Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Varför är tidig upptäckt och intervention i arbetslivet viktigt, vem och vad vinner vi på det? Stolpar vid beroendeseminarium 14 resp. 15/3 2013 Gerhard.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Varför är tidig upptäckt och intervention i arbetslivet viktigt, vem och vad vinner vi på det? Stolpar vid beroendeseminarium 14 resp. 15/3 2013 Gerhard."— Presentationens avskrift:

1 Varför är tidig upptäckt och intervention i arbetslivet viktigt, vem och vad vinner vi på det? Stolpar vid beroendeseminarium 14 resp. 15/ Gerhard Larsson G.L.1

2 En bakgrund – mina intryck o förslag från Missbruksutredningen , som : Såg över den samlade svenska missbruks- och beroendevården med målsättningen att skapa en kunskapsbaserad vård som utgår från individens behov. Särskilt tydliggöra kommunernas och landstingens ansvar och överväga behovet av att förändra ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Även staten som utförare av kriminalvård, polisen (LOB) och av tvångsvård (SiS) ingår liksom ideella och frivilligorganisationers insatser inom området. Alkohol, narkotika, läkemedel och dopning Frivillig vård och tvångsvård Fem lagstiftningar prövades: SoL, HSL, LVM, LPT samt LOB Förslagen las fram till regeringen försommaren -11. Därefter remissbehandling till jan Prop. med vissa förslag senare i vår. G.L.2

3 Andra arenor/referenser för min del Grundare o koncernchef för Samhall med bl.a. 5 – anställda med beroendeproblematik Ordf. för dåvarande arbetsmiljöfonden Att som statssekreterare utarbeta prop. för alltjämt gällande sociallag, SOL, och dito för sjukvården, HSL Ordf. på olika regeringars uppdrag för bl.a. landets första Narkotikakommission, Rehabiliteringsutredningen, Översynen av företagshälsovården m.m. Ordf. för olika varuproducerande företag, men även stiftelser/företag inom välfärdsområdet, som en större psykologrådgivning, dito med psykiatrimottagningar samt S: t Görans sjukhus, Sophiahemmet m.fl. G.L.3

4 Missbruket är stort och ökar! Missbruksutredningens kartläggningar visar (Riskbruk alkohol ) Alkoholberoende Läkemedelsberoende (Riskbruk narkotika ) Tungt narkotikamissbruk Dopning (regelbundna brukare) Samsjuklighet är vanligt förekommande ( % av vårdsökande för missbruk har även annan psykisk sjukdom ) Tungt alkoholmissbruk upp 20% på 10 år Tungt narkotikamissbruk upp 15% på 10 år Totalt blir det nu nästan med missbruk/beroende. Av dessa är bara kända av socialtjänst/sjukvård = stort dolt missbruk (4 av 5) G.L.4

5 Några karakteristika om dagens missbruks-o beroendevård i Sverige Ett delat åtagande mellan sjukvård o socialtjänst med ofta otydliga roller över landet Vissa landsting har särskilda beroendemottagn, många kommuner erbjuder psykosocial behandling, Begränsade läkarinsatser., ex. knappt av med alkoholberoende och 40 % av opiatmissbrukarna erbjuds läkemedelsbehandling. Två parallella tvångslagar (LVM o LPT) C:a 300 behandlingshem, (80 % privata el. ideella org.) Samsjukliga (40-50% av alla) får mycket sällan behandling samtidigt G.L.5

6 Arbete och försörjning – viktigt för bryta ett beroende, men med problem Personer med begynnande beroendeproblematik tenderar lättare än andra att ”glida ut” från arbetsplatsen Samtidigt har de svårare att på nytt få anställning Målgruppen har sämre tillgänglighet än andra grupper till de generella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna samtidigt som de särskilda åtgärderna når en allt mindre del av målgruppen. Få sjukskrivs på grund av beroende (1,5 % av alla sjukskrivna jämfört med att 30 – 40 % av sökande till sjukvården har beroendeproblem) G.L.6

