Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 5 2014-03-20 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 5 2014-03-20 1."— Presentationens avskrift:

1 Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning

2 Kapitalmarknaden + utrikeshandel och valutamarknaden Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Aktiemarknaden Utrikeshandel och valutamarknaden Utrikeshandel Valutamarknaden Sammanfattning 2

3 Kapitalmarknaden Produktionsfaktorer: L, K och naturtillgångar K = Realkapital Insatsvaror i produktionen; maskiner, anläggningar Finansiellt kapital Finansiella medel för att köpa produktionsfaktorer 3

4 Kapitalmarknaden Kapitalmarknaden = kreditmarknaden + aktiemarknaden Eklund, figur 6.1 4

5 Kapitalmarknaden Finansmarknaden = kapitalmarknaden + valutamarknaden 5

6 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Kredit = tidsbegränsad rätt till en summa pengar mot en avgift = lån Avgiften, priset på kredit = real ränta Olika likvida sorters kredit, sparformer: Likvida medel: pengar – kontakter och bankkort Mindre likvida medel: obligationer, långfristiga lån 6

7 Skuldebrev = värdepapper Obligationer (långfristiga lån) – låg likviditet Statsobligationer Industriobligationer  Obligationsmarknaden Penningmarknadsinstrument (kortfristiga lån) – hög likviditet Statsskuldväxlar, T-bills Certifikat (banker 1 år, kommuner 1-6 månader, företag)  Penningmarknaden Kapitalmarknaden Kreditmarknaden 7

8 Utbud av krediter (lånar ut) Ju högre ränta, desto större betalning för att låna ut  U↑ Ju lägre ränta, desto mindre betalning för att låna ut  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på krediter (lånar) Ju högre ränta, desto dyrare att låna  E ↓ Ju lägre ränta, desto lönsammare att låna  E ↑  Negativt lutande efterfrågekurva Kapitalmarknaden Kreditmarknaden 8

9 Marknaden för krediter Eklund, figur 6.2 9

10 Penningmarknaden Efterfrågan på likvida medel Ju högre ränta, desto högre alternativkostnad av att hålla tillgångar i likvida medel  E↓ Ju lägre ränta, desto mindre attraktivt med sparande och desto mer attraktivt med likvida medel  E↑  Negativt lutande efterfrågekurva Utbud av likvida medel Konstant penningmängd, om inte: Trycka pengar (olagligt) Monetär expansion/kontraktion – Centralbanken sänker resp. höjer styrräntan (lånar resp. lånar ut krediter)) Kapitalmarknaden Kreditmarknaden 10

11 Marknaden för likvida medel: M/P = konstant Kapitalmarknaden Penningmarknaden Penningmarknaden 11

12 Olika aktörer – olika roller Privata hushållen: sparar mer än de lånar  blir långivare Företag: lånar mer än de sparar  blir låntagare Kreditmarknaden: kanaliserar överskott till investeringar Offentliga sektorn: sparar vid överskott, lånar vid underskott Kapitalmarknaden Kreditmarknaden 12

13 Offentliga sektorn Budgetunderskott  lånar genom att emittera t ex statsobligationer  driver upp efterfrågan på krediter  E skiftar utåt  högre r och större kvantitet  sämre förhållanden för privatpersoner och företag Kapitalmarknaden Kreditmarknaden 13

14 Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Kreditmarknaden vid offentligt budgetunderskott 14

15 Offentliga sektorn ”Crowding out effect” - E↓ för privata och företag neutraliserar E↑ för offentliga sektorn  dämpad ekonomisk utveckling Värt? Kapitalmarknaden Kreditmarknaden 15

16 Förutsättningar för en fungerande kreditmarknad utan regleringar Ingen informationsasymmetri Inga interventioner I praktiken? Staten kan vilja hålla nere räntan för att inte hämma näringslivet  efterfrågeöverskott  olagliga marknader Ex: bostadsmarknader Kapitalmarknaden Kreditmarknaden 16

17 Lösningar för att stimulera ekonomin utan räntetak Sänka skatten på ränteinkomster (U↑) Ökade avdrag för räntekostnader (E↑) Undvika för mycket interventioner för att undvika stora svängningar och spekulationer Kapitalmarknaden Kreditmarknaden 17

18 Eget kapital = ägarandelar i företag = aktier Mål: avkastning eller att kunna sälja aktien vidare? Handelsplatsen för aktiemarknaden = börsen Börsindex = sammanvägning av alla aktiekurser = indikation på uppfattningen om näringslivets utveckling/konjunktur Priset på aktier = aktiekurs = förväntat värde på framtida avkastning Kapitalmarknaden Aktiemarknaden 18

19 Utbud av aktier Ju högre aktiekurs, desto större betalning vid försäljning  U↑ Ju lägre aktiekurs, desto mindre betalt för att sälja  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på aktier Ju högre aktiekurs, desto dyrare att köpa  E↓ Ju lägre aktiekurs, desto billigare att köpa  E↑  Negativt lutande efterfrågekurva Kapitalmarknaden Aktiemarknaden 19

20 Kapitalmarknaden Aktiemarknaden Eklund, figur

21 Faktorer som påverkar aktiekursen Teknisk utveckling Växlande vinstförväntningar Ny företagsledning Ekonomisk-politiska åtgärder Allmänna konjunkturläget Ränteutvecklingen  Påverkar vad folk tror om framtida utdelning – slumpen Stora kast  plötsliga omfördelningar  minskad välfärd Kapitalmarknaden Aktiemarknaden 21

