Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utjämningskommittén.08. Utjämningskommittén.08 Ledamöter Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utjämningskommittén.08. Utjämningskommittén.08 Ledamöter Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö."— Presentationens avskrift:

1 Utjämningskommittén.08

2 Utjämningskommittén.08 Ledamöter Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö Elvy Söderström (S), Örnsköldsvik Erik Langby (M), Nacka Margareta B Kjellin (M), Hudiksvall Ewa Samuelsson (KD), Stockholm Eva Nypelius (C), Gotland Gunnar Andrén (FP), Danderyd Lennart Olsen (MP), Upplands Väsby Lena Karlsson (V), Årjäng

3 Utjämningskommittén.08 Utjämningskommittén.08 Sekretariat Björn Sundström, huvudsekreterare Tomas Johansson Daniel Ramse

4 Utjämningskommittén.08 Kommittédirektiv Översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning Dir. 2008:110

5 Utjämningskommittén.08 Inkomstutjämning Identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitament för ekonomisk tillväxt och sysselsättning kan stärkas. Ta ställning till om i så fall hur skatteväxlingar ska beaktas i utjämningssystemet. Beakta konsekvenserna av införandet av den kommunala fastighetsavgiften.

6 Utjämningskommittén.08 Kostnadsutjämning Se över möjligheterna och vid behov lämna förslag i syfte att förenkla kostnadsutjämningen och öka stabiliteten. Utvärdera de förändringar som genomfördes Utreda om och i så fall hur effekter i utjämningssystemet vid indelningsändringar ska hanteras.

7 Utjämningskommittén.08 Inkomst- och kostnadsutjämning Analysera effekterna för kommunerna och landstingen av att personer som bor i ett land har arbetsinkomster i ett annat land och behov föreslå hur detta bör beaktas i utjämningssystemet.

8 Utjämningskommittén.08 Övriga frågor Bör strukturbidraget förändras eller avvecklas? Finns det specialdestinerade statsbidrag som i stället bör ingå i det generella statsbidraget? Oförhindrad att göra andra analyser inom ramen för uppdraget. Beakta konsekvenserna för utjämningssystemet av reformer i övrigt. Vid behov lämna förslag till hur bidrags- och avgiftsförändringar för enskilda kommuner och landsting till följd av kommitténs förslag ska hanteras. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2011

9 Utjämningskommittén.08 Syftet med ett utjämningssystem Skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna respektive landstingen att erbjuda sina invånare likvärdig service oberoende av deras inkomster och andra strukturella förhållanden Utjämningen ska bygga på opåverkbara faktorer Skillnader i kommunalskatt ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar

10 Utjämningskommittén.08 Utjämningssystemet i korthet Systemet består av fem olika delar: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag/avgift

11 Utjämningskommittén.08 Inkomstutjämningen kommuner & 1 landsting betalar avgift För landstingen är garantinivån 110 procent Garantinivå

12 Utjämningskommittén.08 Förslag om enhetliga garantinivåer Kommittén har beslutat att tillskriva regeringen med förslag om enhetliga garantinivåer i kommun- respektive landstingssystemet (115/115) fr.o.m. år Motiv: den nya kollektivtrafiklagen. Skrivelsen innehåller även förslag om rätt till mellankommunal utjämning för de omfördelningseffekter som kan uppstå om kommunernas ansvar för kollektivtrafiken överförs till landstinget.

13 Utjämningskommittén.08 Inkomstutjämning och villkor för tillväxt Inga belägg för att inkomstutjämningen i sig skulle vara tillväxthämmande Källor: Lars Söderström (SOU 119:144), Sven Siverbo Göteborgs universitet, Institutet för näringslivsanalys vid handelshögskolan i Göteborg i rapporten Inkomstutjämning och villkor för tillväxt i kommuner och funktionella regioner samt kommitténs egna analyser. Tillväxt sker i regioner som består av både bostads- och arbetsplatskommuner

14 Utjämningskommittén.08 Dag- och nattlönesummor

15 Utjämningskommittén.08 Stockholmskommunernas bidrag i kostnads-utjämningen är 5 ggr större än avgifterna i inkomstutjämningen

