Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kommunallagen, fullmäktiges arbetsordning, lite förvaltningsrätt och hantering av allmänna handlingar Maud Rudquist och Katrin Siverby 2014-11-03.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kommunallagen, fullmäktiges arbetsordning, lite förvaltningsrätt och hantering av allmänna handlingar Maud Rudquist och Katrin Siverby 2014-11-03."— Presentationens avskrift:

1 Kommunallagen, fullmäktiges arbetsordning, lite förvaltningsrätt och hantering av allmänna handlingar Maud Rudquist och Katrin Siverby

2 Kommunens befogenheter Kommunen befogenheter baseras på: Principen om allmänintresse Lokaliseringsprincipen Likställighetsprincipen Retroaktivitetsförbudet

3 Allmänintresse Angelägenheten framstår som gemensam för alla medlemmar i kommunen Allmänintresset bedöms inte kvantitativt, utan med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt o.s.v. att kommunen befattar sig med angelägenheten Principiellt förbud mot att ge understöd till enskilda Ex. fritidsverksamhet, elförsörjning, kultur

4 Lokaliseringsprincipen Angelägenheten måste knyta an till kommunens område eller till dess medlemmar. Angelägenheten får inte ankomma enbart på staten, annan kommun, ett landsting eller annan.

5 Likställighetsprincipen Kommunen ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finnas sakliga skäl för det.

6 Retroaktivitetsförbudet Kommunen får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för kommunens medlemmar, om det inte finns synnerliga skäl för det.

7 Lag om vissa kommunala befogenheter Rätt att lämna olika former av bidrag, bistånd och stöd Rätt att bedriva vissa former av näringsverksamhet ( ex. sysselsättning för personer med funktionshinder, lokaler, sjuktransporter m.m.) Turism Tjänsteexport och internationellt bistånd

8 Kommunens organisation

9 Organisatorisk frihet Kommunen har stor frihet att organisera sina verksamheter

10 I kommunen måste finnas Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Revisorer Valnämnd Överförmyndare/överförmyndarnämnd

11 Kommunfullmäktige (KF) Beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, främst –Mål och riktlinjer –Budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor –Nämndernas organisation och verksamhetsformer –Val av ledamöter & ersättare i nämnder och beredningar samt revisorer –Grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda –Årsredovisning och ansvarsfrihet –Kommunal folkomröstning –Extra val till kommunfullmäktige

12 Kommunstyrelsen (KS) Kommunens strategiska organ genom sin roll att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter Uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet Är också en nämnd

13 Övriga verksamheter Fullmäktige tillsätter de nämnder som behövs för verksamheten i övrigt. Den organisatoriska friheten får dock inte medföra att en och samma nämnd har både partsintressen och sköter myndighetsutövningen inom samma område.

14 Utskott i nämnd Fullmäktige kan bestämma att en nämnd ska ha utskott (t.ex. arbetsutskott, personalutskott) Nämnden kan också själv – när fullmäktige inte sagt något – besluta om utskott.

15 Fullmäktigeberedningar Fullmäktige får tillsätta beredningar som bereder ärenden som fullmäktige ska avgöra

16 Nämndernas uppgifter har självständig beslutanderätt i ”frågor som rör förvaltningen”, d.v.s. den fortlöpande verksamheten genom exempelvis speciallagstiftning bereder fullmäktigeärenden ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs (3 kap §§ KL)

17 Delegering från fullmäktige till nämnd Fullmäktige får delegera beslutanderätten till en nämnd i enstaka ärenden eller i grupper av ärenden. Förbud mot delegering gäller för uppgifterna enligt 3 kap. 9 § KL Fullmäktiges delegering till nämnd framgår av nämndens reglemente

18 Delegering från nämnd En nämnd kan delegera beslutanderätt till: - utskott - ledamot eller ersättare - anställd Nämndens delegering framgår av nämndens delegeringsordning

19 Sammanträdet

20 Fullmäktigesammanträdet Ordförande leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen vid sammanträdena. Ordförande får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. (se AO)

21 Protokollet Ordförande ansvarar för protokollets innehåll Skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort samt vilka ärenden som handlagts Skall i övrigt redovisa –Förslag och yrkanden –I vilken ordning ordförande lagt fram förslag –Genomförda omröstningar och hur de utfallit –Fattade beslut –Vem som deltagit i beslutet och hur de röstat –Vilka reservationer som anmälts mot beslutet Protokollet ska justeras senast 14 dgr efter sammanträdet Senast dagen efter justeringen ska justeringen tillkännages på kommunens anslagstavla.

