Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Barn- och ungdomsvetenskapIiga institutionen Nihad Bunar

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Barn- och ungdomsvetenskapIiga institutionen Nihad Bunar"— Presentationens avskrift:

1 Barn- och ungdomsvetenskapIiga institutionen Nihad Bunar

2 Några utmärkande drag för den svenska skolmarknaden a) Det historiska arvet med betoning på likvärdighet och integration (debatten om segregation är bland de mest framträdande) b) Separering mellan skolornas finansiering och styrning (huvudmannaskap) för att öka effektiviteten c) Skolornas företagisering – konkurrens, slimmade organisationer, effektivitet, högre prestationer, minskade kostnader, marknadsföring – för att öka kvaliteten och höja elevernas betygsprestationer d) Skolpeng (universal voucher) och vinstuttag e) Tilltro till individernas förmåga att göra ”rätta” val f) Parallella processer av decentralisering och centralisering g) Närhetsprincipen och kommunala skolor (framförallt på grundskolenivå) är alltjämt dominerande

3  Valfriheten är en av marknadstänkandets grundbultar som flyttar beslutsmakten från staten till individerna, dvs. till konsumenterna.  När konsumenterna får möjlighet att välja vilken tjänsteproducent de skall anförtro ansvaret för sina barns utbildning åt ökar pressen på hela systemet att hävda sig i konkurrensen.  En biprodukt av den ökande konsumentmakten är ökat inflytande över beslutsprocessen (alltifrån skolornas vardagsliv till läroplanens innehåll), ökad allmän demokratisering och minskad boendesegregation då eleverna kan lämna sina ”urban ghettos”.  Eftersom de nya tillvalsskolorna verkar i en mindre byråkratisk omgivning än de offentliga skolorna, kan de också lättare, snabbare och mera ändamålsenligt anpassa sin verksamhet efter målgruppens, dvs. elevernas, behov.  Detta i sig leder till ökade elevprestationer och minskade kostnader.  Samtidigt sätter elevutflödet press på de offentliga skolorna att ändra och förbättra sin verksamhet för att kunna överleva.

4 a) De organiserade intressegruppernas starka motstånd. b) De centrala beslutsfattande organens obeslutsamhet i fråga om valfrihetsreglerna som bromsar hela systemets utveckling.

5 Motståndarna: Skolmarknaden måste betraktas som en integrerad del av den sociala kontexten  Marknaden och konkurrensen existerar inte i ett vakuum utan i en komplex social värld, som inte sällan präglas av motsatta ideologier, politiker, värderingar, traditioner, normer, etablerade och svårrubbade ekonomiska realiteter och statushierarkier, sociala problem och möjligheter.  På grund av den sociala kontextens påverkan på skolmarknaden uppstår ett gap mellan: a) Teori som säger att konkurrensen och skolvalet uteslutande handlar om kvalitet, dvs. välutbildade och duktiga lärare, engagemang, pedagogiska profiler, samverkan med hemmet etc. och b) Praktik där andra värden som inte har några direkta kopplingar till utbildningssfären etablerar sig som minst lika viktiga (och ibland som viktigare) för skolvalet (koder, nätverk, symboliska värden och språkmiljön).

6  Det sociala argumentet - det selektiva utnyttjandet, segregation, mindre demokrati  Det organisatoriska argumentet - inga entydiga bevis på att konkurrensen i sig har påverkat kvaliteten på de offentliga skolorna, det handlar snarare om rankingens effekter ”increased scrutiny, shame and additional assistance associated with being labeled a low-performing or ´failing´ school” (Ladd 2003, s.15).  Det pedagogiska argumentet - socioekonomiskt starkare elever ger högre betyg

7  Medelklassen ser valfriheten som ett sätt att upprätthålla sina positioner genom att välja skolor som speglar deras värderingar  Arbetarklassen och minoritetsgrupper ser valfriheten som en möjlighet att ändra positioner för sina barn genom att komma åt ”peer-effekten” och genom att lämna stigmatiserade skolor

8 Fristående och kommunala skolor i siffror  Ca 12 procent av alla elever på grundskolenivå går i någon av ca 750 friskolor med olika profiler i landet. Det finns 3880 kommunala grundskolor.  25 procent av alla elever på gymnasienivå går i någon av ca 490 friskolor. Det finns 505 kommunala gymnasieskolor i landet.

