Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Socialdepartementet LEV LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Socialdepartementet LEV LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef."— Presentationens avskrift:

1 Socialdepartementet LEV LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef

2 Socialdepartementet LEV LEV – projektet Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm, Pontus Johansson, Lisa Brouwers, Nils Janlöv, Josepha Lindblom, Kalle Mäkilä, Karin Mossler och Drasko Markovic

3 Socialdepartementet Syftet med LEV •Bakgrund: en åldrande befolkning •Analysera långsiktig utveckling av efterfrågan på, och kostnader för, sjukvård och äldreomsorg •Lyfta fram vilka faktorer som är centrala för utvecklingen •Ta fram olika scenarier för hur efterfrågan och kostnaderna kan komma att utvecklas under olika antaganden om hälso- och teknologiutveckling •Analysera scenariernas effekter på nuvarande finansieringssystem

4 Socialdepartementet Bakgrund: en åldrande befolkning

5 Socialdepartementet Demografisk försörjningskvot ”hur många personer – förutom sig själv – måste varje person i arbetsför ålder försörja” Arbetsför ålder: Ca 20 % försämring av försörjningskvoten mellan

6 Socialdepartementet LEV Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder Antal

7 Socialdepartementet LEV Antal döda i olika åldrar, Sverige Antal Ålder Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB.

8 Socialdepartementet LEV Antal döda i olika åldrar, Sverige Antal Ålder Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB.

9 Socialdepartementet Kostnad för hälso- och sjukvård och äldreomsorg, total kostnad och kostnad per person fördelat per åldersgrupp Källa: HEK 2006, Finansdepartementet 2006.

10 Socialdepartementet ADL och/eller DEMENS (65 +) Sesim år 2010

11 Socialdepartementet Vi kommer leva längre - men blir det sjuka eller friska år? Utökad sjuklighet •Adderar sjuka år Uppskjuten •Adderar friska år Komprimerad •Adderar fler friska år, tiden i sjukdom förkortas Vad består de extra 2.5 åren av? Tre scenarier:

12 Socialdepartementet Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighetLancet

13 Socialdepartementet Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighetLancet

14 Socialdepartementet Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighetLancet

15 Socialdepartementet Vård och äldreomsorg – inklusive ambitionshöjning/teknologieffekt. Sektorns andel av BNP. • En historisk kostnadsökning om 0,8 procent per år har lagts till den demografiskt betingade utvecklingen

16 Socialdepartementet Resultat •Till 2050 väntas kostnaderna för: •Äldreomsorg öka med 70% •Hälso- och sjukvård öka med 30% •med ökad ambition/teknologinivå 80%

17 Socialdepartementet Vård och omsorgs andel av BNP 2050 •Stiger från 13% till 16% •Motsvarar ökning med 110 miljarder i dagens priser •Kostar idag ca 330 mdr

18 Socialdepartementet Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering ?

19 Socialdepartementet Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län Brist år 2030 Riket ca Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten

20 Socialdepartementet Effektiviseringar, bättre hälsa och fler arbetade timmar Simuleringarna visar att behoven av vård och äldreomsorg 2050 innebär en utmaning, men att det finns tid att förändra • Det finns en stor potential i effektiviseringar i verksamheten; att göra rätt saker och göra dem på rätt sätt •Det går att påverka sjuklighet och funktionsförmåga och minska dess hindrande verkan •Det finns möjligheter att öka antalet arbetade timmar genom fler i arbete och längre tid på arbetsmarknaden

21 Socialdepartementet Många bäckar små… konkreta exempel på sätt att minska kostnaderna •Förbättrad folkhälsa – simuleringarna visar en potential på 16,3 miljarder kr •Fallolyckor – en halvering 4 miljarder kr •Vårdskador – undvikbara vårdskador inom slutenvård 5 miljarder kr •Vårdrelaterade infektioner – direkt vårdkostnad 3,7 miljarder kr •Demenssjukdom –skjuta upp insjuknandet 5 år halverar 12 miljarder kr •Högt blodtryck – sänkning av blodtryck -> mindre stroke 3 miljarder kr •Effektiv vård och omsorg –lika bra som effektivaste landstingen10 miljarder kr •Totalt 54 av 110 miljarder

