Psykiska konsekvenser av missnöje med utseendet

En presentation över ämnet: "Psykiska konsekvenser av missnöje med utseendet"— Presentationens avskrift:

1 Psykiska konsekvenser av missnöje med utseendet

2

3 Överblick Varför människor kan vara förlägna – påminnelse Konsekvenser
Emotionella - känslor Kognitiva - tankar Beteende

4 Till exempel: akne ärrbildning
Många orsaker till att människor kan vara förlägna över sitt utseende . . . Till exempel: akne ärrbildning

5 “Portvinsfläckar” hudskillnad
Många orsaker till att människor kan vara förlägna över sitt utseende . . . Till exempel: “Portvinsfläckar” hudskillnad

6 Vikt/storlek (verklig eller inbillad)
Många orsaker till att människor kan vara förlägna över sitt utseende . . . Till exempel: Vikt/storlek (verklig eller inbillad)

7 Psykiska konsekvenser
Känslor – det som känns Kognition – det som tänks Beteende – det som görs/inte görs Man måste ta hänsyn till dessa tre dimensioner när man tänker på den psykiska påverkan

8 Psykiska konsekvenser
Känslor – det som känns Kognition – det som tänks Beteende – det som görs/inte görs De tre dimensionerna man ska ta hänsyn till Man måste ta hänsyn till dessa tre dimensioner när man tänker på den psykiska påverkan

9 Emotionella konsekvenser – vad som känns
Ångest – speciellt social ångest “en rädsla att utsättas för sociala situationer . . . . . . rädsla, förvirring, bultande hjärta, svettningar, skakningar, rodnad, muskel-spänningar, orolig mage.”

10 Emotionella konsekvenser – vad som känns
Depression “sorgenhet, förlust av intresse eller glädje, skuldkänslor eller låg självkänsla, störd sömn eller aptit, trötthets-känslor och dålig koncentration.” Vanligare hos de med vikt/storleksskillnader än de med andra synliga skillnader

11 Emotionella konsekvenser – vad som känns
Skam Internaliserad och/eller externaliserad skam Internaliserad skam är som definitionen ovan. Externaliserad skam tyder på medvetenhet att man är del av en stigmatiserad grupp.

12 Emotionella konsekvenser – vad som känns
Internaliserad skam “accepterande av att man har personliga attribut (t.ex. kroppsform, storlek eller texturer) som är underlägsna/oattraktiva och som kommer resultera i avvisande” Internaliserad skam är som definitionen ovan. Externaliserad skam tyder på medvetenhet att man är del av en stigmatiserad grupp.

13 Emotionella konsekvenser – vad som känns
Externaliserad skam “medvetenheten om att man är medlem av en stigmatiserad grupp” Internaliserad skam är som definitionen ovan. Externaliserad skam tyder på medvetenhet att man är del av en stigmatiserad grupp.

14 Emotionella konsekvenser – vad som känns
Isolering – fysisk och känslomässig distans Upplevd känsla av isolering, och riktig distans Främlingar Kollegor Vänner Familj Isolering är vanligt – både en känsla av isolering, faktiskt isolering från nyckelpersoner/nyckelgrupper – vilket kan inkludera främlingar, kollegor, vänner och familj.

15 Emotionella konsekvenser – vad som känns
Känslan av att höra hemma någonstans är ett grundläggande mänskligt behov. En mer svårdefinierad och mindre förstådd del av att leva med förlägenhet över sitt utseende är idén at man är “annorlunda” än andra och inte “tillhör” bredare grupper i samhället. Känslan av att höra hemma någonstans är ett grundläggande mänskligt behov.

16 Emotionella konsekvenser – vad som känns
Känna sig “onormal”/ “annorlunda” Att inte höra till Vara på utsidan, titta in En mer svårdefinierad och mindre förstådd del av att leva med förlägenhet över sitt utseende är idén at man är “annorlunda” än andra och inte “tillhör” bredare grupper i samhället. Känslan av att höra hemma någonstans är ett grundläggande mänskligt behov.

