Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ökat företagande inom den sociala ekonomin. Vad kan och behöver politik och förvaltning göra? Halland, 8 mars 2012 Ragnar Andersson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ökat företagande inom den sociala ekonomin. Vad kan och behöver politik och förvaltning göra? Halland, 8 mars 2012 Ragnar Andersson."— Presentationens avskrift:

1 Ökat företagande inom den sociala ekonomin. Vad kan och behöver politik och förvaltning göra? Halland, 8 mars 2012 Ragnar Andersson

2 1.Legitimering (plats i policy) 2.Upphandling och sociala kriterier 3.Finansiering 4.Kompetensutveckling 5.Stödstrukturer 6.Standardisering av utvärdering 7.Matchning mellan tillväxtområden och sociala företag

3 Nationell nivå: arbetsintegrerande sociala företag går det att ge lönebidrag och andra stöd även för personer som ”utövar väsentligt inflytande”. (Sitter i styrelser) Företagande inom den sociala ekonomin behöver ges utrymme i relevanta centrala styrdokument och policyer. Detta möjliggör för myndigheter och verksamheter att utveckla sina verksamheter. Till exempel Arbetsförmedlingen: Program för arbetsintegrerande socialt företagande Utmaningar för regioner och kommuner: hur driva på och utnyttja en sådan utvecklingen? Hur få in socialt företagande i program och policyer? 1. Legitimering

4 2 Upphandling Pröva sociala hänsyn vid all upphandling Rättvisa förhållanden för små- och medelstora företag Utmaning kommuner och regioner: 1.Pröva och utnyttja det givna handlingsutrymmet (små företag, samhälleliga mål) 2.Utforma och anta upphandlingspolicyer som främjar sociala företag 3.Utforma och skriva in sociala syften med offentlig verksamhet

5 3. Finansiering Social ekonomi/företagande underfinansierade. Mycket av ”bootstrapping”. Kommunerna viktiga som underlättare och kunder. Utmaning: 1.Statlig investeringsfond/stiftelse 2.Stöd nya lokala och regionala finansieringsinstrument (utvecklingsfonder, kreditgarantier….) 3.Öppna upp existerande finansieringsinstrument 4.Betala snabbare!!! (RESA-projektet, fristående förskolor)

6 Ex riktlinjer för Stockholms stad för betalning till fristående föreskolor 11.4 Rutiner fo ̈ r utbetalning Bidraget utbetalas kvartalsvis i fo ̈ rskott. Utbetalningen grundar sig på ̊ huvudmannens underlag fo ̈ r inskrivningsla ̈ get den sista dagen i varje ma ̊ nad. Justering av utbetald ersa ̈ ttning go ̈ rs i efterskott vid na ̈ stkommande kvartal.

7 4. Kompetensutveckling 1.Starkt behov av kompetensutveckling av sociala företag när det gäller affärsmässighet, upphandling, kvalitetssäkring, ledarskap 2.Starkt behov av kompetensutveckling om socialt företagande hos olika kunder, stödjare och andra omgivande aktörer 3.Dubbla strategier (Samordning)

8 5. Stödstrukturer Utmaning: 1.Stöd existerande stödstrukturer i form av rådgivare, system och liknande 2.Öppna upp existerande stödstrukturer 3.Identifiera och stöd nya strukturer inom ”branschen” som konsortier, social franchising, nätverk

9 6. Standardisering av uppföljning och utvärdering Gemensam utmaning för kommuner, samordningsförbund, regioner och sociala företag: 1)Formulera era kunskapsbehov 2)Enas om gemensamma sätt att mäta prestationer 3)Följ upp och tillämpa även för icke-sociala företag

10 Det har blivit allt vanligare att försöka kartlägga och matcha små- och medelstoras företags kompetensbehov med arbetslösas kompetenser. Men hur är det med regionernas större och framtidsinriktade tillväxtsatsningar? 7. Matchning mellan prioriterade tillväxtområden och arbetsintegrerande sociala företag?

