Medborgaren och säkerheten – trender och utmaningar

En presentation över ämnet: "Medborgaren och säkerheten – trender och utmaningar"— Presentationens avskrift:

1 Medborgaren och säkerheten – trender och utmaningar
Ragnar Andersson Jag har blivit ombedd att komma med inspel till diskussionen om hållbar medborgarskap från risksynpunkt. J ska prata om risker och säkerhet från tre infallsvinklar: samhällets riskbild, människors riskuppfattning och samhällets sätta att arbeta med risker. Jag ska också försöka diskutera pågående förändringar inom dessa områden och vilka konsekvenser förändringarna kan ha för förhållandet mellan samhället och medborgaren i frågor om risk och säkerhet. Jag kommer i huvudsak att uppehålla mig kring risker för människors liv och hälsa.

2 Tre teser Tes 1. Den objektiva (statistiska) riskbilden har radikalt förändrats. (Konsekvenser?) Tes 2. Sociala konstruktionsprocesser fokuserar vissa risker mer än andra. (Konsekvenser?) Tes 3. Globaliseringen innebär minskad nationell kontroll. (Konsekvenser?) Jag ska ta utgångspunkt i tre teser som jag först diskuterar var för sig och sedan ska försöka knyta ihop till en samlad bedömning: Tes 1. Den objektiva (statistiska) riskbilden har radikalt förändrats. (Konsekvenser?) Tes 2. Sociala konstruktionsprocesser fokuserar vissa risker mer än andra. (Konsekvenser?) Tes 3. Globaliseringen innebär minskad nationell kontroll. (Konsekvenser?)

3 Meidas riskbild: allt blir bara värre
Orkan Pandemi Kris Al Qaida MC-gäng Översvämning ”Ny mystisk sjukdom” Svält Våld Gasattack Mutation SARS Krig Fågelinfluensa HIV/Aids Utsläpp Droghandel Folkmord Strålning Katastrof Resistens Övervikt Cancer Galna kosjukan Om man får tro media, många forskare och även myndighetspersoner lever vi i en allt farigare värld. Det förefaller vara bara en tidsfråga innan alltihop går åt skogen, rent ut sagt. Speciellt menar man att riskerna för stora katastrofer med helt oöverblickbara konsekvenser ökar lavinartat. Vi bygger vårt välfärdssamhälle på randen av en vulkan, som Beck bildligt uttrycker det. Hur ser det då ut i verkligheten? Terrorism Växthuseffekt Ökenutbredning Istid Pedofiler Haveri Fundamentalism Kärnvapenspridning Psykopater Tsuami Massförstörelsevapen

4 Life expect- ancy GDP per capita
Sanningen tycks vara den rakt motsatta, att mänskligheten aldrig levt tryggare och säkrare än här och nu, dvs i vår tid och i vår del av världen. Aldrig har vi blivit så gamla och kunnat hålla oss friska och aktiva så långt upp i åren. Till ”the good news” hör också att denna utveckling inte bara gäller oss, utan rörelseriktningen är densamma globalt. Det är bara det att den går olika fort beroende på ekonomiska orättvisor och annat. Vi tillhör de länder som har kommit längst, helt enkelt därför att vi ligger i framkant i vårt välfärdsbygge och i vår sociala utjämning. GDP per capita

5 Life expect- ancy GDP per capita

6 Dödsorsaker 1999 (egen bearbetning).
Hur är det med katastroferna då? År 1994 inträffade Estoniakatastrofen och ca 500 svenska medborgare omkom. Detta syns på den samlade olyckskurvan som en krusning som nästan faller inom ramen för den naturliga variationen. Vi har i själva verket 5-6 Estonia- eller Tsunamikatastrofer per år i form av ackumulerade vardagsolyckor. Uppemot 10 personer om dagen omkommer i vårt land i olyckor. Räknar vi in felbehandlingarna i sjukvården åker siffrorna troligen upp till minst det dubbla. Ingen vet riktigt. Slutsatsen är att stora katastrofer är ett marginellt hot mot människors liv jämfört med vardagsolyckor. Figur 29. Dödade i olycksfall, , Sverige. Källa: Socialstyrelsen. Dödsorsaker 1999 (egen bearbetning).

