Förebyggandets konst –förebyggande arbete i skolan

En presentation över ämnet: "Förebyggandets konst –förebyggande arbete i skolan"— Presentationens avskrift:

1 Förebyggandets konst –förebyggande arbete i skolan
Lena Bergman

2 Viktiga utgångspunkter
En restriktiv politik i samhället i stort – nationellt och lokalt ANT– undervisning är bra – men är ett otillräckligt verktyg när det gäller att förebygga missbruk och att påverka drogvanor Förebyggandets konst Lena Bergman

3 Stöd att färdas åt rätt håll….
Vilka insatser har verkligen effekt? Helt nytt kunskapsläge Internationell forskning Upp till varje skola att välja hur man vill arbeta förebyggande

4 Framgång kräver samspel
Den enda metoden med stort M finns inte Samspel mellan olika insatser på flera nivåer i skolan och kommunen Förebyggandets konst Lena Bergman

5 Risk- och skyddsfaktorer - vad väger tyngst?
Förebyggandets konst Lena Bergman

6 Risker för missbruk och olika riskbeteenden
Social och ekonomisk ojämlikhet Lättillgängliga droger Drogpositiva normer Svag familje-sammanhållning Vantrivsel i skolan Brist på meningsfulla fritidsaktiviteter Individuell sårbarhet, utagerande beteende Tidig debut

7 Skyddsfaktorer kan uppväga riskerna!
Jämlikhetssträvan En drogfri miljö Vuxnas tydlighet kring 18-årsgränsen Föräldrastöd Skolutveckling Satsning på fritiden Socialt och emotionellt lärande

8 Skyddsfaktorer av två slag:
Samhörighet Struktur Förebyggandets konst Lena Bergman

9 Grunden Det goda skolklimatet Demokrati och elevinflytande
Förebyggandets konst Lena Bergman

10 Fyra hörnstenar Föräldrar Pedagogiska insatser
Meningsfulla och organiserade fritidsaktiviteter Elevhälsan i samarbete med övriga kollegiet

11 Hörnsten 1: Skolan och föräldrarna
Föräldrar med egna skolmisslyckanden i bagaget och som är otrygga med skolan överför det till sina barn Nära samarbete och dialog mellan skolan och elevernas föräldrar framstår, utifrån internationell preventionsforskning, som ett av de viktigaste områdena att utveckla i skolans förebyggande arbete Nödvändigt för skolan att finna nya former för att involvera föräldrarna i skolarbetet Kommunikation och lyssnande istället för ensidig föräldrainformation James P Comer, Yale University School of Medicine´s Child Study Center

12 Ett nära föräldrasamarbete
Skolklimatet och studieprestationerna förbättras och skolnärvaron ökar Ger goda sociala nätverk, som bland annat ökar tryggheten i bostadsområdet Samarbetet mellan de vuxna möjliggör tankeutbyte om föräldrarollen, normbildning kring alkohol och narkotika och andra viktiga frågor (Håkan Stattins interventionsstudie) Föräldrastödsprogram kan genomföras – ”Steg för steg” Förebyggandets konst Lena Bergman

13 Hörnsten 2: Pedagogiska insatser
Klassrumsklimatet - lugn och arbetsro är en av de viktigaste skyddsfaktorerna i skolan Det finns verktyg som kan hjälpa läraren att främja kvalitet, goda samspel och lugn i klassrummet Terje Ogden -

14 Det är så här det börjar…
Bekräftelse och gensvar ger goda samspel Samspel är en lärandeprocess Beröm och uppmuntran är effektivare än tillrättavisningar

15 Efterlyses: ”En social läroplan i skolan”
Särskilt utrymme på schemat för reflektion och samtal om livsfrågor Under 90-talet har preventionsforskningen i USA utvecklats kring pedagogiska skolprogram som är lovande Skolprogram som stärker barns och tonåringars sociala och emotionella kompetens d v s förmåga till samspel (Socialt och emotionellt lärande) Se: Förebyggandets konst Lena Bergman

