Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Orsaker till brunifieringen Stefan Löfgren Konferens om bruna vatten, Växjö 18/9 2008.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Orsaker till brunifieringen Stefan Löfgren Konferens om bruna vatten, Växjö 18/9 2008."— Presentationens avskrift:

1 Orsaker till brunifieringen Stefan Löfgren Konferens om bruna vatten, Växjö 18/9 2008

2 Presentationens innehåll Rumslig variation Temporal variation Processkunskap Markanvändning- skogsbruk Framtidsscenarier Slutsatser

3 Stor geografisk variation i humushalt (TOC) Löfgren et al Ökande TOC-halter Under 1990-talet

4 J.V. Eriksson, 1929 “Envar som blott i förbigående ägnat våra skogstrakters bäckar och åar någon uppmärksamhet, har säkerligen observerat följande fakta. De smärre skogsbäckarna ha ofta mörkbruna vatten, särskilt om de avvattnar myrmarker. Då de utfalla i större åar, konstaterar man, att dess vatten är ljusare i färgen. Även om de flesta tilloppen till en sjö ha mörkbrunt vatten, företar avloppet från sjön icke desto mindre ett ljusare vatten, i varje fall icke mörkbrunt, om sjön är av någorlunda stor volym”.

5 Stor andel skogs- och myrmark ökar humusutflödet

6 Har humushalten ökat under de senaste 80 åren?

7 Tre exempel som visar betydelsen av vattensystemens karaktär för humushalten

8 Stor mellanårlig variation i humushalter Löfgren et al. 2003

9 Normerat medelklimat för Växjö, Falun och Uppsala Nederbörd Snötäckets varaktighet Temperatur

10 År då maximal vattenfärg uppträtt antingen sommartid (juni-augusti) eller vintertid (december- mars) i Lyckebyån, Karlskrona kommun

11 Södra Sverige (Aneboda & Gårdsjön) [TOC] hög sommartid (låga flöden) TOC Trp hög höst/vinter (höga flöden) Norra Sverige (Gammtratten) [TOC] hög vår/sommar (höga flöden) TOC Trp hög vår sommar (höga flöden)

12 mg TOC/l Gammtratten Kindla Aneboda Gårdsjön InströmningUtströmning Linje = Bäckvatten Markvatten Ytligt grundvatten Djupt grundvatten E-hor B-hor Grundvatten

13 Låga flöden: Våtmarker viktig tillförselkälla Oftast torv Höga flöden: Kantzoner viktig tillförselkälla Torv eller morän?

14 Utströmningsområdena viktiga för humus-läckaget från skog

15 Utströmningsområdet i verkligheten

16 Utströmningsområdena kan även vara tydliga i den lilla skalan. Löfgren & Laudon, 2004

17 The Perceptual © Model Runoff Conc. Runoff Conc. Bishop m.fl. 2004

18 Humus & hårdhet, Görväln, Mälaren

19 35-års trender, 28 vattendrag Stor samvariation mellan humushalt och Q Erlandsson et al. 2008

20 Andra faktorer Minskad S-deposition (pH- & jonstyrkeffekt) Minskad havssaltdeposition (jonstyrkeffekt) Ökad primärproduktion (mer organiskt material) Ändrad markanvändning (ökad skogsareal, dränering etc.)

21 35-års trender, 28 vattendrag Erlandsson et al. 2008

22 35-års trender, 28 vattendrag SO 4 * Q förklarar upp till 88% och 78% av den årliga variationen i Abs_f resp. COD Mn Temperatur och Cl hade låg förklaringsgrad. Q viktigaste faktorn. Erlandsson et al Abs_f TOC COD Mn

23 Markanvändning kan teoretiskt öka utflödet av humus från marken om: 1.Frigörelsen av vattenlösliga organiska ämnen ökar och/eller 2.de frigjorda ämnenas vertikala och laterala transport via grundvattnet och ut till ytvattnet ökar.

24 Löfgren & Lundin, 2003 Kunskaperna om skogsskötselåtgärdernas effekter på humusläckaget är begränsad

25 Markanvändning Några faktorer som kan ha påverkat C-förråden i marken: +Minskad brandfrekvens (naturliga, svedjning, hyggesbränning) +Minskat bete och trampning av boskap +Omfattande beskogning av jordbruksmark och hedmark +Ökad skogsproduktion +Ökad andel barrskog, speciellt gran –Omfattande dikning (ned till mineraljorden) av torvmark och blöt skogsmark +Igenväxning av gamla diken med mossa t.ex. Sphagnum spp. ?…..

26 Forsius (2002) Vad kan en framtida klimatförändring komma att innebära?

27 Slutsatser I Inga dramatiska förändringar har inträffat under det senaste århundradet i mellersta och norra Sverige med avseende på humushalterna i boreala och alpina områden. I södra Sverige kan halterna ha ökat med 5-10 mg KMnO 4 /l. De långsiktiga trenderna (decennier) för humusdynamiken i ett enskilt vattenobjekt påverkas i första hand av variationer i vädret. Nederbörden verkar ha en nyckelroll, men temperaturen verkar påverka de årliga toppvärdena. Minskad S-deposition har sannolikt bidragit till de ökade humushalterna, men i lägre grad än avrinningen. Fördröjningen i humusdynamiken mellan vattenobjekt verkar vara orsakad av olika hydrauliska omsättningstider.

28 Slutsatser II Utbredningen och lokaliseringen av organiska jordar (torv) orsakar skillnader mellan vattenobjekt i humusens säsongsdynamik. Grundvattnets flödesvägar i utströmningsområdet har stor betydelse för humushalternas variation i små avrinningsområden.

29 Slutsatser III Förändrad markanvändning det senaste århundradet, som ökat markens kolhalt och/eller förändrat grundvattnets flödesvägar, kan ha ökat humusflödet från mark till vatten. Stämmer de framtida klimatscenarierna så kommer humushalterna i våra ytvatten att öka

30 Tack för uppmärksamheten! ?????

31

32

33 Slutsatser humus (TOC) - IM a)Klimatgradienten har liten betydelse för skillnaderna mellan IM-områdena med avseende på bäckarnas TOC-halter och TOC-flöden. b)Platsspecifika skillnader i hydrologi och organiskt material i de bäcknära zonerna avgör respektive TOC-nivå. c)Inom varje IM-område ger variationer i temperatur och nederbörd förändringar i grundvattenstånd och avrinning, som bestämmer TOC-dynamiken i bäckvattnet under året. Ökande TOC-halter under 1990-talet Löfgren et al. 2003


Ladda ner ppt "Orsaker till brunifieringen Stefan Löfgren Konferens om bruna vatten, Växjö 18/9 2008."

Liknande presentationer


Google-annonser