Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden

En presentation över ämnet: "Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden"— Presentationens avskrift:

1 Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden
Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 5

2 Kapitalmarknaden + utrikeshandel och valutamarknaden
Kreditmarknaden Aktiemarknaden Utrikeshandel och valutamarknaden Utrikeshandel Valutamarknaden Sammanfattning

3 Kapitalmarknaden Produktionsfaktorer: L, K och naturtillgångar K =
Realkapital Insatsvaror i produktionen; maskiner, anläggningar Finansiellt kapital Finansiella medel för att köpa produktionsfaktorer

4 Kapitalmarknaden Kapitalmarknaden = kreditmarknaden + aktiemarknaden
Eklund, figur 6.1

5 Kapitalmarknaden Finansmarknaden = kapitalmarknaden + valutamarknaden

6 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden
Kredit = tidsbegränsad rätt till en summa pengar mot en avgift = lån Avgiften, priset på kredit = real ränta Olika likvida sorters kredit, sparformer: Likvida medel: pengar – kontakter och bankkort Mindre likvida medel: obligationer, långfristiga lån

7 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden
Skuldebrev = värdepapper Obligationer (långfristiga lån) – låg likviditet Statsobligationer Industriobligationer  Obligationsmarknaden Penningmarknadsinstrument (kortfristiga lån) – hög likviditet Statsskuldväxlar, T-bills Certifikat (banker 1 år, kommuner 1-6 månader, företag)  Penningmarknaden

8 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden
Utbud av krediter (lånar ut) Ju högre ränta, desto större betalning för att låna ut  U↑ Ju lägre ränta, desto mindre betalning för att låna ut  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på krediter (lånar) Ju högre ränta, desto dyrare att låna E ↓ Ju lägre ränta, desto lönsammare att låna  E ↑  Negativt lutande efterfrågekurva

9 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden
Marknaden för krediter Eklund, figur 6.2

10 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden
Penningmarknaden Efterfrågan på likvida medel Ju högre ränta, desto högre alternativkostnad av att hålla tillgångar i likvida medel  E↓ Ju lägre ränta, desto mindre attraktivt med sparande och desto mer attraktivt med likvida medel  E↑ Negativt lutande efterfrågekurva Utbud av likvida medel Konstant penningmängd, om inte: Trycka pengar (olagligt) Monetär expansion/kontraktion – Centralbanken sänker resp. höjer styrräntan (lånar resp. lånar ut krediter))

11 Kapitalmarknaden Penningmarknaden
Marknaden för likvida medel: M/P = konstant Penningmarknaden

12 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden
Olika aktörer – olika roller Privata hushållen: sparar mer än de lånar  blir långivare Företag: lånar mer än de sparar  blir låntagare Kreditmarknaden: kanaliserar överskott till investeringar Offentliga sektorn: sparar vid överskott, lånar vid underskott

13 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden
Offentliga sektorn Budgetunderskott  lånar genom att emittera t ex statsobligationer driver upp efterfrågan på krediter E skiftar utåt högre r och större kvantitet sämre förhållanden för privatpersoner och företag

14 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden
Kreditmarknaden vid offentligt budgetunderskott

15 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden
Offentliga sektorn ”Crowding out effect” - E↓ för privata och företag neutraliserar E↑ för offentliga sektorn  dämpad ekonomisk utveckling Värt?

16 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden
Förutsättningar för en fungerande kreditmarknad utan regleringar Ingen informationsasymmetri Inga interventioner I praktiken? Staten kan vilja hålla nere räntan för att inte hämma näringslivet  efterfrågeöverskott  olagliga marknader Ex: bostadsmarknader

17 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden
Lösningar för att stimulera ekonomin utan räntetak Sänka skatten på ränteinkomster (U↑) Ökade avdrag för räntekostnader (E↑) Undvika för mycket interventioner för att undvika stora svängningar och spekulationer

18 Kapitalmarknaden Aktiemarknaden
Eget kapital = ägarandelar i företag = aktier Mål: avkastning eller att kunna sälja aktien vidare? Handelsplatsen för aktiemarknaden = börsen Börsindex = sammanvägning av alla aktiekurser = indikation på uppfattningen om näringslivets utveckling/konjunktur Priset på aktier = aktiekurs = förväntat värde på framtida avkastning

19 Kapitalmarknaden Aktiemarknaden
Utbud av aktier Ju högre aktiekurs, desto större betalning vid försäljning  U↑ Ju lägre aktiekurs, desto mindre betalt för att sälja  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på aktier Ju högre aktiekurs, desto dyrare att köpa  E↓ Ju lägre aktiekurs, desto billigare att köpa  E↑  Negativt lutande efterfrågekurva

20 Kapitalmarknaden Aktiemarknaden
Eklund, figur 6.4

21 Kapitalmarknaden Aktiemarknaden
Faktorer som påverkar aktiekursen Teknisk utveckling Växlande vinstförväntningar Ny företagsledning Ekonomisk-politiska åtgärder Allmänna konjunkturläget Ränteutvecklingen  Påverkar vad folk tror om framtida utdelning – slumpen Stora kast  plötsliga omfördelningar  minskad välfärd

22 Kapitalmarknaden Aktiemarknaden
Volatilitet och oförutsägbarhet - slumpen Anledning: människor påverkas psykologiskt av grupptryck Rationellt att haka på en uppåtspiral eftersom man då kan sälja dyrare än man köpte för, vare sig aktiens utdelning ökar eller ej Gissningslek – jämför betting på skönhetstävlingar Självuppfyllande profetia?

