Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

FÖREBYGGANDE ARBETE Ulf Ljungberg Folkhälsoenheten, Malmö stad

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "FÖREBYGGANDE ARBETE Ulf Ljungberg Folkhälsoenheten, Malmö stad"— Presentationens avskrift:

1 FÖREBYGGANDE ARBETE Ulf Ljungberg Folkhälsoenheten, Malmö stad

2 Vad ska vi förebygga?  Kriminalitet?  Tonårsgraviditeter?  Asocialitet?  Skolmisslyckanden?  Missbruk?  Våld?  Psykisk ohälsa?  Fetma?  Kanske ALLTIHOP?

3 LUGN!  Det finns en teori som behandlar hur vi fattar livsstilsval  Teorin om risk- och skyddsfaktorer

4 Vad är risk- och skyddsfaktorer?  Attityder, förmågor, föreställningar, beteenden eller situationer som bedöms påverka uppkomsten av problem.

5 Exempel på skyddande faktorer Skola • Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna • Att uppmärksammas för positiva handlingar • Att känna tillhörighet och anknytning • Ett gott socialt och emotionellt klimat • Höga förväntningar från vuxna Familj • Tydliga normer och förväntningar från föräldrar • Goda och kärleksfulla relationer • Att uppmärksammas för positiva handlingar • God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individ • Social och kognitiv kompetens • Intelligens • Skolframgång • Välanpassade kompisar En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber

6 Exempel på riskfaktorer Samhället • Tillgång till droger • Lagar och normer • Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, • social utslagning etc. Skolan • Otrivsel • Låg kunskapsnivå • Oordning • Brist på struktur • Låga förväntningar Familjen • Missbruk inom familjen • Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn • Familjkonflikter • Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Individen/kamrater • Tidigt och långvarigt asocialt beteende • Koncentrationssvårigheter • Misslyckande i skolan • Skolk • Kamrater som har problem • Tidig debut och positiv attityd till t ex droger En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber

7 Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 Stockholms län 2002 Sundell 2003

8 Kombinationen av tre riskfaktorer % som har provat narkotika Sundell 2004

9 Riskfaktorer Alkohol och droger Brotts-lighet Tonårs-graviditet Skol-avhopp Våld Depressionoch ångest SAMHÄLLESAMHÄLLE God tillg å ng p å droger God tillg å ng p å vapen Liberala lagar och normer g ä llande droger, vapen, kriminalitet Massmedias presentation av v å ld Ofta bostadsbyten Desorganiserat n ä rsamh ä lle (bostadsbrist, kriminalitet, social utslagning) Extrem fattigdom FAMILJFAMILJ Antisocialitet/missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran, tillsyn Familjekonflikter F ö r ä ldrar positiva till problembeteendet SKOSKO Misslyckande i skolarbetet (h ö gstadium) D å lig anknytning till skolan IND/KAMRIND/KAMR Tidigt och l å ngvarigt antisocialt beteende Alienerad, rebellisk, oppositionell Kamrater med problembeteendet Positiv attityd till problembeteendet Tidig debut med problembeteendet Konstitutionella (genetiska mm) faktorer RISKFAKTORER Hawkins, Catalano et al, 2002

10 RISK- OCH SKYDDSFAKTORER Brounstein et al, 2001 Greenberg, 2007 Risk- och skyddsfaktorer i kamratgruppen Risk- och skyddsfaktorer i familjen Risk- och skyddsfaktorer i skolan Risk- och skyddsfaktorer i närmiljön Risk- och skyddsfaktorer i nationen Individuella risk- och skyddsfaktorer Bristande skolanpassning Tonårsgraviditet Drogbruk Psykisk ohälsa Kriminalitet STARKAST INDIVIDUELLA RISKFAKTORER: - Impulsiviet - Svårigheter att reglera och hantera känslor - Svårigheter att skapa och bibehålla goda relationer med jämnåriga och vuxna

11 Traditionell ANT-undervisning  Har liten eller ingen effekt på ungas beteenden  Undantag 1: Majoritetsmissförstånd  Undantag 2: Harm Reduction  Effekten kan till och med vara den motsatta Bremberg 2001

12 Samband – nikotin och annat...  Näst intill alla alkoholister är rökare.  Nikotintillförsel ökar alkoholintaget.  Nikotin ökar känsligheten i hjärnans belöningssystem.  Nikotin försämrar impulskontrollen.

