Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Semantik och pragmatik: Sammanfattning Lektion 10 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Semantik och pragmatik: Sammanfattning Lektion 10 1."— Presentationens avskrift:

1 Semantik och pragmatik: Sammanfattning Lektion 10 1

2 Vad är språk? Ett system av – (huvudsakligen) konventionella – tecken (bestående av uttryck och innehåll) – som används för (a) kommunikation och (b) tänkande 2

3 Studiet av ”betydelse” i allmänhet: semiotik Typ av betydelseRelation (Z = en viss individ) Exempel Direkt betydelseX är betydelseful i sig för Z X = mat, värme, partner, barn Indirekt betydelse 1: Indexikalitet (närhet) Y är temporalt/spatialt associerad med X för Z Y = rök, X = eld Y = ljud, X = ett farligt djur Indirekt betydelse 2: Ikoniciet (likhet) Y liknar X för ZY = bild av en fågel X = en riktig fågel Indirekt betydelse 3: Symbolicitet Y är konventionellt förknippad med (ett begrepp för) X för (åtminstone) Z 1 och Z 2 Y = ’stol’, X = STOL Y = Kalle+älskar+Mia X = ÄLSKAR(KALLE, MIA) 3

4 Vad är en konvention? en regularitet i beteendet som är känt gemensamt i ett samfund (minst två individer, oftast fler), och som har en normativ aspekt: det finns en förväntning att man ”bör” följa den (jfr. Lewis 1969 ”Conventions”, Clark 1996: ”Using Language”, Itkonen 2003: ”What is Language?”) 4

5 Semiotisk utveckling Skalan: Direkt betydelse > Indexikalitet > Ikonicitet > Symbolicitet … speglar möjligtvis den evolutionära utvecklingen av människans kommunikation: ”… language represents man’s most sophisticated use of signs” (Saeed 2003: 5). 5

6 Semantiken är central för lingvistik NivåLingvistisk grenSemantisk definition Exempel LjudFonologiMinsta betydelseskiljande enhet dam vs. damm / A :/ vs. /a/ OrdMorfologiMinsta betydelsebärande enhet Hund+ar HUND, PLURAL SatserGrammatikFullständiga tankar (propositioner) och deras beståndsdelar Kalle (Agent) kysser (Handling) Maria (Patient) TextDiskursanalysSammanhängande flöde av propositioner Han gick ut för att (ORSAK) han var trött. 6 Semantiken (i bred bemärkelse) är inte en ”modul” eller en ”nivå” i lingvistiken utan knyter samman alla nivåer, för språk är framför allt ett huvudsakligen konventionellt system för förmedling av betydelser (i en kontext)

7 En språkteori måste kunna redogöra för betdyelse - och svara på följande frågor: Hur är olika språkliga betydelser (begrepp, propositioner) relaterade till varandra på ett systematiskt sätt? (systematicity) Hur kan ett potentiellt oändligt antal språkbetydelser formuleras men hjälp av ett ändligt system? (productivity) Hur kan betydelser tillägnas av talare? (acquisition) Hur kan betydelser kommuniceras mellan talare och lyssnare? (communication) 7

8 1. Strukturalistisk semantik signifié, ”språkligt värde” (Saussure), sense (Lyons, inte Frege!) ”betydelseform” innebörd, innehåll, betydelse signifiant ”materia”, ”substans” ”ljudform” uttryck

9 1. Strukturalistisk semantik Tradition: lingvistik, antropologi Representanter: Saussure, Benvenist, Hjelmslev (i Europa), Boas, Sapir, Whorf (i USA) Grundidé: betydelse skapas av språket själv genom de ”godtyckliga” kontraster som språket gör mellan olika begrepp, och därmed skapar form ur materia (substans) ”each language, from the point of view of another language, may be arbitrary in its classifications.” (cf. Boas 1966, i Saeed 41-42).

10 1. Strukturalistisk semantik Konsekvenser: språklig determinism och relativitet (”Sapir-Whorf hypotesen”) anti-realism, driven till sin spets inom poststrukturalismen: ”allting är en text” (Derrida) ”linguistic solipsism” (jf. Saeed, s. 46): beskriv relationerna inom språket och jämför språk med varandra - och lämna resten till psykologer och filosofer…

11 1. Strukturalistisk semantik System: ”paradigmatiska” (vertikala) och ”syntagmatiska” (horisontella) relationer mellan språkliga tecken, ordrelationer (hyponymi, synonymi, antonymi…) – Saeed (kap. 3) Produktivitet: ? (betoningen ligger på ord/morfem, och inte på deras kombinationer) Inlärning: ? inlärning av ord-ord samförekomster (”kollokationer”) finns men räcker inte för att förstå betydelser - utan hjälp från ”materian”. Kommunikation: Om signifiant-signifié associationerna är sociala konventioner (Saussure), kommunikation inom en viss gemenskap är självklar. Men om detta är enda sättet att kommunicera - förståelse mellan individer från olika språkgemenskaper blir näst intill otänkbar.

