Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kommunalekonomisk utjämning – en beskrivning av 2014 års system för kommunalekonomisk utjämning Derk de BeerAnders Folkesson

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kommunalekonomisk utjämning – en beskrivning av 2014 års system för kommunalekonomisk utjämning Derk de BeerAnders Folkesson"— Presentationens avskrift:

1 Kommunalekonomisk utjämning – en beskrivning av 2014 års system för kommunalekonomisk utjämning Derk de BeerAnders Folkesson Mona Fridell

2 Disposition -Principiellt och bakgrund -Inkomstutjämningen -Kostnadsutjämningen -Strukturbidrag och regleringsbidrag -Myter kring utjämningssystemet -Kort om LSS-utjämningen

3 Den kommunalekonomiska kontexten -Det kommunala självstyret -Beskattningsrätt -Stor kommunal sektor -20 procent av BNP -Enhetsstat -Stora skillnader inom kommunkollektivet -Utjämningssystemet; garanten för likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets kommuner

4 Kommunernas intäkter 2012

5 Kommunernas kostnader 2012 (529 mdkr) per verksamhetper kostnadsslag

6 Utjämningssystemets syfte Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Likvärdighet och opåverkbarhet är nyckelorden

7 Utjämningssystemets olika delar -Inkomstutjämningen; -skattekraft, mestadels statligt finansierad (det generella statsbidraget) -Kostnadsutjämningen -strukturella behov, mellankommunal -Strukturbidraget -”permanenta införandebidrag”, statligt finansierad -Regleringsposten -Skillnaden mellan de generella statsbidrag (”påsen”) och kommunernas anspråk utifrån ovanstående delar

8 Varför ett utjämningssystem? Stora skillnader i inkomster Vid en genomsnittlig skattesats på 20,59 %

9 Skatteintäkten med en genomsnittlig skattesats på 20,59 % blir

10 Varför kostnadsutjämning? -Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av strukturella behov -Demografin -17 % i Lerum och 27 % i Hagfors över 65 år -Behovskillnader -Socioekonomi -Utländsk bakgrund -Produktionsfaktorer -Bebyggelsestrukturen -37 % tätortsgrad i Orust, 90 % i Jönköping -Långa avstånd -Lönestrukturer -Byggkostnader

11 Utjämningssystemets omsättning 2014, miljarder kronor

12 Inkomstutjämn. -bidrag mkr mkr mkr. Staten (generellt statsbidrag 85,6 mdkr.) Inkomstutjämn. -avgift mkr mkr. Landstingen Kommunerna mkr. Strukturbidrag mkr. Regleringspost mkr mkr. 657 mkr mkr mkr. Kostnadsutjämning bidrag mkr. avgift mkr. Kostnadsutjämning bidrag mkr. avgift mkr.

13 Inkomstutjämningen

14 Inkomstutjämningssystemet -Länsvis skattesats: -Kompensationsgraden (65, 85 resp 95 procent) (KG) -Medelutdebiteringen år 2003 (20,64 skattekronor för kommuner), -Skatteväxlingar i respektive län mellan 1991–2013 (SVLÄN) -Den vägda genomsnittliga skatteväxlingsnivån i riket mellan 1991–2003 (4,16), -Skatteutjämningsunderlag -Garantinivån på 115 procent, -SK är medelskattekraften i riket och -SKi är skattekraften i kommun i.

15 Länsvisa skattesatser

16 -”Marginalbidrag”/”marginalskatt” -Orust har större ansvar än Hallsberg=> får större bidrag i inkomstutjämningen. -Kungsbacka är en avgiftskommun. Får behålla 40% av ny relativ skattekraft. Länsvis skattesats

17 Skatteutjämningsunderlaget -Inkomstutjämningens andra variabel -Skatteutjämningsunderlaget är skillnaden mellan kommunens skattekraft och garantinivån -Garantinivå (115 % av rikets medelskattekraft) är kr/inv -Skattekraft över 115 % = avgift (14 kommuner) -Skattekraft under 115 % = bidrag (276 kommuner)

18 Kungsbackas utfall i inkomstutjämningen ASkatteunderlag i kommunen kr/inv BMedelskattekraft, kr/inv. i riket C Skattekraft, relativt riket (procent) 115,1% DGarantinivån, kr/inv (B*1,15) EKommunens skattetjämningsunderlag, kr/inv (D-A) -253 FLänsvis skattesats (procent)12,05 GKommunens inkomstutjämningsbidrag, kr/inv. (E*F)-31

19 Hallsbergs utfall i inkomstutjämningen

20 Utfall inkomst- utjämn

21 Marginalintäkter vid förändring av skatteunderlaget (ex Hallsberg)

22

23 Långtgående inkomstutjämning

24 Kostnadsutjämningen

25 Varför kostnadsutjämning? -Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av strukturella behov -Åldersstruktur -Behovsvariationer: -Socioekonomi -Produktionsfaktorer -Bebyggelsestrukturen -Lönestrukturer -Byggkostnader