13 HAR PROVAT NARKOTIKA HAR PROVAT NARKOTIKA PROCENTUELL FÖRDELNING EFTER RÖKNING R Ö K E R C I G A R E T T E R 18-ÅRINGAR LUND 2001

14 Åk 9, varit berusad, 2006 Ja Ej svar

15 Åk 9 pojkar, 2006 Hur många gånger har du använt narkotika det senaste halvåret Malmöelevers levnads- och drogvanor 2006

16

17

18

19

20

21

22 Mirakelmetoden - finns den?

23 Den heter Tillgångsbegränsning

24 Kostnadseffektivitet alkoholprevention*  Tillgångsbegränsning  Pris 10  Monopol 8  Åldersgränser 8  Polis 5  Serverings- utbildning 5  Efterfrågebegränsning  Folkhälsoarbete 4  Sjukvård (info)3  Socialtjänst (info) 2  Skolinformation2  Massmedie- kampanjer2 *Sven Andreasson

25 FÖRÄLDRARS BJUDVANOR OCH UNGDOMARS ALKOHOLKONSUMTION 18-ÅRINGAR LUND 2001

26 1/3 Provar narko- tika 2/3 Provar INTE narko- tika % Slutar direkt, provar bara 3-årsperiod Efter 3 år har nästan alla ungdomar i denna grupp slutat. Ca 2% av alla ungdomar kvar i tungt missbruk. Vid dagligt bruk upp till 50% av denna grupp kvar i tungt missbruk. FD Thomas Lundqvist, LU 5/6 1/6

27 TidigaVuxen Barndom skolår Ungdomsår ålder Beteendeproblem Familjeproblem Kriminalitet Alkohol/droger Låg skolmotivation Beteendeproblem Familjeproblem Kamratproblem Skolk Tidig sexuell debut Svagt socialt nätv. Kriminalitet Alkohol/droger Låg utbildning Arbetslöshet Dålig ekonomi Äktenskapsproblem Skilsmässa Psykisk ohälsa Tidig död Tiden läker inte alla sår Låg skolmotivation Beteendeproblem Familjeproblem Kamratproblem Sundell 2005

28 Förebyggande insatser  Stärka skyddsfaktorerna runt barn och ungdomar  Minska antalet riskfaktorer

29 Viktiga utgångspunkter  Går hand i hand med skolans lärande kärnuppdrag.  Kunskapsbaserade metoder ökar chansen att lyckas.  Skolan – en pusselbit bland flera.

30 Vad menar vi med kunskaps- baserade metoder ?  Teoribaserade  Utvärderade i studier med interventions- och kontrollgrupp  Studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter  Anpassade till svenska förhållanden

31 Effektiva metoder/program  Teori om risk- och skyddsfaktorer  Träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar)  Utbildning till dem som leder programmen  Medel som säkerställer kvalitén, t.ex. en manual

32 Fyra hörnstenar 1.Föräldrar 2.I klassrummet 3.Elevhälsan 4.Fritiden

33 Hörnsten 1 - Föräldrar  Samarbete mellan skola och föräldrar  Föräldrastödsprogram

34 Samarbete mellan skola och föräldrar Hörnsten 1 – Föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar  Stärker skolklimatet och barnens studieprestationer

35 Hörnsten 1 – Föräldrar Föräldrastödsprogram  Värme och ramar  Samspel och kommunikation  Gränssättning kring alkohol och droger

36 Hörnsten 2 - I klassrummet  Lärarens ledarskap  Socialt och emotionellt lärande  Skolnärvaro  Arbete mot mobbning

37 Socialt och emotionellt lärande Hörnsten 2 – I klassrummet Socialt och emotionellt lärande  Känslohantering  Problemlösning  Samarbete  Vänskap och relationer Payton J, Wardlaw D, Graczyk P, Bloodworth M, Tompsett C, Weissberg R. Promoting social and emotional learing: guidelines for educators. Journal of School Health 2000;70: s

38 Se skolk som en larmsignal Hörnsten 2 – I klassrummet Se skolk som en larmsignal ”När barnen faller ut från skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och kriminella vänner.” Citat av David P. Farrington, kriminolog på Cambridge University

39 I nsatser mot mobbning Hörnsten 2 – I klassrummet I nsatser mot mobbning  Förebyggande arbete  Likabehandlingsplaner

40 Hörnsten 3 - Elevhälsan  Hälsa och lärande går hand i hand  Motiverande samtal (MI)

41 Hörnsten 4 - Fritiden  Fritidsaktiviteter med struktur där barn och ungdomar får utveckla ett intresse tillsammans med trygga kompisar

