Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter

En presentation över ämnet: "Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter"— Presentationens avskrift:

1 Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter

2 V A D H Ä N D E R ?

3 Hur har landskapet bildats?

4 Luktar det från en vulkan? Hur långt bort blåser Saharas sand?
Vilken är världens längsta bergskedja? Varför drabbas Sverige av jordskalv? Hur långt bort blåser Saharas sand? Luktar det från en vulkan? Varför kan berg inte bli högre än 10 kilometer?

5 Jordens inre Jordens inre består av: Inre och yttre kärna
Manteln, där flytande magma finns Jordskorpan, som är uppbyggd av flera plattor

6 Plattektonik I jordens inre är det varmt och fullt med magma som rör sig i strömmar. Det är dessa strömmar som får jordens plattor att röra sig. För 300 miljoner år sedan satt allt land ihop i en superkontinent som kallas för Pangea.

7 Pangea För länge sedan satt alla kontinenter ihop i en superkontinent som kallas Pangea.

8 Plattorna

9 Plattornas rörelser

10 Plattorna Det finns 7 stora plattor som består både av kontinenter och oceaner. Plattorna rör sig med någon cm per år. T.ex. blir Atlanten och Island 2 cm bredare varje år. Filmklipp om varför plattorna rör sig

11 Plattornas rörelser animering
Sidled Från varandra (spridningszon) Mot varandra (kollisionszon)

12 Uppbyggande och nedbrytande krafter
Uppbyggande krafter Kommer från jordens inre och bygger upp landskapet (inre) Nedbrytande krafter De nedbrytande, yttre, krafterna bryter ner landskapet. Det kallas erosion. vind Is Jordbävningar Bildandet av berg Vatten Vittring Vulkaner

13 Uppbyggande kraft - jordbävningar
Jordbävningar inträffar där jordskorpan är svag, dvs. i gränszonerna mellan jordskorpans plattor. Ex, runt Stilla havet, mitt i Atlanten, Medelhavsområdet. När plattorna rör sig bildas det spänningar. Skalven inträffar när berggrunden ger efter för trycket. Film hur jordbävning fungerar

14 Varför drabbas Sverige av jordskalv?
Orsaken till jordskalv (mindre jordbävning) i Sverige är oftast landhöjningen och inte att plattorna rör sig. När landytan höjer sig över havet blir det spänningar i jordskorpan. Vi kan dock också påverkas av skalv långt borta. När två plattor krockar blir det spänningar som kan utlösa ett liten skalv även i Sverige.

15 Uppbyggande kraft - vulkan
En vulkan fungerar som en säkerhetsventil. När trycket inne i jorden blir för stort får vulkanerna utbrott. Då väller det fram lava (magma).

16 Kägelvulkan En kägelvulkan bildas när lavan stelnar runt krateröppningen och det bildas ett kägelformat berg. Fuji, Japan

17 Sköldvulkan En sköldvulkan bildas då det är mer lättflytande lava som breder ut sig över ett större område. Skjaldbreidur, Island

18 Luktar det från en vulkan?
De flesta vulkaner stinker som ruttna ägg. Orsaken till den äckliga lukten är att gaserna som kommer från vulkanens inre innehåller mycket svavel.

19 Berg bildas När plattorna stöter ihop kan höga berg bildas.
Kollisionen gör att jordskorpan pressas/veckas ihop. Det kallas bergskedjeveckning. Några av världens högsta berg t.ex. Himalaya och Anderna växer fortfarande. Plattor som krockar blir till berg

20 Vilken är världens längsta bergskedja?
Anderna i Sydamerika är den längsta bergskedjan på land ( km). Anderna sträcker sig över sju länder och har mer än 50 toppar över 6000 meters höjd. Ännu längre är dock den bergskedja som finns djupt nere på Atlantens botten. Den sträcker sig från Island till Södra polcirkeln. Varför kan berg inte bli högre än 10 kilometer? Det beror på att bergen ligger på jorden plattor som flyter på magman i jordens inre. Om bergen blir högre än 10 km kommer plattorna att sjunka ner.

21 Att läsa mer om vulkaner och jordbävningar

22 Uppbyggande krafter konsekvenser för natur och människor
Där plattorna kolliderar bildas berg. Där plattorna glider isär blir hav och land större t.ex. Atlanten och Island. Vid plattgränser bildas vulkaner. Människor Vid vulkaner blir jorden bördig (bra att odla i). Vid jordbävningar kan det bildas tsunamis. Jordbävningar kan leda till bränder, ras och att människor skadas eller dör.

23 Uppbyggande och nedbrytande krafter
Uppbyggande krafter Kommer från jordens inre och bygger upp landskapet. Kan kallas inre krafter. Nedbrytande krafter De nedbrytande, yttre, krafterna bryter ner landskapet. Det kallas erosion. vind Is Jordbävningar Bildandet av berg Vatten Vittring Vulkaner

24 Nedbrytande krafter - is
Snögränsen ligger olika högt i olika delar av världen. Snögräns är den plats där snön aldrig smälter undan . I norra Norrland ligger den på 1000m Vid ekvatorn (Kilimanjaro) ligger den på 5000 m

25 Nedbrytande krafter - is
Ju längre snön får ligga desto mer packas den, hårt packad snö blir is som till slut bildar en glaciär. Sverige har flera gånger varit helt täckt av is. Den senaste istiden var för ca år sedan. Den isen kallas inlandsisen och den var ca 3 km tjock.

26 Spår av senaste istiden
Isen pressade ner jorden som än idag reser sig, landhöjningen. Den slet även loss stora stenar som den fraktade med sig, flyttblock. Den krossade berget och bildade sten och grus. Den tunga isen tog med sig stenen och slipade berget eller repade det, isräfflor. Sten, grus och sand samlades i ”korvar”, rullstensåsar. Den bildade U-dalar på sin väg. Sand, sten och grus som blev kvar bildade vår vanligaste jordart, morän.

27 Flyttblock och isräfflor

28 Rullstensås och U-dal

29 Landhöjning och morän

30 Nedbrytande krafter - vatten
Floden/älven tar med material (sediment) på sin väg mot havet. 1. I bergen rinner floden snabbt och en V-dal bildas. 2. Floden rinner långsammare och blir bredare. 3. Vid mynningen där det inte längre är strömt vatten faller materialet till botten. Det bildas då små öar och bankar. Detta kallas delta. V-dal Umeälvens delta

31 Nedbrytande krafter - vind
Vinden påverkar också landskapet. Vinden kan bara föra med sig små partiklar så det är främst vid kuster och jordbruksområden som det märks tydligt.

32 Nedbrytande krafter - vind
Vind som innehåller sand påverkar också landskapet då vinden fungerar som ett sandpapper.

33 Hur långt bort blåser Saharas sand?
Sandstormarna som drar fram över Sahara blåser massor av sand till andra väldsdelar. En stor del av sanden hamnar i södra Europa, men sanden transporteras också ända bort till Amerika, framför allt till Västindien där det faller en miljard ton sand om året.

34 Nedbrytande krafter – mekanisk vittring
Vittring kan ske på flera sätt: I Sverige är det vanligast med frostsprängning. Med detta menas att vatten som ligger i sprickor fryser när det blir kallt. Is tar mer plats än vatten och spräcker således berget.

35 Nedbrytande krafter – kemisk vittring
Vittring kan även vara kemisk. Det är då kolsyran i vatten som löser upp kalkstenen. Detta har bl.a. skett på Gotland då Lummelundagrottorna bildades. Idag bidrar luftföroreningar till vittringen och då sker den även på byggnader och statyer.

36 Vattnets kretslopp