9 Den svenska skolmarknadens övergripande struktur (Källa: Skolverket 2012)  Ojämn fördelning av fristående skolor över landet. De flesta finns i storstadsregionerna och i mellanstora kommuner.  Det finns 779 enskilda huvudmän, varav 530 erbjuder enbart grundskolor, 192 enbart gymnasieskolor och 57 både och.  85 procent av alla enskilda huvudmän äger en skola. 13 procent mellan 2 och 4 skolor och 2 procent äger minst 5 skolor.  170 koncerner (innehåller fler än ett juridiskt självständigt bolag) driver skolor i Sverige. De flesta har en (109) till två skolor (32).  Men 6 koncerner driver genom ett antal huvudmän tillsammans 233 skolor med elever.  Den största skolkoncernen i Sverige är Academedia med 94 skolor (68 gymnasie- och 28 grundskolor) med elever. Bland deras huvudmän finns Framtidsgymnasiet, IT gymnasiet, Vittra (som i sig äger två huvudmän) etc. De har således fler skolor i sitt utbud än Malmö.

10 Fristående skolor  Är mindre  Har färre antal lärare per 100 elever än kommunala skolor  Har färre antal lärare med högskoleutbildning än kommunala skolor  Har genomsnittligt högre andel elever med högutbildade föräldrar  Har genomsnittligt högre andel flickor (52%) än kommunala skolor (48%)  Ungefär samma andel elever med utländsk bakgrund (20%) som kommunala skolor (även om färre är födda utomlands)  Har genomsnittligt högre betyg än kommunala skolor  Pedagogiskt heterogena, men i allt högre utsträckning påminner om kommunala skolor med generella profiler (slutet på den pedagogiska verkstaden?)

11  Den sociogeografiska och symboliska principen.  Den institutionella tillhörigheten.  Den lokala skolagendan (politik, administration, medier, föreställningar). Den lokala skolmarknadens tre organiserande principer

12  Skolkulturen – klar struktur (tydlighet i vem som gör vad), lugn och ro, tydliga målsättningar, entusiastiska lärare och höga förväntningar.  Närhet och rykte.  Uppfattningar om skolans rektor – entusiasm, täta kontakter, återkoppling, personlig kännedom av elever och synlighet (närvaro i klassrum och korridorer).  Pedagogiska praktiker – profileringar, stödjande strukturer, duktiga lärare, utrustning och genomsnittliga betyg (faktiskt inte nämnt som en av de främsta faktorerna).  Förändrade uppfattningar om vad det innebär att vara en god förälder och rädslan att bli ”left-overs”. Vad får föräldrar att välja en viss skola?

13  Skolor som man kunde förvänta sig vissa sammansättningseffekter (peer-effekten) av – dvs. skolor där föräldrarna visade intresse för sina barns utbildning, frånvaro av mobbning och våld, social (medelklass), etnisk (svenskar i majoritet) och kulturell (delade värderingar och normer) närhet. Kompisar är ibland viktigare urvalsfaktor än skolans kvalitet.  Skolans institutionella tillhörighet – friskolor verkar vara mer förknippade med positiva värden som skolans struktur och kultur, lärarnas och rektorernas entusiasm, innovativa pedagogiska modeller och kommunikation med föräldrar.  Att storföretag som äger friskolor tjänar pengar på deras barns utbildning (samtliga friskolor hade färre antal lärare och färre antal pedagogiskt utbildade lärare än kommunala skolor) spelar ingen roll för föräldrar med barn i friskolor. ”Det viktigaste är att pengarna läggs på rätt saker”. Vad får föräldrar att välja en viss skola?