7 Några effekter av dagens förhållanden I åtta av tio våldsbrott är droger inblandade 75 % av de intagna i våra fängelser har el. haft drogproblem dör årligen direkt kopplat till droger Endast av med beroende är kända av sjukvården el. socialtjänsten De samhällsekonomiska kostnaderna för missbruk/beroende uppgår till 150 miljarder, 9 ggr mer än vad samhället idag lägger ner på vård o behandling Vården uppfattas inte som attraktiv. Socialtjänsten ofta basen idag, men 9 av 10 vill helst söka hjälp inom sjukvården. G.L.7

8 Mina åtgärdsförslag är framlagda i G.L.8

9 Förslagen gäller en reformerad beroendevård inom åtta områden 1.Tidig identifikation och kort intervention 2. Bättre kvalitet, kunskap och högre kompetens 3. Tydligare ansvar för effektivare vård 4. Utveckla vårdens innehåll och boende, sysselsättning 5. Vård utan samtycke 6. Stärkt ställning för individen 7. Polisens och kriminalvårdens roll vid missbruk 8. Arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen De åtta områdena innehåller totalt 70 förslag till förändringar. Förändringarna styrs upp genom förslag till: - Ny lag som reglerar kommuner och landstings ansvar samt stärker den enskildes ställning (pluslag) - Ändringar i en rad andra författningar - Finansiering och genomförande samt - Konsekvensanalys G.L.9

10 Några observationer och slutsatser från remissopinion på Missbruksutredningen Omkring 200 remisser inkom till socialdepartementet vintern 2011/12 då tiden gick ut Synpunkter generellt på missbruksutredningen Respekt för brukaren – icke-moraliserande perspektiv Kunskapsbaserade förslag Hög tid för reform Problemen kända sedan länge, tidigare åtgärder otillräckliga Reformlinjer – Brukarens behov i centrum, inte huvudmannens revir – Mer tidiga insatser – Tydligare ansvar (tillnyktring, abstinensvård, behandling, stöd) – Starkare ställning för individen – Insatser med bättre kunskap och högre kvalitet – Både vård och bostad/sysselsättning G.L.10

11 Remissopinion på Missbruks-utredningens slutbet. SOU 2011:35, i korthet –tendenser Område 1. Tidig upptäckt och intervention ⇈ 2a. Tydligare ansvar för effektivare vård ↑ 2b. Behandlingsansvar samlas hos landstinget ⇅ 3. Stärkt ställning för individen ↑ 4. Vårdens innehåll, boende och sysselsättning ⇈ 5. Bättre kvalitet, kunskap och kompetens ⇈ 6. Vård utan samtycke ↘ 7. Polisens och kriminalvårdens roll ⇈ 8. Arbete och socialförsäkring ↑

12 Förväntade reformeffekter av mina förslag, efter några år: Fler än dagens 1 av 5 upptäcks tidigare och får hjälp Mer tillgänglig vård, oavsett drog Bostadsort ska inte avgöra om kunskapsbaserad vård och stöd erbjuds En utvecklad kompetens och mer differentierade vårdlösningar En mer rättssäker vård utan samtycke, som också klarar samsjuklighet Stärkt ställning för individen o dennes preferenser Färre dödsfall liksom våldsbrott med droger inblandade Mindre samhällsekonomiska konsekvenser (idag 9 ggr mer än vården kostar) G.L.12

13 Arbete och beroendeproblematik mina utgångspunkter Tillgång till arbete ger inte bara egenvärde i sig utan bidrar också till att förebygga + fördröja ett missbruk För de som har problem är arbetsplatsen en central arena för att tidigt upptäcka tecken på begynnande missbruk Arbetet är i sig den bästa rehabiliterings- insatsen för den som behöver rehabilitering för att ”komma åter” G.L.13

14 Arbetsgivaren/-platsen har ofta kunskapsbrister om möta missbruk Var går arbetsgivarens ansvar? Ej skyldig betala, men lönar sig ofta betala ex. behandlingshem (avdragsgillt i deklaration) Hur och vem ta samtal med den enskilde? Bör en sjukskrivning aktualiseras? Kostnad för arbetsplatsen! Effekter på arbetslagets ev. bonus/resultat eller moral? G.L.14