12 2. Denotationell semantik sense Sinn (Frege) intension (Carnap) intension denotation symbol extension uttryckdenotatum reference Bedeutung (Frege) extension (Carnap)

13 2. Denotationell semantik Tradition: filosofi, logik Representanter: Frege, Russell, ”tidig” Wittgenstein, Carnap, Montague, Partee, Barwise Grundidé: betydelse är en relation mellan språkliga uttryck och entiteter i världen - denotation (på ett sätt som gör det möjligt att avgöra en sats sanningsvärde: det sanna eller det falska)

14 2. Denotationell semantik Konsekvenser: Eftersom sanningsrelationen är central: den grundläggande språkliga enheten är en sats (eller snarare proposition: flera satser kan motsvara en proposition) inte ett ord subjektiva (”konnotativa”) aspekter på betydelse är irrelevanta ”meaning objectivism” (”semantics from a God’s eye view”, Partee)

15 2. Denotationell semantik System: sanningsrelationer mellan satser: Alla människor är dödliga Socrates är en människa  Socrates är dödlig (logisk implikation). Men relationer på ordnivå? Produktivitet: ”kompositionalitetsprincipen” : en sats betydelse är en funktion av delarnas betydelse, samt sättet på vilken de kombineras (problem med ”underspecificering” – Han ska sitta här idag (Vem? Var? När?) Inlärning: ? (svårighet med ”tillräckliga och nödvändiga villkor” för vissa begrepp) Kommunikation: ”Fulländad” - men speglar en (filosofisk) ideal och inte verklig kommunikation och verkliga språk

16 3. Mentalistisk semantik mental representation concept(ualization) (image-)schema (Lakoff, Johnson) denotation (Nelson) föreställning, begrepp uttryckgrounding erfarenhetsgrund

17 3. Mentalistisk semantik Tradition: psykologi, kognitiv lingvistik Representanter: Büller, Piaget, Miller, Johnson-Laird (psykologi), Jackendoff, Lakoff, Langacker, Fillmore (lingvistik), filosofi (Mark Johnson) Grundidé: språkliga tecken syftar på psykologiska företeelser som ”mentala bilder”, ”begrepp” och ”mentala representationer”

18 3. Mentalistisk semantik Konsekvenser: Betydelsen blir först och främst subjektiv och individuell. Relationen till världen blir mycket mindre viktig, och inte baserad på sanning: en form av relativism.

19 3. Mentalistisk semantik System: de mentala representationerna är inte ostrukturerade ”bilder”, utan ”mentala modeler” (Johnson-Laird), ”bildscheman” (Lakoff m fl.) som kan bilda komplexa strukturer som är i grund och botten icke-språkliga, t ex CONTAINER Produktivitet: mentala operationer (analogi, ”blending” etc.) som kombinerar de individuella representationerna

20 3. Mentalistisk semantik Inlärning: begrepp uppkommer först – ord lärs i efterhand som ”etiketter” på begrepp. Kritik från ”nominalisterna” på medeltiden till våra dagar – språkbetydelser är till stora grader språkspecifika! Kommunikation: ?? Om betydelsen är privat, hur kan den också vara gemensam? ”experiential grounding” (Lakoff & Johnson) är knappast tillräckligt, själva iden om ett ”privat språk” är ohållbar (Wittgenstein)

21 4. Pragmatisk semantik speaker meaning (Grice) illocutionary force (Austin) intention avsikt TALAREspråkliga konventioner kontext yttrande utterance locutionary act (Ausitn) referensreferent (Saeed) LYSSNARE effekt, förståelse perlocutionary act (effect) (Austin)

22 4. Pragmatisk semantik Tradition: filosofi, lingvistik Representanter:”sena” Wittgenstein, Austin, Strawson, Grice, Searle (filosofi), Levinson (lingvistik) Grundidé: betydelse är från början handling – inte ”form”, ”denotation” eller ”representation” – i ett socialt samspel. Talaren förmedlar sin avsikt (intention) enligt allmänt accepterade normer (”konventioner”, ”språkspel”) ”Don’t look for the meaning of a word, look for its use” (Wittgenstein)

23 4. Pragmatisk semantik Konsekvenser: – språkliga yttranden kan jämföras med ”matlagningsrecept” som talaren har använt tidigare (maten – hela betydelsen), de skickas till en lyssnare: som lagar sin mat, som smakar likadant – OM (a) talare och lyssnare tolkar ”mjöl”, ”potatis”, ”koka” likadant (konventionerna) och (b) verktygen och råvarorna är likadana (kontexten)

24 4. Pragmatisk semantik System: ? ”extrema” pragmatiker (som oftast söker inspiration hos Wittgenstein) bara erkänner språkanvändning, och inte språksystemet, gör betydelsens systematiska karaktär omöjlig att förklara Produktivitet: ? som ovan Inlärning: pragmatik (användningen) driver, och uppkommer före själva systemet (t ex Halliday, ”funktionell grammatik”) Kommunikation: Förståelse är fullt möjlig vid gemensamma språkliga och icke-språkliga normer (konventioner). För att kommunicera med en främmande kultur, måste man först uppnå en ”gemensam kunskap” (common knowledge)– genom att delta i praktiska handlingar (jfr. laga mat tillsammans)

25 Slutsatser De olika teorierna har kompletterande fördelar och brister: – Språkberoende vs. Språkoberoende betydelse – Obejktiv (sanningsbasered) vs. subjektiv (sanning är inte relevant) betydelse – Kontext-oberoende vs. Kontextberoende betydelse – Systematik vs. kreativitet

26 Frågor att tänka på Olika teorier: sagan om “de blinda och elefanten”? Hur skulle en syntes kunna se ut? Beror vilken (sorts) teori man väljer på vilken typ av fenomen i språket man väljer att fokusera på?


Ladda ner ppt "Semantik och pragmatik: Sammanfattning Lektion 10 1."

Liknande presentationer


Google-annonser