7 Trenderna då, är inte stora katastrofer ett ökande problem
Trenderna då, är inte stora katastrofer ett ökande problem? Nej, faktiskt inte utifrån den statistik som går att få fram. Räddningsverket ser en fallande trend för svenskt vidkommande under efterkrigstiden.

8 Katastrofer internationellt, antal dödade
Detsamma gäller globalt där antalet dödade i stora katastrofer var betydligt flera förr än nu. Det är möjligt att t ex antalet oväder visar en ökande tendens, men i så fall ser vi ut att tåla dessa betydligt bättre idag än tidigare. Talet om den ökade sårbarheten är av allt att döma en myt.

9 Dödade i olyckor, trender
Hur ser det ut med vardagsolyckorna då? Jo, i det korta perspektivet har vi en ganska stabil situation med uppemot 3000 olycksdödade per år. De flesta olyckorna, och en växande andel, sker i människors privatliv. Trafiken kommer därnäst och slutligen olyckorna i arbetslivet som utgör en mycket liten andel.

10 Figur 22. Totalt antal trafikdödade per år i Sverige.
~ 70% Ser vi däremot i ett lite längre perspektiv kan vi se dramatiska historiska förskjutningar av olyckriskerna över tid. Trafikdöden har minskat med nästan 70 % i absoluta tal sedan mitten av 1960-talet, trots ökande befolkning och ökande fordonspark. Figur 22. Totalt antal trafikdödade per år i Sverige. Källa: Vägverket 2006 (egen bearbetning).

11 Figur 23. Totalt antal dödade i arbetsplatsolyckor i Sverige.
~ 90% Dödsolyckorna i arbetslivet har minskat med hela 90 % sedan 1950-talet. Figur 23. Totalt antal dödade i arbetsplatsolyckor i Sverige. Arbetstagare. Källa: Andersson 1997.

12 Det som istället ökat, och fortfarande ökar, är olycksfallen i våra hem- och fritidsmiljöer. Detta är idag vår överlägset viktigaste olycksarena. Det är för genomsnittssvensken faktiskt numera farligare hemma än på jobbet. Vi kan också konstatera att myndigheternas samlade insatser ligger snett i förhållande till riskbilden. Prioriteringar som för år sedan var välmotiverade lever vidare av egen kraft utan anpassning till förändrade riskbild vi ser idag. (Källa: Räddningsverket med underlag från L Harms-Ringdahl, J Schyllander och R Andersson)

13 Konsekvenser (Tes 1) Riskerna finns numera i våra privatliv
Samhällets insatser ligger snett Kravnivåer haltar mellan sektorer vid jämförbar risk Riskerna finns numera i våra privatliv. Samhällets insatser ligger snett i förhållande till riskbilden. Det är också uppenbart hur kravnivåerna haltar mellan områden med jämförbar risk. På dagis omfattas personalen av arbetsmiljöregler, men inte barnen som ju är mycket känsligare och mer utlämnade. På arbetsplatser där man möjligen skulle kunna få något i huvudet krävs hjälm, men inte när vi ska ut och cykla.

14 Tes 2: Sociala konstruktionsprocesser fokuserar vissa risker mer än andra
Subjektiv och objektiv risk Social påverkan av subjektiv risk Aktörer: Media, myndigheter, forskare Det är väl känt att människors riskuppfattning skiljer sig från den statistiska risken. Strålning, kemikalier och illasinnade hot som vi inte kan känna, se eller förstå, framstår som mera skräckinjagande än sådant som vi själva upplever att vi kan kontrollera. Det är också alltmer vedertaget att dessa riskuppfattningar konstrueras socialt i samhället och förändras över tid. Viktiga aktörer i denna process är media, myndigheter och forskarsamhället. Media konkurrerar om lösnummerförsäljning och tittarsiffror medan myndigheter och forskare konkurrerar om anslag. Resultatet blir en marknad där budskap om hotfulla risker blir ett sätt att hävda sina intressen.