16 Socialt och emotionellt lärande
Förstå och sätta ord på känslor Samspela med andra Utveckla den empatiska förmågan Utveckla sin självreflekterande förmåga Motivera sig själv (Kunna vänta, stå ut med motgångar) Hejda destruktiva impulser Stärka förmågan att fatta beslut och överblicka konsekvenser av olika handlingar Hantera konflikter

17 Samtalsbaserad undervisning om alkohol och andra droger som en del av socialt och emotionellt lärande Enbart kunskap har liten påverkan på drogvanor med två undantag: Att arbeta med barn i årsåldern om ”majoritetsmissförståndet”. Kunskap om hur man klarar sig i situationer vid svår berusning Förebyggandets konst Lena Bergman

18 ”Socialt och emotionellt lärande”
Det är möjligt att lära sig olika mellanmänskliga färdigheter Emotionella och sociala färdigheter hos barn och tonåringar utvecklas Studieförmågan förbättras Nedstämdhet, inåtvänd problematik minskar och utagerande beteende och risk- och problembeteenden har motverkats i viss mån Durlak 97, Botvin, Elias, Weissberg, Ogden m fl. Förebyggandets konst Lena Bergman

19 Två kvalitetssäkrade livskunskapsprogram på svenska: ”Livsviktigt” och ”Stegvis”
- Livsviktigt - Stegvis

20 Hörnsten 3: ”Att ha ett intresse”
Tonåringars fritidsaktiviteter och asocialt beteende: Studie med representativt sample med åringar och deras föräldrar: Ungdomar som deltog i ostrukturerad öppen verksamhet: Hög nivå av asocialt beteende Ungdomar som deltog i strukturerade fritidsaktiviteter: Låg nivå av asocialt beteende Jl. Mahoney och Håkan Stattin Journal of Adolescence, Vol 3, No 22, april 2000

21 Innehållsrik och strukturerad fritidsverksamhet med skolan som bas
Engagerande och meningsfulla fritidsaktiviteter är en klar skyddsfaktor Studier visar att ett starkt föreningsliv i skolan är en skyddsfaktor som motverkar marginalisering och skolavhopp Förebyggandets konst Lena Bergman

22 Hörnsten 4: Elevhälsan och den pedagogiska verksamheten i samarbete
En stark elevhälsovård är av mycket stor betydelse Hög trovärdighet Utveckla hälsosamtalet till ett verktyg i det förebyggande arbetet Förebyggandets konst Lena Bergman

23 Och så två grundbultar…
Insatser mot skolk Stöd av jämnåriga och unga vuxna Förebyggandets konst Lena Bergman

24 Att finnas kvar i skolan!
”Om allt kriminalförebyggande arbete skall snävas in till en enda insats bör det vara att behålla så många barn som möjligt på skolbänken så länge som möjligt. När barnen faller ut från skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och kriminella vänner.” Citat av en av Europas främsta kriminologer, David P. Farrington, Cambridge University

25 En alkohol- narkotikapolicy i skolan
Hur ska det förebyggande arbetet utformas i skolan? Hur ser reglerna och normerna ut kring alkohol och narkotika? Vad gör skolan när missbruk misstänks eller upptäcks? Hur bygger skolan en policy tillsammans, skolpersonalen, föräldrarna och eleverna? Hur förankras och erövras policyn fortlöpande?

26 Tre regeringsuppdrag om förebyggande arbete i skolan:
Förebyggandets konst – Insatser för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan/2002 Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande skolutveckling och förebygger alkoholskador och narkotikamissbruk/2003 Att upptäcka mötesplatser. Förslag till hur inslag om prevention och missbruk kan förstärkas i grundutbildningen av lärare/2003 - rapporterna återfinns under rubriken:Redovisade regeringsuppdrag

27 Sju bra preventionslänkar:
www. stad.org