42 Ex. förebyggande program FÖRÄLDRARI KLASSRUMMETELEVHÄLSAN Active parentingFörhållningssätt och ledarskap i klassrummet Motiverande samtal (MI) COPELärarledarskap De otroliga årenKomet för lärare Komet för föräldrarSocial och emotionell träning (SET) FöräldrakraftStegvis FöräldrastegenOlweus mobbnings- förebyggande program Steg för steg/Nya Steg Örebro preventions- program (ÖPP)

43 En förebyggande policy i skolan  Främja  Förebygga  Upptäcka  Åtgärda  Följa upp

44 POLICYN KAN BETRAKTAS SOM ETT UPPDRAG UPPFÖLJNING REVIDERING POLICY BESKRIVER UPPDRAG OCH MÅL ANTAS PÅ HÖGSTA MÖJLIGA NIVÅ HANDLINGSPLAN BESKRIVER GENOMFÖRANDET Ansvar och uppdrag definieras GENOMFÖRANDE

45 EN POLICY BÖR HA:  Tydlig struktur  Tydliga mål / visioner  Tydligt mandat - tyngd EN HANDLINGSPLAN BÖR HA:  Tydlig struktur  Tydlig koppling till policyn  Tydlig ansvarsfördelning och tidsram  Uppnåbara, mätbara mål

46 SKOLLEDNING PERSONAL Personal upptäcker att elev är drogpåverkad i skolan Personal misstänker att elev missbrukar ELEVEN ÄR MINDERÅRIG OCH PÅVERKAD •Eleven kontaktas •Vårdnadshavaren kontaktas för att hämta eleven Informera skolledningen Informera elevens mentor ELEVEN ÄR MYNDIG OCH PÅVERKAD •Skolledningen kontaktar polisen ELEVEN ÄR MINDERÅRIG •Vårdnadshavaren informeras ELEVEN ÄR MYNDIG •Vårdnadshavaren informeras om eleven gett samtycke •Samtal med eleven Personal hyser allmän oro för elev Informera elevens mentor MENTOR Informera elevhälsan Informera skolledning och elevhälsa ELEVHÄLSA •Kontaktar social- tjänsten •Upprättar åtgärds- program

47 Risc factors  Availability of drugs  Poverty  Social change  Peer culture  Occupation  Cultural norms  Policies  Genetic disposition  Victim of child abuse  Personality disorders  Family disruption and dependence problems  Poor performance at school  Social deprivation  Depression and suicidal behaviour EnvironmentalIndividual WHO 2004

48 Protective factors  Economic situation  Situational control  Social support  Social integration  Positive life events  Good coping skills  Self-efficacy  Risk perception  Optimism  Health-related behaviour  Ability to resist social pressure  General health behaviour EnvironmentalIndividual WHO 2004

49 Good prevention  Öka antalet skyddsfaktorer och motverka antalet riskfaktorer  Rikta mot alla former av drogbruk  Lokal anpassning  Målgruppsanpassning  Stöd föräldrarna  Tidiga insatser mot riksfaktorer  Träna sociala och emotionella förmågor  Fokusera särskilt på övergångsfaser  Många inblandade aktörer på flera nivåer  Använd många arenor  Långvariga insatser  Gott skolklimat  Interaktiva metoder NIDA, NIH, USA (2003)

50  Inget program handlade bara om ANT  Tränar sociala förmågor etc  Tillfällen för övning och rollspel  Involverade flera än barnet  Strukturerade (steg-för-steg)  Matchning  Omfattar existerande nätverk  Hela programmet implementeras  Utbildning av utbildare Vad kännetecknar effektiva preventionsprogram Samsha, 2002

51 Insatser i skolan  Samarbete och dialog mellan skola och föräldrar  Samarbete mellan skola och fritidsverksamhet  Pedagogiskt arbete och utveckling av goda lärmiljöer  Elevhälsans arbete  Alkohol- och narkotikapolicy Skolverket och Statens Folkhälsoinstitut, 2003

52 INGEN av rekommendationerna*  anger att kunskap är en skyddsfaktor  anger att okunskap är en riskfaktor * WHO, NIDA, SAMSHA, Mobilisering mot narkotika

53 SLUT Kontakt:

54

55

56

57


Ladda ner ppt "FÖREBYGGANDE ARBETE Ulf Ljungberg Folkhälsoenheten, Malmö stad"

Liknande presentationer


Google-annonser