15 DN Debatt 1 feb 2006 Scenairo, bl a:
Havsnivåhöjning dränker delar av Skåne Översvämningar i Mälardalen hotar 2.5 milj invånare ”Vi har regeringens uppdrag att snabbt bistå med riskbedömningar när det gäller konsekvenser av översvämningar, ras, skred och erosion. Det är ett uppdrag som jag anser att vi lyckas väl med. Men det är också ett uppdrag som kommer att bli allt viktigare och allt mer omfattande i framtiden. Därför måste våra resurser att klara det uppdraget öka …” Birgitta Boström GD, Statens geotekniska institut Ett belysande exempel på detta återfanns på DN Debatt förra veckan …

16 550 statliga myndigheter, bl a
Livsmedelsverket Konsumentverket Kriminalvården Polisen Boverket Elsäkerhetsverket Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket Banverket Vägverket Barnombudsmannen Läkemedelsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut Skolverket Svenska kraftnät Luftfartsverket Statens väg- och transportforskningsinst. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontr. Totalförsvarets forskningsinstitut Försvarsmakten Krisberedskapsmyndigheten Kustbevakningen Styrelsen för psykologiskt försvar Statens haverikommission Statens geotekniska institut Statens kärnkraftsinspektion Statens strålskyddsinstitut Statens meteorologiska och hydrologiska institut Luftfartsstyrelsen Sjöfartsverket Arbetslivsinstitutet Brottsförebyggande rådet Datainspektionen Säkerhetspolisen Folke Bernadotteakademin Institutet för psykosocial medicin Järnvägsstyrelsen Statens Räddningsverk Om SGI har fog för sitt larm och sina yrkanden kan jag inte bedöma. Problemet är att vi har över 500 statliga myndigheter till varav en mycket stor andel har sin verksamhet helt eller delvis relaterad till frågor om risk och säkerhet. Många av dessa argumenterar på samma sätt som SGI, dvs man framhåller det egna riskområdets stora betydelse utan jämförelse med andra områden där behoven kanske egentligen är större. Detta skulle inte göra så mycket om det funnes en stark nivå ovanför som kunde göra övergripande bedömningar och prioriteringar. Men någon sådan finns inte. Myndigheterna ligger fördelade under 10 departement och ingen har möjlighet göra samlade avvägningar.

17 Konsekvenser (Tes 2) Svårstyrd och vildvuxen ”skog” av starka aktörer
Media, myndigheter och forskare förstärker gemensamt bilden av växande faror Villrådigheten tilltar och tilliten undergrävs hos allmänheten Den stora mängden av specialiserade myndigheter i kombination med de svenska myndigheternas starka ställning försvårar övergripande styrning och prioriteringar. Överbyggnaden är alltför svag och splittrad för att kunna göra balanserade avvägningar. Media, myndigheter och forskare bidrar gemensamt till att förstärka bilden av växande faror och sårbarhet eftersom man har sammanfallande egenintressen. Medborgaren utsätts för ett stigande brus av olika larm som dels skapar oro och villrådighet, dels undergräver tillitet till experter och myndigheter. Vad ska den stackars medborgaren tro om fågelinfluensan, potatischips (akrylamid) och mobiltelefonstrålning när den ena säger si och den andra så? Och hur kan vi lita på myndigheter och forskare när egenintresset tillåts gå före samhällsintresset? På samma sätt som medborgaren lätt kunde genomskåda 70-talets riskexperters vilja att tona ned riskerna med kärnkraft och hormoslyr genomskådar man idag de krafter som lever på att haussa upp olika risker. Samtidigt lämnas medborgaren kvar med uppgiften att i sitt dagliga liv förhålla sig till de risker offentligheten inte klarar att ge en samlad vägledning kring!

