1 TOBINSKATTEN EN KRITISK GRANSKNING Klas Eklund 2002-01-22.

En presentation över ämnet: "1 TOBINSKATTEN EN KRITISK GRANSKNING Klas Eklund 2002-01-22."— Presentationens avskrift:

1 1 TOBINSKATTEN EN KRITISK GRANSKNING Klas Eklund 2002-01-22

2 2 UTGÅ FRÅN MÅLET, EJ MEDLET Den globala finansmarknaden gör mer nytta än skada Men problem finns, volatiliteten är ibland för stor, får reala effekter Sök medel som når målet Tobinskatten är inget bra recept –tacklar ej volatiliteten, straffar “fel” flöden, ger osäkra intäkter, svår att genomföra Det finns bättre åtgärder –ny “finansiell arkitektur”, färre valutor, skuldavskrivning, fri handel och riktad hjälp

3 3 FINANSMARKNADEN Finansmarknadernas uppgifter –Förmedlar betalningar –Utjämnar sparande, förmedlar krediter –Omfördelar och sprider risker Valutamarknaden länken mellan de nationella marknaderna Har vuxit snabbt –Ökat sparande, ny teknik, avregleringar Både antalet transaktioner och antal anställda: –I Sverige mer än 80.000 personer –Över 4 % av BNP

4 4 INTERNATIONALISERINGEN Växande volymer, avregleringar och rörlighet drar in fler länder på de internationella marknaderna Positiva effekter: Höjd produktivitet, slussar sparande och hanterar risk. Ger högre materiell standard Men kast i tillgångspriser och valutor. Förstärks av buffelhjordsbeteende och kortsiktiga belöningssystem. Ofta svårt att förklara med ”fundamentala” faktorer Tveksamt om detta har med globalisering i sig att göra. Och osäkert om volatiliteten ökat. Men den kan likväl ge reala effekter

5 5 VAD BÖR GÖRAS? Gör de enskilda staterna mindre sårbara: Låg inflation, starka statsfinanser Bekämpa korruption, öka transparensen Samordna redovisningsregler, kontroller och kapitaltäckningskrav Internationella regler om hantering av finansiella kriser, både förebyggande och akut krisvård Krav på att den privata sektorn tar ansvar; “bailing in” På sikt: Färre valutor

6 6 VAD VI INTE BÖR GÖRA Vrid ej klockan tillbaka! Transaktionsskatter fungerar dåligt –inget samband volatilitet-volym –slår mot fel transaktioner –måste vara globala –osäkra intäkter Återreglera inte –utom i extrema situationer –och då främst genom att tillfälligt kyla av inflöden

7 7 VALUTAMARKNADEN Fram till 1970-talet: Bretton Woods, fasta kurser, regleringar Numera: Avreglerade marknader, rörliga kurser (mellan större valutablock) Snabbt växande volym –Valutahandel är mellanled: Två valuta- transaktioner för varje annan (varor, tjänster, värdepapper) –Största delen av handeln är defensiv Handlarna söker fördela valutarisken

8 8 ÖKAD VALUTAHANDEL Daglig omsättning, mdr USD

9 9 HUR FUNGERAR VALUTAHANDELN? Scania säljer lastbilar till USA Vill växla dollar till kronor –Kan ske på spotmarknaden –eller på terminsmarknaden SEB genomför dollarköpet mot avgift på 0,02% SEB tar på sig valutarisken Sprider den genom att växla vidare …varpå andra motparter växlar vidare i sin tur

10 10 VARFÖR SVÄNGER VALUTORNA? Alla finansmarknader är osäkra - priset baseras på förväntningar om framtiden Valutan särskilt osäker - oerhört många osäkra faktorer Ny information assimileras snabbt Ibland uppstår bubblor Människor är inte så rationella: Ofullständig information, selektivt utnyttjad Flockbeteende, förstärks av belönings- systemen

11 11 VALUTASPEKULATION Utgångspunkten: En valuta är felvärderad Den som tror på devalvering kan tjäna pengar på den - och bidra till den Sälj valutan avista och köp på termin Ger stort valutautflöde Centralbankerna kan ej stå emot Spekulation kan vara mycket lönsam –men är inte vardaglig handel –grundas ofta på långsiktiga överväganden

12 12 EN OMÖJLIG UPPGIFT? Valutasystemet skall ge –stabilitet –likviditet och effektivitet –nationell självständighet Men inget hittills prövat system klarar det: –Bretton Woods gav stabilitet och finans- politisk självständighet - men ej likviditet –Rörliga kurser ger likviditet och penning- politisk självständighet - men ej stabilitet –Valutaunioner ger stabilitet och likviditet - men ej självständighet Problem och skönhetsfläckar i varje system

