotentialen. Ju fler fastigheter som genomgår ett projekt desto mer besparingar genereras.

28 Investeringar och ack investeringar Det fjärde steget i analysen är att räkna ut vad varje fastighet bör ha för storlek i investering. Den blå linjen visar varje fastighets investering medan den rosa visar det ackumulerade investeringsbehovet. Ju fler fastigheter som genomgår ett projekt desto mer investeringsmedel behövs genereras.

29 Det femte steget i analysen är att räkna ut vad varje fastighet får för återbetalningstid. Den blå linjen visar varje fastighets återbetalningstid medan den rosa visar det ackumulerade återbetalningstiden. Pga Robin-Hood principen ökar den ackumulerade återbetalningstiden inte markant då fastigheter med kort återbetalningstid ger besparingar till de fastigheter med längre återbetalningstid. Återbetalningstid och ack återbetalningstid

30 Resultat och ack resultat Det sjätte steget i analysen är att räkna ut vad varje fastighet får för resultatpåverkan. Den blå linjen visar varje fastighets resultatpåverkan medan den rosa visar det ackumulerade resultatet. Pga Robin-Hood principen ökar den ackumulerade resultatet tills de totala kapitalkostnaderna överstiger de totala besparingarna. Därefter sjunker resultatet tillbaka. Analysen visar att det är betydligt lönsammare att göra ett projekt omfattande alla fastigheter än ett projekt med enbart en fastighet

31 Ack resultat vs återbetalningstid Det sjunde steget i analysen är att räkna ut vad varje fastighets återbetalningstid relaterar till de ackumulerade resultatet. Varje röd stapel visar återbetalningstiden för ett objekt. De blå punkterna, som ligger på en linje, visar hur resultatet (dvs besparing minus kapitalkostnad) växer ju fler objekt som görs tills kurvan viker ner då kapitalkostnaden för objekten är större än dess besparingar. Detta betyder att maximal vinst första året fås när 6 av 10 av objekten görs.

32 Att välja storlek på projektet Det åttonde steget i analysen är att räkna ut vad varje lönsamheten över nyttjandeperioden (livscykelvinsten) för olika storlekar på projektet. De blå punkterna, som ligger på en linje, visar hur den ackumulerade arean. Presentationen visar på tre olika alternativ. Alternativ 1 är valet att inte göra något alls. Alternativ 2 är att göra ett projekt som omfattar ca 1/3 av fastighetsbeståndet. Alternativ 2 är att göra ett projekt som omfattar hela fastighetsbeståndet.

33 Kostnadsprofil utan Energitjänsteprojekt Det nionde steget i analysen är att ställa samman fastighetsbeståndets kostnadsposter som ett energieffektiviseringsprojekt kan påverka över en kalkylperiod. Bilden visar alternativ 1 då ingenting görs. Energikostnader stiger med 3% per år vilket medför att budgeten för förvaltningen inte håller eller att ägaren måste skjuta till mer pengar. Om inte kostnadsökningarna täcks av ägaren måste förvaltningen skära i andra kostnader vilket omfattar innebär att det planerade underhållet fungerar som en budgetregulator. Ur ett långsiktigt perspektiv är det ingen hållbar lösning.

34 Kostnadsprofil med litet Energitjänsteprojekt Det tionde steget i analysen är att ställa samman fastighetsbeståndets kostnadsposter för alternativ 2 då ca 1/3 av fastighetsbeståndet genomförs. Det övre blå fältet (livscykelvinsten) visar de minskade kostnaderna som ett litet Energitjänsteprojekt genererar jämfört med att inte göra något. Livscykelvinsten är ca 21,5 Mkr.

35 Yta33 000kvm Entreprenörarvode kr Byggherrekostnad kr Energibesparing per år kr/år Besparing på PLUH och AUH33 000kr/år Besparingar kr/år Total besparing under avskrivningstiden kr Räntekostnader kr Livscykelvinst kr Sammanfattning för ett litet Energitjänsteprojekt

36 Kostnadsprofil med stort Energitjänsteprojekt Det elfte steget i analysen är att ställa samman fastighetsbeståndets kostnadsposter för alternativ 3 då hela fastighetsbeståndet genomförs. Det övre terrakottafärgade fältet (livscykelvinsten) visar de minskade kostnaderna som ett stort Energitjänsteprojekt genererar jämfört med att inte göra något. Livscykelvinsten är ca 31,3 Mkr.

37 Sammanfattning för ett stort Energitjänsteprojekt Yta kvm Entreprenörarvode kr Byggherrekostnad kr Energibesparing per år kr/år Besparing på PLUH och AUH kr/år Besparingar kr/år Total besparing under avskrivningstiden kr Räntekostnader kr Livscykelvinst kr

38 Differens mellan litet och stort projekt STORT Energitjänste- projekt LITET Energitjänste- projektDIFFERENS Yta Entreprenörarvode Byggherrekostnad Energibesparing per år Besparing på PLUH och AUH Besparingar Total besparing under avskrivningstiden Räntekostnader Livscykelvinst

39 Resultatpåverkan för litet och stort projekt Det tolfte steget i analysen är att ställa samman fastighetsbeståndets kostnadsposter för alternativ 2 och alternativ 3 och jämföra dem med alternativ 1 då ingenting görs. Bilden visar klart att ett stort projekt är klart mer lönsamt än ett litet projekt.

40 Livscykelvinst för litet och stort projekt Summerat över kalkylperioden från förra bilden visas livscykelvinsten för de olika storlekarna för projekten.

41 Slutsatser Det är oerhört viktigt att sätta upp en korrekt investeringskalkylmodell för att kunna dra rätt slutsatser inför ett investeringstillfälle. Ett energieffektiviseringsprojekt investering skall analyseras över hela kalkylperioden som är lika lång som avskrivningstiden. Att göra ett stort projekt är betydligt lönsammare än ett litet i detta exempel, men framförallt är det extremt bra jämfört med att inte göra någonting alls. Genom Robin Hood metoden går det att se helheten av investeringen så att suboptimeringar ej görs. Att jämföra olika kostnadsprofiler fås en korrekt uppfattning om vilken storlek av investering som skall genomföras. Den minsta area för kostnadsprofil är bäst ur en ekonomiskt förvaltning.


Ladda ner ppt "Mars 2010 Ekonomi 25 mars 2010. Inledning Denna presentation tar upp de grundläggande ekonomiska begrepp som finns inom redovisning och hur man med dessa."

Liknande presentationer


Google-annonser