18 Tes 3: Globaliseringen innebär minskad nationell kontroll
Fritt flöde av varor och tjänster Normering flyttar utomlands Direktiv (funktionskrav) Standarder (tekniska specifikationer) CE-märkning (tillverkarintyg om överensstämmelse) Provning, kontroll (förhandskontroll av vissa produkter) Marknadskontroll (efterkontroll på marknaden) Den fria handeln kräver fritt flöde av varor och tjänster. Det innebär att normeringen av vad vi kan godta ur risksynpunkt i stor utsträckning flyttas utanför landets gränser till internationella organ och därmed längre bort från medborgarna. Ett enskilt land kan inte ensidigt förbjuda en produkt som är tillåten i andra länder. Det kallas handelshinder och anses stå i motsats till idén om fri rörlighet. Detta innebär att arbetet med riskreglering flyttas till internationella organ. Inom EU är det i stor utsträckning industrin själv som i praktiken dikterar villkoren.

19 EU-direktiv och myndigheter berörda av CE-märkning
Elektriska produkter - lågspänningsutrustning (73/23/EEG) Elsäkerhetsverket Enkla tryckkärl (87/404/EEG) Arbetsmiljöverket Leksaker (88/378/EEG) Konsumentverket Byggprodukter (89/106/EEG) Boverket Elektromagnetisk kompatibilitet (89/336/EEG) Elsäkerhetsverket Personlig skyddsutrustning (89/686/EEG) Arbetsmiljöverket/ Konsumentverket Icke-automatiska vågar (90/384/EEG) SWEDAC Medicintekniska produkter - Aktiva implantat (90/385/EEG) Läkemedelsverket Gasapparater (90/396/EEG) Räddningsverket Värmepannor (92/42/EEG) Boverket Medicintekniska produkter (93/42/EEG) Läkemedelsverket Explosiva varor för civilt bruk (93/15/EEG) Räddningsverket Utrustning och säkerhetssystem i explosionsfarliga omgivningar (94/9/EG) Elsäkerhetsverket/ Arbetsmiljöverket Fritidsbåtar (94/25/EG) Sjöfartsverket Hissar (95/16/EG) Boverket Tryckbärande anordningar (97/23/EG) Arbetsmiljöverket Maskiner (98/37/EG) Arbetsmiljöverket Medicintekniska produkter - In vitro diagnostik (98/79/EG) Läkemedelsverket Radio- och teleterminalutrustning (1999/5/EG) Post- och Telestyrelsen Linbanor (2000/9/EG) Boverket Bulleremissioner från utomhusutrustning (2000/14/EG) Vägverket Energieffektivitetskrav - kopplingsdon till lysrör (2000/55/EG) Elsäkerhetsverket Övriga myndigheter Kemikalieinspektionen Strålskyddsinstitutet Tullverket (Exempel på direktiv och berörda myndigheter, tillsyn, marknadskontroll)

20 Konsekvenser (Tes 3) Nationalstatens makt begränsas till förmån för internationella organ och branschintressen Medborgarinflytandet minskar i samma mån (politiskt, fackligt) Nationalstatens makt begränsas tillförmån för internationella organ och branschintressen. Medborgarinflytandet begränsas ytterligare.

21 Sammanfattning Vi får fler risker att hantera själva i vår vardag
Vi-och-dom-tänkandet suddas ut, vi är själva medansvariga Riskerna upplevs som alltmer hotfulla och våra beslut alltmer ödesmättade Informationen blir alltmer motstridig Besluten fattas längre bort där andra intressen väger tyngre

22 Slutsatser? Makt, inflytande, demokrati
Myndighetsstruktur och myndighetsroll