15 Hur ”underlätta” på arbetsplatsen? Utarbeta en drogpolicy, som tydliggörs för alla anställda Kompetensförstärk o utnyttja företags- hälsovården (fhv) för ta fram o implementera en drogpolicy, screena för riskbruk samt ev. ta emot frisk- o sjukanmälan för enskilda (70 % av arbetsplatserna har fhv idag) För arbetsplatser som ej har fhv el. denna ej har rätt kompetens försök utnyttja kommunens ev. team för psykosocialt stöd för rådgivning G.L.15

16 Tidig upptäckt via arbetsplatsen Överenskom med fhv., egen el. anlitad sådan, att den i samband med hälsokontroller regelmässigt erbjuder anställda screening av missbruk och vid behov rådgivning. (neutral, ej stigmatiserande) Låt fhv. ta emot sjuk- o friskanmälningar - ett annat sätt få tidig signal om begynnande problem Ring upp den anställde efter några dagars sjukskrivning o erbjud kontakt o rådgivning Om ej fhv finns/kan bör arbetsledningen/facklig fötroendeperson vara lyhörd på tecken och erbjuda samtal el. förmedla G.L.16

17 Intervention vid begynnande missbruk via arbetsplatsen, några medel : Samtal via fhv. o uppföljande screening Erbjud/förmedla begränsade samtal med psykosocial expertis utanför arbetsplatsen Pröva att komplettera, vid växande problem, med en behandlingshemsvistelse (om det sker vid samtidig sjukskrivning kan sjukersättning utgå) Pröva med den enskilde ev. byte av arbetsuppgifter Ibland kan tillfälligt byte av arbetsplats (org. av arbetsgivarringar) underlätta rehabilitering Vid större problem med intermittent frånvaro kan en prövning av särsk. högkostnadsskydd aktualiseras G.L.17

18 Vidareutveckla företagshälsovården Utveckla fhv till att vid återkommande hälsokontroller (el. i samband med annat besök) erbjuda frågor om dryckesvanor, blodprov (screena) Vid konstaterat begynnande problem erbjud samtal o uppföljning av fhv-läkaren Vid djupare problem diskutera extern behandlingshjälp (klargör med arbetsgiv. gränser för detta) Låt 1-2 fhv-medarbetare gå en kortare orienteringskurs om screening o att föra samtal Finns ej fhv försök avtala om motsvarande insatser med primärvården Vid behov bör läkaren överväga sjukskrivning men ange gärna beroendeproblem G.L.18

19 Förbättrade stödåtgärder från samhället kan behövas (= Missbruksutredningens förslag ) Utvidgad användning av det särskilda högriskskyddet inom sjukförsäkringen Särskild rehabiliteringspeng för de som deltar i behandling mot beroende och saknar SGI Vid sjukskrivning, utöver 60 dagar, ska läkaren erbjuda pat. en bedömning om det föreligger beroendeproblem Statsbidrag för stimulera företagshälsovårdens utvecklade roll inom beroendeområdet G.L.19

20 Dagens behandlingshem kvalitetssäkras m.m. enl. Missbruksutredningens förslag Offentlig auktorisation av behandlingshem (såväl privata som offentliga) införs för att i framtiden få bedriva behandling. Auktorisering utifrån utvärderad metodik, personalen har kompetens för behandlingen, ”skötsamhet” och system för dokumentation. Pluralism i utförare med olika behandlingsmetoder bör eftersträvas. Nationellt kvalitetsregister Nationell valfrihetsdatabas byggs upp. Ökad möjlighet att själv välja utförare av behandling m.m. G.L.20

21 Tidig upptäckt och intervention via arbetsplatsen – förväntade effekter För arbetsgivaren minskad risk för frånvaro och störningar på arbetsplatsen För individen ökat välbefinnande, bättre ekonomi och minskad risk för framtida uppsägning och ”dåliga” odds inför ev. ny anställning Bidrar till minska de negativa effekterna för samhället (beskrivna i tidigare bild) G.L.21


Ladda ner ppt "Varför är tidig upptäckt och intervention i arbetslivet viktigt, vem och vad vinner vi på det? Stolpar vid beroendeseminarium 14 resp. 15/3 2013 Gerhard."

Liknande presentationer


Google-annonser