22 Medverkan i fullmäktigesammanträde Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Fullmäktige får besluta att andra än ledamöter får delta i överläggningarna (se AO)

23 Medverkan i nämndssammanträde En nämnds sammanträde är normalt slutet Nämnd kan dock besluta om att sammanträde ska vara offentligt, om fullmäktige har medgivit detta. Nämnd får själva kalla personer som ska lämna upplysningar på nämndssammanträde.

24 Ersättares tjänstgöring i fullmäktige När en ledamot är förhindrad att komma, ska en ersättare kallas in. En ledamot har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i hans ställe. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen p.g.a. annat hinder än jäv, får dock inte tjänstgöra mer under samma dag (förbud mot växeltjänstgöring).

25 Ersättares tjänstgöring i nämnder Fullmäktige ska besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna (6 kap. 10 § KL)

26 Ersättares närvaro- och yttranderätt Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Yttranderätten för icke tjänstgörande närvarande ersättare regleras genom arbetsordningen. Icke tjänstgörande ersättare i nämnder har rätt att närvara vid nämndens sammanträde och yttranderätten regleras av fullmäktige genom nämndsreglementena.

27 Initiativrätt Ledamöter i fullmäktige får väcka motioner samt ställa interpellationer och frågor Den som är folkbokförd inom kommunen får väcka ärende genom medborgarförslag Tjänstgörande ersättare har samma rättigheter.

28 Motion Innebär att man som enskild ledamot eller tillsammans med andra ledamöter tar initiativet till att väcka ett ärende med ett förslag som kommunfullmäktige måste ta ställning till. Skall vara skriftlig Undertecknad av den eller de som står bakom motionen Får inte ta upp ämnen av olika slag

29 Interpellation En interpellation ska avse fullmäktiges, nämnds eller fullmäktigeberednings område, ha ett bestämt innehåll, vara försedda med en motivering och röra angelägenheter av större intresse för kommunen. Får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild

30 Fråga I syfte att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor, vilka ska ha ett bestämt innehåll och vara försedda med en kort inledande förklaring. avse fullmäktiges, nämnds eller fullmäktigeberednings område Får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild

31 Omröstning och beslut Varje ledamot i fullmäktige eller nämnd har en röst Ledamot i fullmäktige eller nämnd kan avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut. Obs! Röstplikt för nämndsledamöter i ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild Ordförande är alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet skall kunna avgöras.

32 Reservation En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas.(4 kap. 22 § KL)

33 Ajournering Används om det i fullmäktige eller nämnd finns behov av ett uppehåll i sammanträder för paus, enskilda överläggningar eller liknande. Tidpunkten för ajourneringen ska anges i protokollet

34 Bordläggning Bordläggning innebär att ett ärende vilar och att ingen ytterligare beredning sker. Ett bordlagt ärende ska normalt behandlas på nästa sammanträde om inte annat bestämts. Bordläggning sker om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna i fullmäktige (enkel majoritet i nämnd). Om ärendet tidigare bordlagts i fullmäktige, krävs enkel majoritet

35 Remiss Remiss innebär att man sänder ett ärende till annat organ för yttrande, synpunkter eller utredning.

36 Återremiss Återremiss innebär att ärendet återgår till det beredande organ som lagt ett förslag. Återremiss sker om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna i fullmäktige (enkel majoritet i nämnd). Om ärendet tidigare återremitterats i fullmäktige, krävs enkel majoritet Beslut om återremiss måste motiveras.