22 Socialdepartementet Årlig procentuell produktivitetsförändring / / / / / /2005 Jordbruk med binäringar1,41,84,93,6 Industri2,72,55,53,7 Byggnadsverks amhet0,72,73,51,4 Transporter0,93,14,42,9 Privata tjänster0,92,11,41,9 Offentliga tjänster0,51,3-0,20,2

23 Socialdepartementet Slutsats: de framtida behoven kan mötas! Med en produktivitetsökning på 0,6 – 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven: • Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg • Tillgänglighet och hjälpmedel • Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten • En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader • Nytänkande, utveckling och forskning • Organisationsinnovationer och kapitalintensitet

24 Socialdepartementet

25 Socialdepartementet LEV LEV-II Ett scenario för hälso- och äldrevård år 2050 Sökes: Empati och High-tech Finnes:Tradition

26 Socialdepartementet Rapport 2 från LEV projektet •Rapporten ska ses som ett tankeexperiment •Iakttagelser från andra branscher som kan inspirera till nytänkande •Leder förhoppningsvis till mer experiment med alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster

27 Socialdepartementet Framtiden är här nu, den är bara ojämt fördelad •Alla de exempel vi anger finns idag •Utmaningen är att sy ihop den nya syntesen •Ändra organisation och processer •Koppla upp patienter och anhöriga

28 Socialdepartementet Branscher där teknik tvingat fram avgörande skiften •Telekom •Bank post försäkring •Musik, itunes, spotify •Jordbruk •Tillverkningsindustri •Detaljhandel

29 Socialdepartementet Drivkrafter / megatrender •Teknik / kunskapsutvecklingen •Förväntningsutvecklingen •Disponibelinkomstutvecklingen LU •Underifrån •Acceleration •Big data •Decentraliserat ansvar •Co-production

30 Socialdepartementet Biologi är komplext • De flesta sjukdomar beror på många gener, epigenetik, proteom och en lång rad andra underliggande orsaker. • De allra flesta sjukdomar finns kvar men lidandet har minskat kraftigt. • Läkemedelskonsten har byggt på kraftigt förenklade antaganden om orsak och verkan • Läkemedelsforskningen förändrar karaktär. De flesta nya mediciner fungerar för små grupper av patienter, vissa är personliga • Det är omöjligt att vara allmänläkare • Sociala nätverk och vård- och omsorgsystemen är också komplexa system

31 Socialdepartementet Förväntningar •Man förväntar sig att slippa träffa vården •Man förväntar sig att direkt få träffa vården •Vården är en app bland många hälsorelaterade •2,8 läkarbesök i Sverige mot 15 i japan 7 i tyskland. Man kan uppenbarligen välja •Synen på personlig integritet är kraftigt förändrad. De allra flesta vill dela med sig av sin sjukdomshistorik för att bidra till forskning och utveckling •Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk?

32 Socialdepartementet Telekom – osannolik utveckling •Fasta telefoner från en leverantör •Mobiltelefoner •Smart phones •Statens roll är att bestämma standarder och dela ut licenser. •Viktigt att tjänsterna/applikationerna får växa fram genom evolution •Nya tjänster med befintlig hårdvara är revolutionärt •Telekom har inte bara blomstrat, den har börjat tränga undan andra branscher med sämre utveckling av tjänster/applikationer (tv, radio, musik, spel, kameror etc) Sjukvården?

33 Socialdepartementet Telekom – allt är commodities •Inte bara nya tjänster – lägre priser •Konkurrens och de väldefinierade gränssnitten har lett att alla komponenter är commodities •Växlar, basstationer, debiteringssystem

34 Socialdepartementet Banksektorn – osannolik utveckling •Betala räkning på kontor – dyrt och långsamt •Betala räkning i datorn – snabbare •E-fakturor i mobilen – ett klick •Autogiro - inget arbete alls •Enklare och säkrare •Ingen vill någonsin ställa sig i kö på bank längre

35 Socialdepartementet Musikbranschen •LP och CD skivor •Nerladdningsbar musik •Kunderna vill betala fast avgift för obegränsad musik •Större fokus på koncerter och andra tjänster

36 Socialdepartementet Hälsovård – kan denna osannolika utveckling inträffa •Diagnoser i hemmet med mikrolab och expertsystem •Rätt dos vid rätt tidpunkt •Hitta flesta sjukdomar i stage 0 •Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk??

