Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

160 skolor varav 60 aktiva 865 utbildade lärare varav 689 koordinatorer 11 345 elevprofiler 909 personalprofiler Breviksskolan Oxelösund Metodutvecklare:

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "160 skolor varav 60 aktiva 865 utbildade lärare varav 689 koordinatorer 11 345 elevprofiler 909 personalprofiler Breviksskolan Oxelösund Metodutvecklare:"— Presentationens avskrift:

1 160 skolor varav 60 aktiva 865 utbildade lärare varav 689 koordinatorer elevprofiler 909 personalprofiler Breviksskolan Oxelösund Metodutvecklare: Acki Wästlund

2 FMS Elevprofil och FMS Personalprofil bygger på vetenskaplig grund och stor erfarenhet. Svenska Institutet FMS har under 10 år utvecklat en metod inom området medvetandegörande kommunikation som syftar till att få individen att ta eget ansvar för sin hälsa via positiva livsstilsvanor.  Hälsobegreppet FMS - WHO World Health Organizationen KASAM Salutogenes - Dr Aaron Antonowski  Kroppstyrka – Folkhälsan Finland och Med.Dr Eva Andersson  Uthållighet -Professor PO Åstrand, Professor Bengt Saltin, Irma Åstrand  Motiverande samtal – (Motivational Interviewing, MI) Ph.D.Stephen Rollnick, & Ph.D. William R. Miller  Motorisk träning Dr Ingegerd Ericsson  Förhållningssätt -NLP Richard Bandler och professorn i lingvistik John GrinderRichard BandlerJohn Grinder  Folkhälsomål Folkhälsoinstitutet

3 Detta exempel visar alla elever på grundskolan år 6-9 och gymnasiet som är arkiverade i vår FMS- databas ( st.) 96% av eleverna i svensk skola har tillräckligt att göra på sin fritid, 98% tycker att de trivs med sina kompisar, 72% har ett bra förhållande till sin mediatid, 79% sover tillräckligt mycket, men 15% tycker att livstempot inte är bra, 14% har inte bra relationer med vuxna, 27% röker och/eller snusar, 52% använder alkohol, 9% känner någon som nyttjar narkotika eller doping, 4% mår inte bra osv. Så här ser hälsoläget ut i svensk skola!

4

5 d Analys av ovanstående bilder: elever ifrån hela databasen som har gjort 2 elevprofiler med ett års mellanrum,där bilden till vänster visar de elever som har risk=rött på mediatid och bilden till höger de elever som har frisk =grönt på mediatid. Med mediatid menar vi här: den totala tid som eleven använder sig av TV-tittande, data, dataspel, TV-spel och mobiltelefoni under en normaldag. Här får elever som är fysiskt aktiva på sin fritid använda sig av mer total mediatid utan att ett riskvärde uppstår. Bilden talar sitt tydliga språk: Nästan alla riskfaktorer dras med när mediatiden är för hög. Förbättringarna för gruppen risk mediatid är fler 8 st. mot 7 st. för gruppen frisk mediatid. Kamratrelationerna är den enda faktor som inte skiljer de båda grupperna åt. Alla andra faktorer som påverkar hälsa och inlärning har ökat! På samma vis kan vi göra med alla andra hälsofaktorer i databasen.

6 Ett exempel ur databasen 190 grundskoleelever som gjort två elevprofiler. Av de faktorer som påverkar hälsa och inlärning har 9 förbättrats. Eleverna har förbättrat: Fritidsintressen, kamratrelationer något. Kondition, styrka och rörlighet och balans väsentligt ( ca10%) De har minskad huvudvärk, magont och trötthet. Deras syn på den egna kroppen har förbättrats och kanske det hänger ihop med att många har förändrat fördelning mellan fett och muskler. Det behövs extra insatser ifrån skolan vad gäller ANT-frågor, matvanor, stress och livstempo. Den allmänna trivseln har också sjunkit lite.

7 Ett exempel ur databasen 145 gymnasieelever som gjort två Elevprofiler med ett års mellanrum. Av de 23 faktorerna som påverkar hälsa och inlärning har 14 förbättrats. Eleverna har förbättrat: Fritidsintressen, minskat mediatiden, fått bättre vuxenrelationer, mår bättre, har mindre ont i huvud, mage eller är mindre trötta, trivs bättre med sin kropp, betydligt fler har fått bättre matvanor (ca 20%) De har blivit starkare, fått större rörlighet i leder, ökat balansen, förbättrat konditionen (ca10%) samt upplever mindre stress i skolan Det behövs extra insatser för att förbättra alkohol och tobaksvanor. Livstempot tycks öka i livet trots att stressen minskat avseende skolan

8 Exempelurval ifrån alla elever på grundskolan som gjort 2 elevprofiler med ett års mellanrum (1028 st.) Efter att vår nya funktion i databasen utvecklats. 10 av 23 hälsofaktorer har förbättrats. De fysiska faktorerna har förbättrats mest här, även om den fysiska aktiviteten har minskat något på fritiden. En bättre muskel/fettfördelning är också tydlig, samt en minskad mediatid. ANT-frågorna behöver skolorna sätta in särskilda åtgärder för. Liksom matvanor, sömn och stress. Frågan är vad grupptrycket gör i denna ålder?