26 Kostnadsutjämning -Systemet ska inte utjämna för de kostnadsskillnader som beror på varierande: - ambitionsnivå - effektivitet - avgifter -Inomkommunalt system, nollsummespel mellan kommunerna -Ingen statlig finansiering

27 Standardkostnad -Kostnadsutjämningen består av olika delmodeller (9+1 för kommunerna och 3+1 för landstingen), där varje delmodell avser olika verksamheter eller faktorer som används i verksamheten. För varje delmodell räknas det fram en standardkostnad -Standardkostnaden är den kostnad som kommunen (enligt systemet) bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå

28 -Delmodellernas uppbyggnad -ÅS: ålderstruktur -BV: behovsvariationer -PF: produktions- förutsättningar (källa: Statskontoret 2009)

29 Omfördelning per delmodell (mdkr)

30 Kostnadsutjämningens delmodeller – Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg -Aktuella variabler: -Barn i åldrarna 1– åringar: kr åringar: kr -Vistelsetidsindex kommungrp (1-5 år) -Inskrivningsgradsindex kommungrp (6-12) -Vistelsetidsindex begränsas till 50% Ska spegla efter- frågan givet antalet barn

31 31 Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola eller familjedaghem Storstäder81,383,4 Förortskommuner till storstäder83,286,7 Större städer83,587,0 Förortskommuner till större städer80,286,3 Pendlingskommuner80,185,0 Turism- och besökskommuner80,586,1 Varuproducerande kommuner80,885,0 Glesbygdskommuner79,686,7 Kommuner i tätbef. region81,385,8 Kommuner i glesbef. region82,486,1 Riket81,385,9

32 32 Vistelsetidsindex år 2005 Storstäder1,076 Förortskommuner1,055 Större städer0,972 Pendlingskommuner0,966 Glesbygdskommuner0,869 Varuproducerande kommuner0,934 Övr. kommuner, över inv.0,928 Övr. kommuner, inv.0,900 Övr. kommuner, mindre än inv.0,848 Riket1,000

33 Vistelseindex

34 Grundskola och förskoleklass -Modellen har funnits sedan utjämningsåret 1996, kompletterades med förskoleklass 2005, uppdaterad Aktuella variabler: -barn i åldrarna 6– kr/6-åring kr/7-15-åring -tillägg/avdrag för skolskjutsar och småskolor -barn 7–15 år födda utanför Sverige, Norge, Danmark eller något övrigt EU-land

35 Källa: Glesbygdsverket -Glesbygdsverkets GIS-modell för beräkning av merkostnader inom grundskolan -Utfall för Krokoms kommuns lågstadieskolor -Lågstadieskolor -Utplacerade (●) -Befintliga (●) -Antalet elever angivna -En första skola i kommunens centralort -En ny skola där elevunderlaget är tillräckligt stort -Minst 7 elever per skola -Inte mer än 30 km resväg

36 – Gymnasieskolan -Modellen har funnits sedan år 1996, uppdaterad Aktuella indikatorer -ungdomar i åldrarna 16–18 -Programvalsfaktor kr/humanistelev kr/NP-elev -tillägg/avdrag för bebyggelsestruktur (små skolor)

37 Kostnadsutjämningens delmodeller – Äldreomsorg -Modellen har funnit sedan utjämningsåret 1996, förändrad 2000, 2005 och Kostnadsmatris: -Dödlighetskorrigering -Lerum: -118 kr/inv -Hagfors: 600 kr/inv -Utländsk bakgrund (5% tillägg) -Gles bebyggelse (Tillväxtanalys-modellen) -Institutionsboende i glesbygd (tätortsgrad x inv/km)

38 Individ- och familjeomsorg -Standardkostnaden bestäms av variblerna: -arbetssökande utan arbetslöshetsersättning, kategori 11 och 12 enligt AMS definition -andel lågutbildade år sv -andel med ekonomiskt bistånd mer än 6 mån -boende i flerfam.hus byggda Tätortsgrad -SKL: negativt påverkbara variabler. -Statskontoret utreder fn delmodellen. Rapporterar 30 september. Möjligen stora ändringar.