13 13 TOBINSKATTEN Nackdelen med rörliga kurser: Volatilitet Tobin 1972, just under systemkris: Bästa receptet vore färre valutor (en världsvaluta) Second best: Transaktionsskatt 1% –1978: Sammanlagt 0,1% på alla avista- transaktioner, skulle slå mot kortsiktighet –1996: Interbank exkluderas, derivat inkluderas Ofta utrett Aldrig implementerat

14 14 INTE SÄKERT SKATTEN GER LÄGRE VOLATILITET Inga belägg för att ökad volym ger större svängningar Volatiliteten i stort sett konstant sedan 70-talet Medan däremot omsättning och likviditet ökat - och spreadar minskat Tyder på att marknaden är både djup och likvid

15 15 ÖKAD VOLATILITET?

16 16 ÖKAD VOLATILITET?

17 17 ÖKAD VOLATILITET? Standardavvikelse, månad enligt Finlands finansdepartement

18 18 ÖKAD VOLATILITET? Standardavvikelse, daglig notering enligt BIS

19 19 INTE SÄKERT SKATTEN SLÅR MOT “SPEKULANTERNA” Jo, korta affärer blir dyrare Men vem är “spekulant?” De flesta affärer är korta Även “långsiktiga” placerare handlar kort - i syfte att sprida risker Omöjligt för lagstiftaren att skilja mellan spekulativ och långsiktig handel

20 20 RISK ATT SKATTEN DRABBAR FEL FLÖDEN Volatiliteten kan faktiskt öka, när tröskeleffekter införs Kan drabba daglig försäkring och handel mer - i synnerhet för små valutor med dålig likviditet Skatten skulle inte hindrat de stora valutakriserna - som ofta drivits av fundamenta, inte kort handel! Valutakriser under 1990-talet: ERM 92-93, Mexiko 95, Asien m.fl 97-98

21 21 TUDELAD SKATT ÄNNU SVÅRARE Förslaget förutsätter fasta växelkurser - förutsättningen för spekulation Alla tekniska problem förvärras Vem avgör valutans rätta värde och bandets bredd? Ska verkligen penning- och valuta- politiken avgöras av skatterna? Förslaget inbjuder till spekulation

22 22 SKATTEN MÅSTE VARA GLOBAL Skattebasen - valutahandel - är rörlig Lätt att fly Frestande undvika lägga på skatt för att locka till sig finansiella marknader Den sorgliga historien om den svenska valpskatten –omsättningen föll med 85% Uppslutning krävs från (minst) USA, UK, EMU, Schweiz, Japan och IMF

23 23 SVÅRT UTFORMA SKATTEN SVÅRT UTFORMA SKATTEN Rörlig skattebas - inte bara geografiskt Skattebasen blir full av undantag: Vem sätter reglerna? Hur? Marknaden är påhittig. Hur beskatta derivathandeln? Små marginaler ger starka drivkrafter att undgå skatten Allvarliga bieffekter Expertutredningar uppgivna

24 24 OSÄKRA SKATTEINTÄKTER Skattebasen är rörlig Mycket små marginaler ger pris- känslighet Kraftig ökning av transaktionskost- naderna ger påtagligt lägre volym Extremt osäkra effekter Intäkterna blir lägre än förespråkarna hävdar

25 25 SVÅRT BELÄGGA PROGRESSIVA FÖRDELNINGSEFFEKTER Skatten betalas av de valutaväxlare som har svårast undkomma den - dvs de små Företagen kan övervältra ökad kostnad på kunder och anställda Ökade transaktionskostnader slår mot hela samhällsekonomin Svårare sprida risker Jämställdhetsargumentet nys!

26 26 KRÅNGLIGT DRIVA IN OCH FÖRDELA Intäkterna går till länder med stora finansiella centra Nationell suveränitet över skatte- medlen måste ges upp Överenskommelser krävs. Vem bestämmer? Tobin föreslog IMF... Hur fördela? Slutsats: Kräver allvetande och altruistiska politiker

27 27 SLUTSATS: ETT DÅLIGT MEDEL Inga belägg för att volatiliteten minskar Inget som säkerställer att “spekulanterna” betalar Extremt svårt att implementera Osäkra intäkter

28 28 I STÄLLET Frihandel på jordbruksvaror Ökat bistånd Skuldavskrivning Reformerade patentregler och möjligheter att differentiera priser Bättre fungerande finansiell “arkitektur” –Bättre genomlysning, nya kapital- täckningsregler, samordning av övervakning Ibland: Tillfälliga regleringar Färre valutor - vilket var Tobins första förslag...

29 29 www.klaseklund.com