17 Emotionella konsekvenser – vad som känns
Fysisk aggression Verbal aggression Ilska Fientlighet Observeras ibland som en reaktion på att ha ett annorlunda utseende Aggression – allt från irritation och sarkasm till mer tydliga tecken på ilska och t.o.m. fysisk agression – kan vara en försvarsmekanism mot hot, vilket ofta döljer underliggande rädsla och ångest. Den aggressiva behöver inte ens avra medveten om sin ångest, och ser bara fel hos andra (t.ex. tillskriver sociala svårigheter till utseendet) Photo credit: Sarah Bresnahan sjbresnahan Taken on December 6, Canon EOS Digital Rebel XTi

18 Emotionella konsekvenser – vad som känns
Aggression Maskerar ofta underliggande rädsla och ångest Ångest är inte alltid medveten Aggression – allt från irritation och sarkasm till mer tydliga tecken på ilska och t.o.m. fysisk agression – kan vara en försvarsmekanism mot hot, vilket ofta döljer underliggande rädsla och ångest. Den aggressiva behöver inte ens avra medveten om sin ångest, och ser bara fel hos andra (t.ex. tillskriver sociala svårigheter till utseendet) Photo credit: Sarah Bresnahan sjbresnahan Taken on December 6, Canon EOS Digital Rebel XTi

19 Kognitiva konsekvenser – vad som tänks
Rädsla för negativ bedömning Jag förväntar mig att du ska tänka illa om den jag är och hur jag ser ut Rädsla för negativ bedömning är tanken som nästan alltid ligger bakom social ångest. Det är förväntningen/rädslan att när andra ser på en så kommer de bedöma ens utseende, beteende, personlighet osv. negativt.

20 Kognitiva konsekvenser – vad som tänks
Upptagen med sitt eget/andras utseende (framför allt känsliga “särdrag”) Jag tänker ofta på hur jag ser ut Utseende “salience” är hur stor del av ens vanemässiga tänkande som utseendet upptar. Någon som har mycket “appearance salience” lägger tid och energi på sitt utseende (vilket kan vara positivt), men kan också försjunka i sitt utseende. Hög “salience” förutspår dåliga resultat när det förbinds med en negativ bedömning av utseendet.

21 Kognitiva konsekvenser – vad som tänks
Tolkningen av tvetydigheter I sociala situationer förväntar jag mig att du ska reagera på mitt utseende (även om du faktiskt inte alls gör det) När någon passeras av en vän på gatan utan att bli igenkänd, är detta en tvetydig situation. Vännen är kanske mycket distraherad, har bråttom, etc. – eller aktiv ignorans av personen. En förlägen person tror oftast det senare och har svårare för se mer oförargeliga tolkningar.

22 Kognitiva konsekvenser – vad som tänks
Tolkning av tvetydigheter T.ex. när någon passeras av en vän på gatan utan att bli igenkänd: vännen är kanske mycket distraherad, har bråttom, etc. – eller aktiv ignorans av personen. En förlägen person tror oftast (b) När någon passeras av en vän på gatan utan att bli igenkänd, är detta en tvetydig situation. Vännen är kanske mycket distraherad, har bråttom, etc. – eller aktiv ignorans av personen. En förlägen person tror oftast det senare och har svårare för se mer oförargeliga tolkningar.

23 Kognitiva konsekvenser – vad som tänks
Uppmärksammar potentiella sociala hot Jag skannar av den sociala världen för att kontrollera möjligheten för människor att stirra på mig, tala med mig, lägga märke till mig Människor som är förlägna över sitt utseende är hypervaksamma när det gäller sociala hot. Detta är i sig en kognitiv belastning och kan hämma personen från att delta mer aktivt i sin omgivning.

24 Att förstå stirrande Stirrande, att folk “hajar till” (på engelska double takes), förstulna blickar Negativ anpassning – förutsätter illvilliga skäl (t.ex. ogillar utseendet, avsmak, o.s.v.)

25 Att förstå stirrande Stirrande, att folk “hajar till”, förstulna blickar Positiv anpassning – förutsätter vänliga skäl (t.ex. nyfikenhet, det är naturligt att märka skillnader o.s.v.)

26 Medvetenhet om jaget Utlösare: publik, spegel, kamera
Negativ känsla (ångest, depression) Självfokus Medvetande om känslorna Intensiteten hos känslorna Medvetenhet om jaget (självfokus) leder till medvetenhet om känslor, vilket brukar intensifiera känslorna, vilket leder till ökad självfokus. Denna onda cirkel kan börja hos de med en benägenhet för förlägenhet t.ex. när de står inför en publik eller framför en kamera eller en spegel. Denna cirkel stämmer speciellt för ångestkänslor och depression.