9 Alla elever i gymnasiet som gjort två elevprofiler med ett års mellanrum (691 st.) Efter att vår nya funktion utvecklats. 12 av de 23 hälsofaktorerna har förbättrats I gymnasieskolan verkar det vara alkoholvanorna som bäst går att förbättra (14%) Även förbättrade matvanor (8%), godis, läskdrickande och fritidsintressen har uppnåtts. Av de fysiska faktorerna är det styrkan, rörligheten och balansen som är bättre, Inte konditionen. Kanske beroende på att den fysiska aktiviteten totalt minskat. Rökning och snusning behöver skolorna göra särskilda insatser för.

10 Flickor ur samma gymnasieurval som ovan (282 st) 13 av 23 faktorer som påverkar hälsa och inlärning har förbättrats. Sunda matvanor har störst förbättring ca 10%. Godis och läsk har förbättrats liksom de fysiska faktorerna, vuxenrelationer, sömn och mediatid och det allmänna välbefinnandet. 67 % av flickorna dricker alkohol, 65% har dålig kondition och 38% känner stress i skolan. Dessa tre sticker ut lite extra. Ingen större förbättring heller mellan första och andra profil.

11 Pojkar ur samma gymnasieurval 409 st. 11 av de 23 hälsofaktorerna har förbättrats. Alkohol har förbättrats klart mest med ca 20%. Sunda matvanor, godis och läsk, mediatid, fritidsintressen, kamratrelationer, stress i skolan är något bättre. Konditionen har blivit sämre men inte de tre övriga fysiska faktorerna. Pojkarna verkar må bättre än flickorna på gymnasiet totalt sett. Här behöver skolor göra särskilda insatser för flickorna. Vad gäller stress, alkohol och för att förbättra deras kondition.

12 Analys av resultat mellan grundskola och gymnasiet gällande de elever som gjort 2 profiler. Gymnasieeleverna verkar kunna ta ett större ansvar för sin hälsa. Många faktorer som påverkar hälsa och inlärning har förbättrats och det procentuellt mer än för grundskoleeleverna. Någonting händer efter ett 30 minuters strukturerat samtal. Framförallt för gymnasieeleverna! Om sedan riktade insatser på skolor görs kommer förutsättningar för lärandet att öka! Här behöver lärare samverka genom förändring av undervisning, temadagar, och uppföljning via ytterligare samtal, utifrån de mål elever själva har för sin hälsa och livsstil. ANT– frågor (Alkohol, Narkotika och Tobak) behöver skolor göra särskilda insatser för både på grundskola och gymnasiet. Även om alkoholen minskat för gymnasieeleverna. På grundskolan har den däremot ökat MYCKET. Alkoholdebuten sker för många elever i slutet av grundskolan. Profilerna ser lite olika ut för pojkar och flickor på gymnasiet. Riktade genusinsatser skulle behövas! Det röda riskfältet har totalt ökat mer över tid. Livsstilfaktorerna blir sämre med ökad ålder i skolan. Kanske beror detta på att många får sina första egna boenden under gymnasietiden och föräldrarnas matlagning på regelbundna tider försvinner. Ett friare liv helt enkelt!

13 2006 N=982007N=174 Här kan vi se att stressen har minskat år Det är svårt att just hålla stressfaktorn nere från år 8 till år 9 på högstadiet, eftersom slutbetygen ges i år 9. Svaneskolan visar att :Om skolor vill så kan de med hjälp av särskilda insatser uppnå mätbara resultat! Svaneskolans skolsociala diagram

14 Svaneskolan är en 6-9 skola och ligger i centrala Lund. Skolan hade läsåret ca 410 elever. Det fanns basket- och fotbollsklasser i årskurserna 7-9. Vi startade med FMS elevprofil hösten Personalen erbjöds samtidigt att genomföra motsvarande profil för vuxna. I dagsläget är alla lärare utbildade i FMS så elevsamtalen genomförs av elevens mentor i åk 7 och åk 9. Skolsköterskan tar hand om samtalen i åk 8. Personalen går igenom testresultaten. Om något resultat "sticker ut" satsar man extra på detta kommande läsår. Ett exempel: Stress! Då eleverna såg resultatet började elevrådsrepresentanterna intervjua övriga elever. Efter ett idogt arbete kom de sk antistressreglerna till. Dessutom fick alla göra en sk. ”tidsuppskattning ”av sin egen tid. Alla har ju lika mycket tid! Fortfarande upplever eleverna stress men den har inte ökat. Mat, sömn och mediatid är andra frågor som lyfts fram. Vi har fått mycket positiv respons från föräldrarna. En kommentar vid ett föräldramöte: Man kan aldrig tacka nej till att mitt barn får en halvtimmes samtal med sin lärare. Det är det inte alla skolor som erbjuder. En förälder ringde mig och sa: Efter över tio år som förälder i skolan har jag äntligen varit med om ett "riktigt" utvecklingssamtal! /Lena Skuja (Fd rektor Svaneskolan)


Ladda ner ppt "160 skolor varav 60 aktiva 865 utbildade lärare varav 689 koordinatorer 11 345 elevprofiler 909 personalprofiler Breviksskolan Oxelösund Metodutvecklare:"

Liknande presentationer


Google-annonser