Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Klas Eklund Maj 2001.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Klas Eklund Maj 2001."— Presentationens avskrift:

1 TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Klas Eklund Maj 2001

2 FINANSMARKNADERNA •Finansmarknadernas uppgifter –Utjämnar sparande, förmedlar krediter –Ger effektivare betalsystem –Omfördelar och sprider risker •Har vuxit snabbt •Både antalet transaktioner •Och antal anställda: –Sverige personer –4 % av BNP

3 VALUTAMARKNADEN •Fram till 1970-talet: Bretton Woods, fasta kurser, regleringar •Numera: Avreglerade marknader, rörliga kurser (mellan större valutablock) •Snabbt växande transaktionsvolym –Två valutatransaktioner för varje annan transaktion (varor, tjänster, värdepapper) –Största delen av handeln är defensiv •Handlarna söker fördela valutarisken

4 ÖKAD VALUTAHANDEL Daglig omsättning, mdr USD

5 HUR FUNGERAR VALUTAHANDELN? •Ikeasson säljer lastbilar till USA •Vill växla USD till SEK –Kan ske på spotmarknaden –eller på terminsmarknaden •FSEB genomför dollarköpet mot 0,02% •FSEB tar på sig valutarisken •Sprider den genom att växla vidare •…varpå andra motparter växlar vidare i sin tur

6 VARFÖR SVÄNGER VALUTORNA? •Alla finansmarknader är osäkra - priset baseras på förväntningar •Valutan särskilt osäker - så oerhört många osäkra faktorer •Ibland uppstår bubblor •Människor är inte så rationella: Ofullständig information, selektivt utnyttjad •Flockbeteende

7 VALUTASPEKULATION •Utgångspunkten: En valuta är felvärderad •Den som tror på devalvering kan tjäna pengar på en sådan - och bidra till den •Sälj valutan (och köp på termin) •Ger stort valutautflöde •Centralbankerna kan ej stå emot •Spekulation kan vara mycket lönsamt –men är inte vardaglig handel –grundas ofta på långsiktiga överväganden

8 EN OMÖJLIG UPPGIFT? •Valutasystemet skall ge –stabilitet –likviditet och effektivitet –nationell självständighet •Men inget hittills prövat system klarar det: –Bretton Woods gav stabilitet och finanspolitisk autonomi - men ej likviditet –Rörliga kurser ger likviditet och penningpolitisk autonomi - men ej stabilitet –Valutaunioner ger stabilitet och likviditet - men ej autonomi

9 TOBINSKATTEN •Nackdelen med rörliga kurser: Volatilitet •Tobin 1972: Bästa receptet vore färre valutor (en världsvaluta) •Second best: Transaktionsskatt –1978: Sammanlagt 0,1% på alla spot- transaktioner, skulle slå mot kortsiktighet –1996: Interbank exkluderas, derivat inkluderas •Ofta utrett •Aldrig implementerat

10 1. INTE ALLS SÄKERT ATT SKATTEN GER LÄGRE VOLATILITET •Inga belägg för att ökad volym ger större svängningar •Volatiliteten i stort sett konstant sedan 70-talet •Medan däremot omsättning och likviditet ökat - och spreadar minskat •Tyder på att marknaden är både djup och likvid

11 ÖKAD VOLATILITET?

12

13 INGEN ÖKAD VOLATILITET Standardavvikelse

14 2. INTE SÄKERT SKATTEN SLÅR MOT “SPEKULANTERNA” •Jo, korta affärer blir dyrare •Men vem är “spekulant?” •De flesta affärer är korta •Även “långsiktiga” placerare handlar kort - i syfte att sprida risker •Omöjligt för lagstiftaren att skilja mellan spekulativ och långsiktig handel

15 3. SKATTEN DRABBAR FEL FLÖDEN •Volatiliteten kan öka, när tröskel- effekter införs •Kan drabba daglig försäkring och handel mer •Skatten skulle inte hindrat de stora valutakriserna •- som oftast drivits av fundamenta, inte kort handel!

16 4. TUDELAD SKATT ETTER VÄRRE •Förslaget förutsätter fasta växelkurser •Alla tekniska problem förvärras •Vem avgör valutans rätta värde och bandets bredd? •Ska verkligen penning- och valuta- politiken avgöras av skatterna? •Förslaget inbjuder till spekulation

17 5. SKATTEN MÅSTE VARA GLOBAL •Skattebasen är rörlig •Lätt att fly •Frestande undvika lägga på skatt för att locka till sig finansiella marknader •Den sorgliga historien om valpskatten •Uppslutning krävs från (minst) USA, UK, EMU, Schweiz, Japan och IMF

18 6. EXTREMT SVÅRT UTFORMA SKATTEN •Rörlig skattebas - inte bara geografiskt •Skattebasen blir full av undantag: Vem sätter reglerna? Hur? •Marknaden är påhittig. Hur beskatta derivathandeln? •Starka drivkrafter att undgå skatten •Allvarliga bieffekter •Expertutredningar uppgivna

19 7. OSÄKRA SKATTEINTÄKTER •Skattebasen är rörlig •Mycket små marginaler ger pris- känslighet •Kraftig ökning av transaktionskost- naderna ger påtagligt lägre volym •Extremt osäkra effekter •Intäkterna blir lägre än förespråkarna hävdar

20 8. INGA PROGRESSIVA EFFEKTER •Skatten betalas av de valutaväxlare som har svårast undkomma den - dvs de små •Företagen kan övervältra kostnaden på kunder och anställda •Ökade transaktionskostnader slår mot hela samhällsekonomin •Svårare sprida risker •Jämställdhetsargumentet nys!

21 9. KRÅNGLIGT DRIVA IN OCH FÖRDELA •Överenskommelser krävs •Intäkterna går till länder med stora finansiella centra •Nationell suveränitet över skattemedlen måste ges upp •Vem bestämmer? •Hur fördela?

22 10. KRÄVER ALLVETANDE OCH FILANTROPISKA POLITIKER •De ska sätta rätt skattesatser på olika instrument •De ska vara snabbfotade •De ska komma överens på global nivå •De ska bygga ett administrativt system •De ska komma överens om indrivning och fördelning

23 SLUTSATS: ETT DÅLIGT MEDEL •Inga belägg för att volatiliteten minskar •Inget som säkerställer att “spekulanterna” betalar •Extremt svår att implementera •Osäkra intäkter

24 I STÄLLET: •Frihandel på jordbruksvaror •Ökat bistånd •Bättre fungerande finansiell “arkitektur” –Bättre genomlysning, nya kapital- täckningsregler, samordning av övervakning •Ibland: Tillfälliga regleringar •Färre valutor - vilket var Tobins första förslag...


Ladda ner ppt "TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Klas Eklund Maj 2001."

Liknande presentationer


Google-annonser