16 Utjämningskommittén.08 Ekonomisk tillväxt

17 Utjämningskommittén.08 Intäktsskillnader utan utjämning (kommunerna) Inkomstutjämningen har från tid till annan kritiserats häftigt av de som anser att det är orimligt att invånarna i en viss kommun ska betala kommunalskatt till andra kommuner. Men som framgår av tabellen nedan skulle intäkterna i Danderyds kommun bli 2,4 ggr högre än i Årjäng vid riksgenomsnittlig utdebitering (20,7 %) utan utjämning. Skillnaden – kr/inv. – svarar i stort sett mot hela den kommunala verksamheten i genomsnittskommunen.

18 Utjämningskommittén.08 Varför kostnadsutjämning? Kommunernas årskostnad per person

19 Utjämningskommittén.08 Verksamheter som ingår i kostnadsutjämningen för kommunerna

20 Utjämningskommittén.08 Verksamheter som ingår i kostnadsutjämningen för landstingen

21 Utjämningskommittén.08 Kommitténs arbete beträffande kostnadsutjämningen för landsting Standardkostnaden för hälso- och sjukvård beräknas sedan 2000 utifrån: –Kostnaderna för nio vårdtunga grupper inklusive HIV (VTG) –Kostnaderna för ej vårdtunga grupper (ejVTG) Därutöver tillkommer tillägg eller avdrag för gles bebyggelsestruktur

22 Utjämningskommittén.08 Vårdtunga grupper i hälso- och sjukvårdsmodellen 1.Elakartad tumörsjukdom (cancer) 2.Cerebrovaskulär sjukdom (stroke) 3.Inflammatorisk ledsjukdom 4.Artros 5.Ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt 6.Höftfraktur 7.Schizofreni 8.Övriga psykoser Även HIV ingår bland de vårdtunga diagnoserna men kostnaderna för denna diagnos hanteras separat.

23 Utjämningskommittén.08 Urvalskriterier för vårdtunga grupper Grupperna ska vara någorlunda stora Det ska vara möjligt att återfinna en betydande andel av grupperna i nationella register (Cancerregistret och Patientregistret) Praxis för diagnossättning och grad av registrering i slutenvården ska inte skilja sig påtagligt mellan landsting. (SOU 1996:163, SOU 1998:151, SOU 2003:88)

24 Utjämningskommittén.08 Diagnoser Med huvuddiagnos avses det tillstånd, diagnos eller anledning, som huvudsakligen föranlett vårdtillfället eller vårdkontakten. Utöver huvuddiagnosen kan ett eller flera tillstånd som haft betydelse för det aktuella vårdtillfället registreras som bidiagnoser.

25 Utjämningskommittén.08 Andel av befolkningen i vårdtung grupp

26 Utjämningskommittén.08 Antal diagnoskoder per vårdtillfällen i slutenvård och öppenvård Riksgenomsnitt: 1999: 1,9 diagnoskoder per vårdtillfälle 2001: 2,1 diagnoskoder per vårdtillfälle

27 Utjämningskommittén.08 Procentuell förändring mellan

28 Utjämningskommittén.08 Sammanfattande iakttagelser beträffande utvecklingen av den vårdtunga gruppen Andelen vårdtunga i riket har ökat Verkar bero på ökningen av vårdtunga bidiagnoser - huvuddiagnoserna har minskat Ökningen av bidiagnoser är generell, men har skett vid olika tidpunkter i olika landsting Uppfyller modellen kriteriet ” registrering i slutenvården ska inte skilja sig påtagligt mellan landsting. (SOU 1996:163, SOU 1998:151, SOU 2003:88)”?

29 Utjämningskommittén.08 Effekt Norrbottens läns landsting Hälso och sjukvård- 25 mkr Glesbygdstillägg+ 48 mkr Lönestruktur - 9 mkr Kollektivtrafik- 45 mkr Strukturbidrag- 49 mkr Justerad garantinivå- 10 mkr Summa minskade intäkter 90 mkr


Ladda ner ppt "Utjämningskommittén.08. Utjämningskommittén.08 Ledamöter Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö."

Liknande presentationer


Google-annonser