14  Konkurrens och samarbete mellan kommunala skolor  Selektion (väljer friskolor sina elever?) och segregation (klass, etnicitet eller intresse?)  PR strategier – brev till elever i närområdet eller i hela kommunen, tidningsannonser, närmare samverkan med de sändande f-6 skolorna, information på kommunens hemsida. Kritiken från lärarna om att marknadsföringen tar tid och resurser från kärnuppdraget.  Risken för betygsinflation  Enligt lärarna har föräldrarna blivit mer krävande, bättre informerade och mer medvetna om sina rättigheter.  Lärarna ger uttryck för att de har utvecklats, som yrkesprofessionella, i en positiv riktning, men oklart i vilken omfattning som en effekt av konkurrensen. Många hävdar dock också att det har blivit mer tryck och stress, inte minst när eleverna börjar lämna en skola. Några analytiska perspektiv på skolkonkurrensens effekter

15 Konkurrensen på tre nivåer  Med ”vita” kommunala skolor,  Med fristående skolor (i synnerhet religiösa) och  Med andra mångkulturella skolor i stadsdelen

16 Konkurrensen med ”vita” skolor och uppgivenhetens logik  “De har mer svenskar”  ”De skulle ha gått ändå”  Uppfattningen om den egna pedagogiska överlägsenheten  “De kommer att fara illa där”

17 Skolchef i ett MK område i Stockholm Överlag tycker jag att vi har bra skolor. Sen har vi ett bekymmer. Vårt problem skulle jag vilja säga, det är inte så att skolorna, vad de får för utbildning där, för de får ju bra utbildning, det kan jag gå i god för. Vårt bekymmer är ju trovärdigheten, tycker allmänheten det. Det är vårt bekymmer. I alla dokument som skrivs, i alla planer som skrivs i alla de uppdrag som vi skall ha, så står det att speciellt skolan och förskolan skall jobba för att öka integrationen, det är ett slags hederskodex och jag funderar jättemycket på det där. Vad är det vi skall göra egentligen? Det vi kan göra, vi kan inte rå över vilka som bor här, för ofta när man säger att vi skall öka integrationen så innebär det att man skall blanda upp med mer svenskar. Vi skulle kunna säga att vi har 73 olika språk hos oss. Vi har en fantastisk integration. En helt otrolig integration skulle jag vilja säga om man tycker att den är nånting värd. Men det är inte så många svenskar. Och om det är det som är normaliserande så har vi inte det, för det beror ju på vilka det är som bor här och det känner jag att vi inte kan rå över det. Vi kan inte säga, ”vad synd att du kom hit till den här skolan för nu blir det lite knepigt eller vad synd att ni skall flytta, sorry!”

18 Från uppgivenhet till anklagelser och självkritik – konkurrensen med fristående skolor  Uppgivenhetens logik i relation till vanliga friskolor  Initiala anklagelser av föräldrar för att de har gjort “felaktiga” val när de har satt sina barn i muslimska/arabiska friskolor  En gryende självkritisk insikt att problemet kan ligga i hur de arbetar med och förhåller sig till minoritetsbarn och deras föräldrar

19 Tveksamma allianser – konkurrensen med närliggande mångkulturella skolor  Informella överenskommelser om att sätta konkurrensen ur spel och brutna löften  Gränsdragningarnas betydelse

20 Skolorna är indragna i en ond cirkel som består av:  Konkurrensen uppfattas inte som ett utvecklingsincitament, utan som ytterligare en börda att handskas med  De förlorar elever på basis av pedagogiskt icke-relevanta aspekter  De reagerar inte alls eller reagerar felaktigt  Försvårad utveckling pga färre studenter, mindre pengar och sämre rykte  De förlorar ännu fler elever


Ladda ner ppt "Barn- och ungdomsvetenskapIiga institutionen Nihad Bunar"

Liknande presentationer


Google-annonser