22 Volatilitet och oförutsägbarhet - slumpen Anledning: människor påverkas psykologiskt av grupptryck Rationellt att haka på en uppåtspiral eftersom man då kan sälja dyrare än man köpte för, vare sig aktiens utdelning ökar eller ej Gissningslek – jämför betting på skönhetstävlingar Självuppfyllande profetia? Kapitalmarknaden Aktiemarknaden 22

23 Effekter av spekulationsbubblor: skuldsättning och minskad efterfrågan  arbetslöshet Finanskrisen på kredit- och fastighetsmarknaden 2008 Kapitalmarknaden Aktiemarknaden 23

24 Så varför en kapitalmarknad? Samhällsnyttig funktion: fördela överskott till underskottsbranscher  möjliggöra utveckling och sysselsättning Kontroll: Riksbanken och Finansinspektionen – kapitaltäckning och omsättningsskatt Kapitalmarknaden 24

25 Varför utrikeshandel? Olika produktionsförutsättningar gör det lönsamt för olika länders producenter att specialisera sig  byteshandel Exempel i Sverige: Exportera papper och stål, importera olja, kaffe, kläder och datorer Utrikeshandel 25

26 Frihandel vs Protektionism Protektionism Importhinder: Tull (skatt), importkvot, importförbud Exportstöd: Subventioner Handel: betalning i säljarens lands valuta  Måste byta till sig en valuta mot en annan, dvs köpa valuta  En marknad för valuta uppstår Utrikeshandel 26

27 Priset = Växelkursen Den ena valutans prisnivå i förhållande till andra valutor, ex: Vad man måste betala i SEK för en dollar (6,4 kr) (SEK/USD) Vad man måste betala i USD för en SEK (0,15 cent) (USD/SEK) = Relativpris Valutamarknaden 27

28 Utbud av valuta Ju högre växelkurs, desto större betalning för att sälja  U↑ Ju lägre växelkurs, desto mindre betalning för att sälja  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på valuta Ju högre växelkurs, desto dyrare att köpa  E ↓ Ju lägre växelkurs, desto billigare att köpa  E ↑  Negativt lutande efterfrågekurva Valutamarknaden 28

29 Eklund, figur 7.3 Valutamarknaden 29

30 Prisökning i en valuta = appreciering  Relativt dyrare att köpa svenska varor  Minskad export och ökad import  Försämrad handelsbalans men ökad konsumentköpkraft Prisminskning i en valuta = depreciering  Relativt billigare att köpa svenska varor  Ökad export och minskad import  Förbättrad handelsbalans men minskad konsumentköpkraft Valutamarknaden 30

31 Faktorer som påverkar prisbildningen för valuta Lång sikt: förändringen i den relativa prisnivån (inflationen) Högre priser på hemmamarknaden innebär minskad köpkraft och relativt svagare krona Valutamarknaden 31

32 Kort och mellanlång sikt: Efterfrågan på utrikeshandel med varor och tjänster Investeringar över landsgränserna Efterfrågan på handel med värdepapper (över 99 % av alla valutatransaktioner sker på finansmarknaden)  Räntan avgörande för växelkursen Valutamarknaden 32

33 Valuta- och penningmarknaden ɛ = växelkurs = V*/V π* e = förväntad inflation Valutamarknaden 33

34 Rådande växelkurs > Jämviktsväxelkurs Utländsk valuta dyrare  Köper SEK istället  E SEK ↑  P SEK ↑  Växelkursen (USD/SEK)↓ Rådande växelkurs < Jämviktsväxelkurs Utländsk valuta billigare  Köper USD istället  E USD ↑  P USD ↑  Växelkursen (USD/SEK)↑ Valutamarknaden 34

35 r↑ (pga ökad förväntad avkastning på kapital) så att r > r*:  Svenska värdepapper mer lönsamma  Lånar billigare i utlandet  Köper SEK för att investera i svenska värdepapper  E SEK ↑  P SEK ↑ (appreciering)  Minskad handelsbalans men ökad köpkraft för svenska konsumenter Arbitrage Valutamarknaden 35

36 Valutamarknaden Valuta- och penningmarknaden vid ökning i r 36

37 r↓ (pga monetär expansion) så att r < r*:  Utländska värdepapper relativt mer lönsamma  Lånar billigare hemma  Köper USD för att investera i utländska värdepapper  E SEK ↓  P SEK ↓ (depreciering)  Ökad handelsbalans men minskad köpkraft för svenska konsumenter Valutamarknaden 37

38 Valutamarknaden Valuta- och penningmarknaden vid minskning i r 38

39 Generellt vid rörliga växelkurser och perfekt konkurrens Ränteökning på hemmamarknaden  appreciering  Försvagad handelsbalans men ökad svensk köpkraft Ränteminskning på hemmamarkaden  depreciering  Förbättrad handelsbalans men minskad svensk köpkraft Valutamarknaden 39

40 Valutarisk Spekulationsbubblor och spiraler Gardering mot detta: Fasta växelkurser Fasta växelkurser med justeringar Valutaunioner Devalvering Valutamarknaden 40

41 Finansmarknaden: kreditmarknad och valutamarknad Kreditmarknaden styrs av räntor och aktiekurser Valutamarknaden styrs av växelkursen, som i sin tur styrs på kort sikt framförallt av räntorna Spekulationer leder till osäkerhet och stora svängningar Marknaderna kan ändå tjäna ett syfte genom att skapa omfördelning av överskott till verksamheter med underskott samt möjliggöra att ta del av varandras produktionsfördelar  skapa välfärd, i bästa fall Därför gör staten ofta interventioner på dessa marknader Sammanfattning 41


Ladda ner ppt "Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 5 2014-03-20 1."

Liknande presentationer


Google-annonser