39 Kostnadsutjämningens delmodeller – Barn med utländsk bakgrund -Aktuella variabel: -Andel barn och ungdomar 0–19 år med minst en förälder född utanför EU och Norden -Beräknas utifrån kommundel (församling enl indelning 2009) -Ersättning utgår med 75 kronor per invånare för varje procentenhet över genomsnittet i riket (5,6 %)

40 Löner -Modellen tillkom utjämningsåret Ska mäta strukturella merkostnader för kommunens personal -Aktuella variabler: -taxeringsvärdet på småhus -länets genomsnittliga bostadsrättspriser -andel förvärvsarbetande utanför kommun- och landstingssektorn

41 Löneindex

42 Kostnadsutjämningens delmodeller – Bebyggelsestruktur -Sammanslagning av de tidigare delmodellerna för -Uppvärmningskostnader -Byggkostnader -Merkostnader för administration och räddningstjänst -Gator och vägar -Aktuella indikatorer -Faktiska index över byggkostnader och uppvärmningskostnader -Folkmängd, tätortsgrad samt befolkningstäthet (invånardistans) -Uppmätt vägslitage utifrån trafikmängd och klimat -Stora bidrag till fr a glesbygdskommuner -Åsele får 2000 kr/inv

43 Kostnadsutjämningens delmodeller – Befolkningsförändring -Modellen är ny från och med Negativ befolkningsförändring har det kompenserats för sedan Aktuella indikatorer – minskning -Total befolkningsförändring 10 år bakåt i tiden (2%) -Förändring av antalet ungdomar i åldern 7–18 år (2%) -Aktuella indikatorer – ökning -Förändring av antalet ungdomar i åldern 7–18 år (5%) -Befolkningsförändring under de fem senaste åren (1,2% + 1,2% senaste året) -Medför att minskande kommuner får ett mindre bidrag vid befolkningsökning

44 Kollektivtrafik -Gemensam delmodell för kommun och landsting -Aktuella indikatorer: -Befolkningstäthet -Andel personer som bor i tätorter över invånare -Andel personer som pendlar över kommungräns -Kostnadsfördelning inom respektive län -Hög ambitionsnivå = hög standardkostnad, påverkbart! -Vid regionalt huvudmannaskap, samma standardkostnad för länets kommuner -Sthlm-kommunerna får ett bidrag på 450 kr/inv -Falköping och Göteborg har lika standardkostnad -Statskontoret utreder delmodellen. Rapport 31/3.

45 Strukturbidrag -Strukturbidraget består av delar i den tidigare kostnadsutjämningen som ansågs vara av regionalpolitisk karaktär vid införandet av 2005 års utjämningssystemet -104 kr/inv till 277 bidragskommuner för att kompensera för 2014 års avgiftssänkning i inkomstutjämningen -”Permanent införandebidrag” – 2005 års reform genomfördes bara delvis

46 Regleringsbidrag -Regleringsposten = generella statsbidrag – kommunernas anspråk i inkomst- och kostnadsutjämningen, strukturbidragen och införandebidragen. -Regleringsposten förbättras av ökade generella statsbidrag och försämras av införandebidrag -Enhetligt utfall (kr/inv) för samtliga kommuner

47

48 Vanliga missuppfattningar (1) -Det är ingen idé att höja skatten – utjämningssystemet tar ändå hela beloppet! -Skattesatsen påverkar inte avgiften eller bidraget från inkomstutjämningen. Hela skattehöjningen tillfaller kommunen eller landstinget. -Utjämningen räknas ut med en fastställd länsvis skattesats som inte förändras av att kommunerna eller landstinget förändrar sin skattesats. Skattesatsen i utjämningen ändras endast vid skatteväxlingar med landstinget eller vid beslut av regeringen.

49 Vanliga missuppfattningar (2) -Systemet missgynnar kommuner som är effektiva alternativt gynnar ineffektiva kommuner! -Om en kommun eller ett landsting är effektiv och producerar den tjänst de är ålagda att göra till en lägre kostnad än andra (genomsnittet) straffas de inte genom ett lägre bidrag, alternativt en högre avgift. Det motsvarande gäller för en kommun som är ineffektiv i sin produktion. -I kostnadsutjämningen använder man inte den enskilda kommunens eller det enskilda landstingets kostnad utan ett riksgenomsnitt för verksamheten – vilket mycket marginellt påverkas av den enskilda kommunens eller landstingets kostnadsnivå.

50 Vanliga missuppfattningar (3) -Vårdbiträde i Danderyd betalar till en direktör i Enköping! -I Danderyds kommun tjänar invånarna betydligt mer än genomsnitt och kommunen får då betala en avgift till systemet -I Enköpings kommun tjänar invånarna mindre än genomsnitt och kommunen erhåller då ett bidrag från systemet -Olika personer påverkar genomsnittet i samma kommun på olika sätt. Ett deltidsarbetande vårdbiträde med t.ex. en årsinkomst på kronor påverkar skattekraften, och därmed avgiften/bidraget i inkomstutjämningen, på samma sätt oavsett om hon bor i Danderyd eller i Enköping. -Det samma gäller en direktör med exempelvis en årsinkomst på kronor. Eftersom man i Danderyd i genomsitt tjänar kronor per person kommer vårdbiträdets inkomstnivå att sänka genomsnittet, och, allt annat lika, ge Danderyd en lägre avgift i inkomstutjämningen. Genomsnittet i Enköping är vilket innebär att direktörens lön kommer att höja skattekraften, och, allt annat lika, ge Enköping ett lägre bidrag från inkomstutjämningen.