27 Beteendemässiga konsekvenser – vad som görs/inte görs
Undviker sociala situationer Restauranger, barer Affärer Kollektivtrafiken Arbete/intervjuer Ett vanligt och specifikt särdrag hos förlägenhet över utseendet är socialt undvikande. Detta kan innebära minskad social kontakt i sociala miljöer (restauranger, barer) vardagliga saker (affärer, kollektivtrafiken) eller i arbetsmiljöer. Denna korttidsstrategi förknippas inte med bra resultat.

28 Beteendemässiga konsekvenser – vad som görs/inte görs
Undviker sociala situationer En kortsiktig strategi Förknippas med dåliga resultat Ett vanligt och specifikt särdrag hos förlägenhet över utseendet är socialt undvikande. Detta kan innebära minskad social kontakt i sociala miljöer (restauranger, barer) vardagliga saker (affärer, kollektivtrafiken) eller i arbetsmiljöer. Denna korttidsstrategi förknippas inte med bra resultat.

29 Beteendemässiga konsekvenser – vad som görs/inte görs
Minskad social kontakt Förlust av sociala förmågor Minskad social kontakt kan leda till minskade sociala förmågor. En pågående korrekt respons är viktigt för att få och behålla den sociala kompetensen, som är nödvändig för att få och behålla ett jobb.

30 Beteendemässiga konsekvenser – vad som görs/inte görs
Rädsla och ångest Förväntar sig negativa resultat Socialt undvikande Det finns alltså en till ond cirkel som kan observeras. Rädsla och ångest leder till att man förväntar sig negativa resultat, vilket leder till att man undviker sociala situationer, vilket i sin tur (på grund av sämre social kompetens och social själfeffektivitet) leder till ökad rädsla och ångest.

31 Social kompetens Samspelskvaliteten förknippas med kroppsligt självförtroende Exempel på studie: deltagarna värderade alla deras sociala interaktioner som varade > 10 min, under en treveckorsperiod sin egen kroppsuppfattning Vissa vetenskapliga bevis på förhållandet mellan kroppsligt självförtroende och kvaliteten hos sociala interaktioner styrker detta

32 Social kompetens Samspelskvaliteten förknippas med kroppsligt självförtroende Resultat: En positiv kropps-uppfattning var förknippat med större upplevd intimitet & socialt självförtroende i sociala interaktioner Vissa vetenskapliga bevis på förhållandet mellan kroppsligt självförtroende och kvaliteten hos sociala interaktioner styrker detta

33 Sociala färdigheter förbättrar kroppsuppfattningen
Öka den sociala kompetensen genom att öva Öppnande/fortsättande/avslutande av samtal Förmågor att utveckla social intimitet Förmågor som specifikt rör utseendet Hur hanterar direkta frågor om utseende Hur man hanterar stirrande, att folk “hajar till” o.s.v. Ökad social kompetens förbättrar kroppsuppfattningen Förbättrad kroppsuppfattning ökar den sociala kompetensen

34 Fundera nu på . . . Hur kan förlägenhet över utseendet manifesteras vid olika tidpunkter i livet? Hur kan problemen och beteendet hos ungdomar jämföras med det hos äldre vuxna?

35 Fundera nu på . . . Hur kan förlägenhet över utseendet manifesteras vid olika sammanhang? Tänk på hemmet, in nära relationer, i offentliga miljöer, på arbetet och i utbildning?

36 Fundera nu på . . . Kan det någonsin finnas några positiva konsekvenser för den berörda personen av att ha ett “annorlunda” och stigmatiserat utseende? Vad skulle detta kunna vara?

37 Fundera nu på . . . Kan det någonsin finnas några positiva konsekvenser för den berörda personen av att ha ett “annorlunda” och stigmatiserat utseende? Exempel: för vissa har ett ovanligt utseende lett till funderingar på livets verkliga värden. “Nu vet jag vad som verkligen är viktigt i livet, jag vet vilka mina riktiga vänner är, och vad som verkligen betyder något för mig”

38 Sammanfattning: Annorlunda utseende ökar risken för . . .
Ångest, depression, skam Isolering, undvikande av andra människor Föga hjälpsamma tankar Konsekvenserna varierar beroende på sammanhang och tidpunkt

39 Tips till lärare Var medveten om att missnöje med utseendet kan ses genom beteende, annorlunda tankar eller känslomässiga reaktioner Lägg märke till de onda cirklarna som förknippas med negativa konsekvenser av utseendet – hjälp kunderna identifiera och bryta dessa Lägg märke till potentiella goda cirklar – hjälp kunderna etablera dessa (t.ex. genom ökade sociala förmågor)