37 Socialdepartementet Ensamhet/empati •Ensamheten minskar enligt ULF, Men: •Ensamhushållen ökar •70 % av omsorgen görs av anhöriga •Empatin dåligt inbyggd i dagens system •Hur mycket sällskap ska skattefinansieras? •Finns andra sätt?

38 Socialdepartementet Motion & livsstil • Allt större vikt läggs på att uppmuntra till motion • Forskningen visar på allt starkare band mellan kost, motion och god hälsa • Mycket av åldrandet beror på att kroppen inte får tillräckligt med motion. Både fysisk och psykisk • Kroppen är programmerad att stänga av funktioner som inte används. Muskler och annat. • Även sociala kontakter befrämjar hälsa

39 Socialdepartementet Vi är i ett revolutionerande skifte •IT •DNA, epigenetik, proteom, konnektom •Utbildningsnivå •Komplexitetförståelse •Fysik teori (molekylinterationer scanners osv, mikroskopi) •Sensorer •Nano lab •Hårdvara, algoritmer och statistiska metoder •Internet 2.0 semantic web •HUGO, blue brain project •Simuleringsmodeller av system och individer

40 Socialdepartementet Vi är i ett revolutionerande skifte •Vi kan odla: –Mushjärtan –Hud –Bronker –Urinblåsor –3D-printa blodkärl, mm •Det finns –Regenerativa möss –Proteser uppkopplade till hjärnan –Genmanipulerande botemedel, osv –Självdialys •Det finns inga gränser för medicintekniken! •Det tar bara tid. Framförallt för implementation

41 Socialdepartementet Varför behöver vi hjälp av beslutsfattande maskiner? •Gregor Mendels arbete om genetik 1865 uppmärksammades inte förrän runt 1900 •Semmelweis om handhygien •BMJ 17 år •Pubmed 17 milj artiklar ökar med per år

42 Socialdepartementet Vi fattar inte rationella beslut, Därför är det svårt att förbättra verksamheter •Begränsad rationalitet •Inkonsistenta tidspreferanser •Imperfekt information •Vi kan inte värdera vår kvalitet, vem är den sämste i rummet? •Vi (många) är default emot förändringar, jmf bussar i London

43 Socialdepartementet Vi kan inte rätt värdera vår produktionskvalitet •97 % av college professorer anser sig till höra den bästa halvan •75 % av svenska akademiker samma •Dito svenska förare •Dvs vi inser inte att vi, patienter eller profession, behöver hjälp, därför måste jämförelserna och stöden diskret byggas in i vardagen.

44 Socialdepartementet Isabel - expertsystem •Feldiagnos står för 30 % av felbehandling •Obduktionsdata är ett trist sätt att få rätt diagnos – 20% helt fel •Listbaserade påminnelser eller fritext i journal • sjukdomar •30 % rätt diagnos jämfört med slutlig diagnos i akuten i vanliga fall •95 % med Isabel •8 av 136 studier i olika områden är människan bättre på att fatta beslut. •Vad väljer du för dig och din familj?

45 Socialdepartementet Människa eller maskin? •All skatte och •transfereringspolicybeslut simuleras noggrant som underlag •Skatte, tull och transfereringar automatiska beslut •Har vi lägre eller högre värde? •Kapitalintensitet ger högre produktivitet = högre löner •Isabel 500 kr per månad för en vårdcentral

46 Socialdepartementet Som profession •Allt enkelt jobb bort, tidsbokning, påminnelser, nästa steg i processen •De enkla självklara besluten bort •Kompetensväxling till maskiner, andra professioner, till patienter, brukare, Subsidiaritetsprincipen •Automatisk monitorering, larm vid avvikelser, automatiska sms osv •Beslutsstöd, vad funkar, hitta tvilling patienter, experiment •Kontinuerlig datamining och uppföljning •Om empatisk, så motiverande samtal, stöd etc •Om teknisk, så underliga diagnoser, knepiga fall osv