11 I Region Halland drivs en rad tillväxtsatsningar, till exempel: -Hälsoteknik -Upplevelsenäring, (HästHalland, Spa, badort…. -Miljö/energi Huvudproblemet verkar vara kompetensnivån i det existerande näringslivet. Man vill ha ett mer kunskapsintensivt företagande. Därför systematiska satsningar på kompetens och innovation.

12 En reflektion: I styrande dokument i Halland som det regionala tillväxtprogrammet och den regionala utvecklingsstrategin är demografiskt utveckling och långtidsarbetslöshet lite förekommande. - Dock fanns 2011 i snitt långtidsarbetslösa eller 0.9 procent av de mellan år. (0,1 procent under rikssnittet). Strax över ungdomar är arbetslösa.

13 Det finns dock skrivningar om den sociala ekonomin.

14 ”Genom att bejaka mångfalden bryts traditionella mönster och stimuleras förmågan till nytänkande. Näringslivet främjas av att ta till vara människors olikheter.” ”Tillväxten ska vara hållbar utifrån sociala och ekologiska aspekter.” ”Det handlar också om att använda hållbarhetsaspekten som en drivkraft för tillväxt.” ”Entreprenörskap finns och behövs i alla delar av samhället, i befintliga företag och organisationer, i offentlig verksamhet, i föreningslivet, i skolan och inom den sociala ekonomin.”

15 ”Företagsamt lärande och närsamhället: genom att bidra till att utveckla skolans samverkan med arbetslivet, föreningslivet och den sociala ekonomin. Vilket ska ske genom: -Regionalt samarbete, för att hjälpa kommunerna och de enskilda skolorna i kontakterna med arbetslivet, föreningslivet och den sociala ekonomin.” ”Samarbete med Coompanion”

16 Det finns dock skrivningar om den sociala ekonomin. Det finns skrivningar om att koppla samman företagens behov med individernas.

17 Arbetet med grupper av företag, branscher eller tillväxtområden handlar ofta om generella utvecklingsinsatser med företagen som målgrupp. Det finns problem med att kombinera ett individperspektiv med ett företagsperspektiv. Utvärderingen av tillväxtprogrammet pekar därför på vikten av att förena individens behov med företagens. Bristen på rätt utbildad arbetskraft är ett av de största tillväxthindren för de halländska företagen. Tillväxtprogram Halland

18 Det finns dock skrivningar om den sociala ekonomin. Det finns skrivningar om att koppla samman företagens behov med individernas. Man är bra på att kartlägga behov hos företag och vad som behövs göras för att uppnå målen med tillväxtsatsningarna

19 Vilka möjligheter öppnas för företagande inom den sociala ekonomin om man anslår tillräckligt med tid och stöd för kompetensutveckling i anslutning till klustersatsningar, innovationssystem, branschstöd, Regionalfonds och Programområde 1 projekt? Skulle en dialog mellan kunniga om de olika tillväxtsatsningarna i Halland och kunniga om socialt företagande och utanförskap innebära att man kan identifiera intressanta affärsmöjligheter?

20 Går det att förlänga värdekedjorna vid olika tillväxtsatsningar så att de når de långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna med hjälp av systematisk matchning mellan kartlagda behov och existerande och nya arbetsintegrerande sociala företag? Metoder och modeller? Samverkan sociala företagare och samhällsentreprenörer?

21 Skulle företagande inom den sociala ekonomin ges ett annat utrymme i olika regionala och kommunala styrdokument? Skulle det väl utvecklade arbetet med att skapa jobb genom systematiskt arbete med kartläggningar av behov, marknadsmöjligheter, innovationer, affärsidéer i Halland i fortsättningen mer direkt riktas mot långtidsarbetslösa genom arbetsintegrerande sociala företag?


Ladda ner ppt "Ökat företagande inom den sociala ekonomin. Vad kan och behöver politik och förvaltning göra? Halland, 8 mars 2012 Ragnar Andersson."

Liknande presentationer


Google-annonser