37 Beredningsplikt - huvudregel Alla ärenden i fullmäktige ska ha beretts av antingen berörd nämnd eller fullmäktigeberedning. Styrelsen har alltid rätt att yttra sig i ärende som har beretts av annan nämnd eller fullmäktigeberedning. OBS! För nämnderna finns ingen lagstadgad beredningsplikt

38 Undantag från beredningsplikten Val Avsägelse från uppdrag Behandling av revisionsberättelse Brådskande ärende (om samtliga ledamöter är ense om beslutet)

39 Laglighetsprövning Fullmäktiges och nämndernas beslut kan i de flesta fall överklagas genom laglighetsprövning av alla medlemmar i kommunen. Klagomålet ska vara förvaltningsrätten tillhanda senast tre veckor från det att beslutet tillkännagavs på anslagstavlan. Förvaltningsrätten prövar beslutets laglighet, inte lämplighet

40 Laglighetsprövning forts Ett överklagat beslut ska upphävas om: 1.Det inte har tillkommit i laga ordning, 2.Beslutet hänför sig till något som inte är en kommunal angelägenhet, 3.Det organ som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller 4.Beslutet strider mot lag eller annan författning

41 Jäv

42 JÄV i fullmäktige Intressent- och släktskapsjäv = ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.

43 JÄV i nämnd Sakägar-/Intressent-/Släktskapsjäv Ställföreträdarjäv Tillsynsjäv Ombudsjäv Delikatessjäv

44 Sakägar-/intresse- och släktskapsjäv En förtroendevald eller en anställd hos kommunen är jävig, om saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående (6 kap. 25 § 1 p. KL)

45 Ställföreträdarjäv En förtroendevald eller en anställd hos kommunen är jävig, om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång (6 kap. 25 § 2 p. KL)

46 Tillsynsjäv En förtroendevald eller en anställd hos kommunen är jävig, om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till (6 kap. 25 § 3 p. KL)

47 Delikatessjäv En förtroendevald eller en anställd hos kommunen är jävig, om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet (6 kap 25 § 5 p. KL)

48 Handläggning vid jäv Den som är jävig ska tala om detta själv Jävsfrågan kan dock tas upp av ordförande eller annan ledamot Om den ”utpekade” själv inte anser sig jävig, kan ordförande låta fullmäktige/nämnd besluta i frågan

49 Verkan av jäv Fullmäktige - Ledamoten får inte delta i handläggningen, men kan stanna kvar i fullmäktigesalen. Nämnd – Ledamoten får varken delta eller närvara vid handläggningen och måste lämna sammanträdeslokalen (gäller under hela handläggningen av ärendet)

50 Förvaltningslagen

51 För vem och när gäller FL? Gäller för alla förvaltningsmyndigheter, d.v.s. kommuner, landsting och statliga verk Främst vid ärendehantering, reglerna om serviceskyldighet dock vid all verksamhet

52 Lite ”skyldigheter” i FL Serviceskyldigheten Mottagningsverksamhet Allmänna handläggningskrav Dokumentationsskyldighet Kommunikationsskyldigheten Motiveringsskyldighet Underrättelseskyldighet Omprövningsskyldighet

53 Serviceskyldighet Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågornas art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta.” (4 § FL)

54 Serviceskyldigheten innebär… …att myndigheten är skyldig att svara …att myndigheten ska lämna hjälp för att avhjälpa mindre brister i t.ex. ansökningshandlingar

55 Krav på mottagningsverksamhet Myndigheterna skall ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, skall allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Myndigheterna skall också se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av telefax och elektronisk post och att svar kan lämnas på samma sätt. En myndighet skall ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag-fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten. Detta gäller dock inte om en sådan dag samtidigt är midsommarafton, julafton eller nyårsafton. (5 § FL)