23 Kapitalmarknaden Aktiemarknaden
Effekter av spekulationsbubblor: skuldsättning och minskad efterfrågan  arbetslöshet Finanskrisen på kredit- och fastighetsmarknaden 2008

24 Kapitalmarknaden Så varför en kapitalmarknad? Samhällsnyttig funktion: fördela överskott till underskottsbranscher  möjliggöra utveckling och sysselsättning Kontroll: Riksbanken och Finansinspektionen – kapitaltäckning och omsättningsskatt

25 Utrikeshandel Varför utrikeshandel? Olika produktionsförutsättningar gör det lönsamt för olika länders producenter att specialisera sig  byteshandel Exempel i Sverige: Exportera papper och stål, importera olja, kaffe, kläder och datorer

26 Utrikeshandel Frihandel vs Protektionism Protektionism
Importhinder: Tull (skatt), importkvot, importförbud Exportstöd: Subventioner Handel: betalning i säljarens lands valuta Måste byta till sig en valuta mot en annan, dvs köpa valuta En marknad för valuta uppstår

27 Valutamarknaden Priset = Växelkursen
Den ena valutans prisnivå i förhållande till andra valutor, ex: Vad man måste betala i SEK för en dollar (6,4 kr) (SEK/USD) Vad man måste betala i USD för en SEK (0,15 cent) (USD/SEK) = Relativpris

28 Valutamarknaden Utbud av valuta Ju högre växelkurs, desto större betalning för att sälja  U↑ Ju lägre växelkurs, desto mindre betalning för att sälja  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på valuta Ju högre växelkurs, desto dyrare att köpa  E ↓ Ju lägre växelkurs, desto billigare att köpa  E ↑  Negativt lutande efterfrågekurva

29 Valutamarknaden Eklund, figur 7.3

30 Valutamarknaden Prisökning i en valuta = appreciering
Relativt dyrare att köpa svenska varor Minskad export och ökad import Försämrad handelsbalans men ökad konsumentköpkraft Prisminskning i en valuta = depreciering Relativt billigare att köpa svenska varor Ökad export och minskad import Förbättrad handelsbalans men minskad konsumentköpkraft

31 Valutamarknaden Faktorer som påverkar prisbildningen för valuta Lång sikt: förändringen i den relativa prisnivån (inflationen) Högre priser på hemmamarknaden innebär minskad köpkraft och relativt svagare krona

32 Valutamarknaden Kort och mellanlång sikt:
Efterfrågan på utrikeshandel med varor och tjänster Investeringar över landsgränserna Efterfrågan på handel med värdepapper (över 99 % av alla valutatransaktioner sker på finansmarknaden)  Räntan avgörande för växelkursen

33 Valutamarknaden ɛ = växelkurs = V*/V Valuta- och penningmarknaden
π*e = förväntad inflation

34 Valutamarknaden Rådande växelkurs > Jämviktsväxelkurs
Utländsk valuta dyrare Köper SEK istället ESEK↑ PSEK↑ Växelkursen (USD/SEK)↓ Rådande växelkurs < Jämviktsväxelkurs Utländsk valuta billigare Köper USD istället EUSD↑ PUSD↑ Växelkursen (USD/SEK)↑

35 Valutamarknaden r↑ (pga ökad förväntad avkastning på kapital) så att r > r*: Svenska värdepapper mer lönsamma Lånar billigare i utlandet Köper SEK för att investera i svenska värdepapper ESEK↑  PSEK↑ (appreciering) Minskad handelsbalans men ökad köpkraft för svenska konsumenter Arbitrage

36 Valutamarknaden Valuta- och penningmarknaden vid ökning i r

37 Valutamarknaden r↓ (pga monetär expansion) så att r < r*:
Utländska värdepapper relativt mer lönsamma Lånar billigare hemma Köper USD för att investera i utländska värdepapper ESEK↓  PSEK↓ (depreciering) Ökad handelsbalans men minskad köpkraft för svenska konsumenter

38 Valutamarknaden Valuta- och penningmarknaden vid minskning i r

39 Valutamarknaden Generellt vid rörliga växelkurser och perfekt konkurrens Ränteökning på hemmamarknaden  appreciering  Försvagad handelsbalans men ökad svensk köpkraft Ränteminskning på hemmamarkaden  depreciering  Förbättrad handelsbalans men minskad svensk köpkraft

40 Valutamarknaden Valutarisk Spekulationsbubblor och spiraler Gardering mot detta: Fasta växelkurser Fasta växelkurser med justeringar Valutaunioner Devalvering

41 Sammanfattning Finansmarknaden: kreditmarknad och valutamarknad
Kreditmarknaden styrs av räntor och aktiekurser Valutamarknaden styrs av växelkursen, som i sin tur styrs på kort sikt framförallt av räntorna Spekulationer leder till osäkerhet och stora svängningar Marknaderna kan ändå tjäna ett syfte genom att skapa omfördelning av överskott till verksamheter med underskott samt möjliggöra att ta del av varandras produktionsfördelar  skapa välfärd, i bästa fall Därför gör staten ofta interventioner på dessa marknader