Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ISTIDEN  Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren)  Under denna tid = Glacialer och Interglacialer 

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ISTIDEN  Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren)  Under denna tid = Glacialer och Interglacialer "— Presentationens avskrift:

1 ISTIDEN  Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren)  Under denna tid = Glacialer och Interglacialer  Svårt att veta exakt hur många Glacialer  Undersökningar visar dock på 8 stycken under de senaste åren

2 ISTIDEN

3 ISTIDEN  Senaste istiden (weichselistiden) började för cirka år sedan.  För år sedan var det total istid i hela Norden.

4 ISTIDEN

5 ISTIDEN  En klimatförändring gjorde att inlandsisarna började smälta.  För cirka år sedan vart Sverige helt isfritt  Massor av spår i landskapet lämnades som bevis och spår av den senaste istiden.

6 ISTIDEN  Varför blir det istider?  1. ASTRONOMISKA FÖRHÅLLANDEN  2. GEOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN

7 ISTIDEN  De astronomiska förhållandena innebär att solens instrålning mot jorden varierar  Norra och södra halvklotet spelar en stor roll  Istider inträffar när det norra halvklotets sommarinstrålningen är minimal och vinterinstrålning maximal  Kalla somrar på norra halvklotet innebär att snön inte smälter under sommaren utan bildar glaciärer, som kan växa till inlandsisar

8 ISTIDEN  För att smälta dessa inlandsisar krävs att det norra halvklotets solinstrålning är maximal under sommarhalvåret.  Detta inträffade exempelvis för cirka år sedan då den senaste istiden började smälta

9 ISTIDEN 1. Jordens bana varierar med cirka års mellanrum. Från cirkulär till elliptisk. Detta påverkar längden på sommar- och vinterhalvåret

10 ISTIDEN 2. Jordaxelns lutning ändras under perioder av år. Lutningen varierar mellan 21,5º och 24,5º. Ju större lutning, desto större skillnad mellan årstiderna. När lutningen är 21,5º är vintrarna mildare och somrarna svalare än under andra lutningsförhållanden

11 ISTIDEN  DE GEOGRAFISKA FÖRHÅLLANDENA  Även geografiska faktorer på jordytan anses ha bidragit till de kvartära nedisningarna.  Förändringar i havsytans nivåer påverkar klimatet.  Förändringar i kontinentalplattornas sammansättning påverkar klimatet.

12 ISTIDEN  Jordens klimat varierar över tid  Det finns många bevis på detta. Men dessa förändringar är ofta väldigt långsamma.  Det kan vara att klimatet förändras från exempelvis varmt till kallt eller från torrt till fuktigt  Bevis för att jorden genomgått stora förändringar under årmiljonernas lopp fås bland annat genom fossilstudier och analyser av borrkärnor från de befintliga inlandsisarna.

13 ISTIDEN  Med hjälp av dessa studier kan man dra slutsatser av tidigare klimat, flera miljoner år bakåt i tiden.  Kalkavlagringar och röda sandstenar tyder t.ex. på ett varmt klimat  Isräfflor, förstenad morän och andra spår av is tyder på ett kallt klimat

14 ISTIDEN  Saltavlagringar indikerar ett torrt och varmt klimat medan kollager tyder på ett varmt och fuktigt klimat.

15 ISTIDEN  Hur går det då till när klimatet långsamt förändras, vilka förklaringar finns?  KONTINENTRÖRELSER - Kontinentalplattorarna rör ständigt på sig och detta leder självklart till klimatförändringar. Ett landområde rör exempelvis in i kallare eller varmare klimatzoner.  För några hundra miljoner år sedan låg t.ex. nuvarande Nordafrika där Sydpolen idag ligger.

16 ISTIDEN  HAVSSTRÖMMARNA  Ändrar ibland riktning och detta förändrar klimatet.  Detta har skett många gånger under årens lopp. Främst på grund av kontinenternas förflyttningar som förändrar fördelningen mellan land och hav  Snabba mer tillfälliga förändringar kan även inträffa. En havsström kan under flera år gå i en viss riktning för att sedan plötsligt ändra riktning. Varför vet man inte exakt. Exempel på detta är El Niño i Still havet.

17 ISTIDEN  Under större delen av jordens historia har det förekommit istider.  Kommer det att fortsätta så?

18 ISTIDEN  När inlandsisen var som tjockast pressades jordskorpan ner omkring omkring 800 meter  När isen sedan smälte bort började landet höja sig igen

19 ISTIDEN  Där isen var tjockast har landhöjningen varit störst.  Allra störst är den i Ångermanland vid Höga kusten  Här har landet höjt sig 286 meter sedan istidens slut  Fortfarande höjer sig landet cirka 8 millimeter varje år längs norrlandskusten

20 ISTIDEN  Alltså: LANDSÄKNING  LANDHÖJNING

21 ISTIDEN  Av förklarliga skäl märks effekterna av landhöjningen som mest där kusten är flack.  Ett exempel är Piteå som anlades år 1621 på en ö utanför kusten. Idag ligger staden en mil in i landet från kusten. Marken har höjt sig mer än 3 meter.

22 ISTIDEN  I de södra delarna av landet, där inlandsisen var tunnare, har landhöjningen nästan eller helt upphört  Den nivå havet nådde när det stod som högst efter istiden kallas Högsta kustlinjen (HK)

23 ISTIDEN  Stora delar av våra kustområden och större delen av Mellansverige har legat under HK, liksom stora delar av Finland  Spår av detta är bland annat all lera och sand från isälvarna som hamnat ovanpå moränen  I dessa områden (särskilt lera) är marken särskilt näringsrik och där finns några av våra viktigaste jordbruksbygder, t.ex. Mälardalen


Ladda ner ppt "ISTIDEN  Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren)  Under denna tid = Glacialer och Interglacialer "

Liknande presentationer


Google-annonser