56 Kraven på mottagningsverksamheten innebär… …att nämndskanslierna måste vara öppna minst två timmar varje dag.

57 Allmänna handläggningskrav Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. (7 § FL)

58 Kraven innebär… …att myndigheten ska arbeta effektivt …att myndigheten ansvarar för att ärendena blir utredda i tillräcklig omfattning med tillräcklig kvalitet …att myndigheten uttrycker sig lättbegripligt – använder ”klarspråk”

59 Dokumentationsskyldighet Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. (15 § FL)

60 Dokumentationsskyldigheten innebär… …att myndigheten ska dokumentera allt som kan ha betydelse för utgången av ett ärende från t.ex. parten själv, andra, genom telefonsamtal från andra myndigheter, genom egna iakttagelser …att uppgifterna antecknas i en särskild handling, som dateras och undertecknas av mottagande tjänsteman eller förtroendevald (s.k. tjänsteanteckning)

61 Kommunikationsskyldigheten Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett 1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. (17 § FL)

62 Rätten innebär… …att myndigheten på eget initiativ ska se till att en part: - få ta del av uppgifter som tillförts hans ärende - får tillfälle att yttra sig över uppgifterna - får yttra sig innan myndigheten fattar beslut som avgör ärendet

63 Motiveringsskyldighet Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis 1. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, 2. om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart, 3. om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart förhållande, 4. om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen, eller 5. om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i8 kap. regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande. Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand. (20 § FL)

64 Motiveringsskyldigheten innebär… …att motiveringen ska innehålla: - den bestämmelser som beslutet grundas på och om parten inte känner till innehållet, en redogörelse för innehållet i bestämmelsen - varför bestämmelsen är tillämplig i ärendet - en redogörelse för hur myndigheten har bedömt motstridiga uppgifter - de omständigheten som myndigheten fäst avgörande vikt vid

65 Underrättelseskyldighet ”En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. … Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begär det…” (21 § FL)

66 Underrättelseskyldigheten innebär… …att myndigheten utan kostnad ska informera part om: - innehållet i beslutet, - hur man överklagar och om - avvikande meningar.

67 Omprövning av beslut Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part… (27 § FL)

68 Huvudregel Gynnande beslut kan inte återkallas

69 Undantag Återtagandeförbehåll i beslutet Säkerhetsskäl Parten har lämnat vilseledande uppgifter

70 Allmänna handlingar

71 Offentlighetsprincipen ” Till fr ä mjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha r ä tt att taga del av allm ä nna handlingar. ” (2 kap. 1 § TF) Utl ä ndska medborgare likst ä lls med svensk medborgare i de flesta fall (14 kap. 5 § TF)

72 Det vill säga… Vem som helst har rätt att ta del av allmänna handlingar som finns hos en myndighet

73 Offentlighetsprincipen gäller hos Myndigheter Riksdagen och andra politiska beslutsorgan, t.ex. kommunfullmäktige Kommunala bolag

74 Vad är då en allmän handling? Inte allmän handling Allmän handling Offentlig handling Ej insynsrätt InsynsrättEj insynsrätt Handling Sekretessbelagd handling

75 Handling Framställning i skrift eller bild eller upptagning som man kan läsa, avlyssna eller uppfatta med tekniska hjälpmedel

76 Krav på allmänna handling Handling är allmän om den förvaras hos myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.

77 OBS!!! Adressering Det är innehållet och inte adresseringen som avgör om ett brev blir en allmän handling, d.v.s. ett brev av privat natur blir inte en allmän handling även om det är ställt till myndigheten och tvärtom.

78 Registreringsskyldighet Myndigheten har en skyldighet att registrera sekretessbelagda allmänna handlingar (5 kap. 1 § OSL) Vad gäller icke sekretessbelagda allmänna handlingar, behöver dessa inte registreras om dessa kan hållas ordnade på annat sätt. Vad som gäller framgår av nämndens dokumenthanteringsplan


Ladda ner ppt "Kommunallagen, fullmäktiges arbetsordning, lite förvaltningsrätt och hantering av allmänna handlingar Maud Rudquist och Katrin Siverby 2014-11-03."

Liknande presentationer


Google-annonser