51 Vanliga missuppfattningar (4) -Kommuner som går med underskott betalar till andra välmående kommuner! -Utjämningssystemet ska ge alla kommuner ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva den kommunala servicen givet samma ambitionsnivå och effektivitet. -Skillnader i ambition och effektivitet ska speglas i högre eller lägre skattesats. Alternativt kommer kommunen att redovisa ett ekonomiskt över­skott/underskott. Då kommuner och landsting inte får redovisa ekonomiskt underskott kommer underskott ”tvinga fram” en ambition i nivå med den bland övriga kommuner eller landsting alternativt en förändring av skattesatsen. -Det finns dock ingen intention med systemet att utjämna skillnader i skattesats på annat sätt än att utjämna de ekonomiska förutsättningar i allmänhet. Man kan inte förutsätta att en kommun med ekonomiskt underskott ska sluta betala alternativt få mer bidrag bara för att de redovisar underskott. Det skulle kunna leda till att kommunerna slutar ta ansvar för sin egen ekonomi. -Det kan naturligtvis vara så att ett underskott kan vara en effekt av att systemet inte fångar några/någon strukturell faktor vilket leder till att bidraget från systemet/avgiften till systemet inte kompenserar för de strukturella skillnaderna vilket kan leda till att den enskilda kommunen eller landstinget måste höja skatten för att kunna tillhandahålla samma service som andra. En aktuell diskussion är huruvida det högre löneläget i Stockholmsregionen är av strukturell karaktär vilket det borde kompenseras för i systemet.

52 Vanliga missuppfattningar (5) -Vi får allt fler barn i skolan; varför får inte mer pengar? -Det som bestämmer kommunens/landstingets avgift respektive bidrag är kommunens relativa struktur jämfört med riket. De kommuner som har en befolkningsutveckling som t.ex. innebär en ökad andel äldre jämfört med riket får ett ökat bidrag/minskad avgift. Kommuner med en utveckling som innebär en minskad andel äldre jämfört med riket får vara med och betala via ökad avgift/minskat bidrag. Men om andelen äldre ökar lika mycket i hela landet får de enskilda kommunerna inget ökat bidrag/minskad avgift för sin befolkningsstruktur. -Det faktum att en kommun får fler barn, ungdomar och äldre garanterar således inte kommunen eller landstinget ett högre bidrag på det sätt som de tidigare specialdestinerade bidragen gjorde. Kostnadsutjämningen är ett utjämningssystem, inte ett bidragssystem. Om staten vill kompensera kommunerna för en generell ökning av exempelvis andelen äldre kan det göras via ökade anslag.

53 LSS-utjämning

54 -Separat utjämningssystem för kommuner -Inomkommunalt nollsummespel -Tre miljarder kr omfördelas inom LSS-utjämningen -Påverkbart LSS-utjämningen består av följande delar: -Grundläggande standardkostnad -volymindex -Personalkostnadsindex -vårdtyngd

55 Grundläggande standardkostnad (vägt volymmått) Antal verkställda beslut den 1/10 (SoS antalsstatistik) gånger genomsnittskostnaden för varje LSS- insats Ersättning till Försäkringskassan för personlig assistans Insatsen särskild anpassad bostad räknas ej med Brukare som har både boende och personlig assistans räknas ej dubbelt Daglig verksamhet endast personkrets 1 och 2

56 LSS-utjämning uppbyggnad Grundläggande standardkostnad prislappar 2011

57 Personalkostnadsindex (pix) -Ska kompensera för skillnader i vård och omsorgstyngd -Beräknas genom att jämföra kommunens redovisade personalkostnader för LSS (enligt RS) med de genomsnittliga i landet. -Hänsyn tas till köpt verksamhet och betalningar till och från FK -70 % av skillnaden mellan redovisade och genomsnittliga personalkostnader beaktas vid beräkning av index

58 Utfall LSS- utjämningen 2013

59 Lästips -SCB Underlagstabeller (www.scb.se) -SKL (2009) Kommunalekonomisk utjämning -Statskontoret, Löpande uppföljning av utjämningssystemet -LSS-utjämningsutredningen (SOU 2007:62)


Ladda ner ppt "Kommunalekonomisk utjämning – en beskrivning av 2014 års system för kommunalekonomisk utjämning Derk de BeerAnders Folkesson"

Liknande presentationer


Google-annonser