47 Socialdepartementet Beslutsfattare •Produktivitet •Resultat •Nöjdhet •Folkhälsa •Ytterligare år i hälsa •Ekonomi

48 Socialdepartementet En bild av framtiden

49 Socialdepartementet Hälsoutveckling • År 2050 är många 70 åringar lika alerta fysiskt mor och farföräldrar var vid 50 år ålder. • Många sjukdomar har skjutits fram minst 15 år •Fler kroniker kräver mer och mindre uppmärksamhet •Livsstilsförändringar kräver uthållighet •Hälften av de som föds idag blir 100 år •Med ökande livslängd blir varje liv mer värdefullt – ökad riskaversion – färre olyckor

50 Socialdepartementet Den nya hälsovården • All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad • Läkare träffar enbart intressant sjuka • Kirurgi minskar som botemedel, och av olyckor, men mer plastik och regenerativa ingrepp • Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande • Patienter stöttar och hjälper varandra

51 Socialdepartementet Systemets roll • Systemen är milt invasiva, dvs ger diskret råd och valmöjligheter där default är det rätta baserat på den totala mängden data kring individen och hela samhället • Systemen är alltid med, • Varje kontaktpunkt består av minst två deltagare av fem möjliga: • Patient/brukare, systemet, andra i samma situation, sociala kontakter, professionen • I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin • I huvudsak är det AI system som diagnosticerar • Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar

52 Socialdepartementet Mentorernas roll • Mentorn uppmuntrar, stödjer, tjatar, medel 50 adepter • Tre mentorer under livstiden: 0-35, och 70- • Mentorn har inte avancerade kliniska eller andra fackkunskaper och fattar inte beslut, det gör expertsystemen. • Mentorn är framförallt empatisk/kommunikativ • I mentorn kombineras skolkuratorn, skolsyster, SYV, försäkringskassehandläggaren, primärsvårdsläkaren, arbetsförmedlaren, biståndsbedömaren, sjukgymnasten och den personliga tränaren • Eftersom mentorn och adepten känner varandra väl, och har stor tillit (annars byts mentorn) finns det inte mycket reglering kring sjukersättning, eller andra åtgärder kvar. Poolade resurser. • Ett litet antal avböjer att ha mentorer, leder till moraldebatt

53 Socialdepartementet Den nya hälsovården • Primärvården läggs succesivt ner • Omplåstring - färre olyckor - palpation • Färre hus - mer hembesök – ambulerande • Labb & röntgen på tunnelbanan, i affärer – Labb-LOV? • Hemdiagnostik • Kontakterna i vården initieras automatiskt eller av en mentor efter avvikande mätvärden/vanor • Utökad screening gör att sjukdomar upptäcks i stage 0 -> Hälsovård istället för sjukvård • Behandlar risker och inte främst sjukdomar

54 Socialdepartementet Förebyggande sjukvård • DNA-analys tillgängligt för alla. Används vid val av mediciner och för när olika typer av screening ska göra. • Upptäcker tidigt obalanser i kroppen och levnadsvanor • Analyser av utandningsluft kan hitta många sjukdomar inklusive cancer, tex med hundar • Motivera användare till sundare livsvanor genom två metoder: åldersspegling (scared straight) och aktivitsloggning (utnyttjar tävlingsinstinkt) samt aktiva mentorer • Screeningfrekvens baseras på individuell risk

55 Socialdepartementet Vårdpersonalens roll • Många patienter är pålästa om sina åkommor. • Vårdpersonalen har mer tid för att stötta patienterna då de endast träffar rejält sjuka och processerna optimerats • De flesta diagnoser ställs av expertsystem • Specialisterna mer specialiserade, vanligt med gränsöverskridande konsultationer • Läkare träffar enbart intressant sjuka • Mentorer är primärkontakten

56 Socialdepartementet Medicinering - fixa det som inte fungerar idag med enkel teknik • Rätt doser - dynamisk doseringen beroende på gener, exakt vikt, aktuella symptom, klockslag • Rätt tidpunkt - unika id i varje tablett gör det möjligt att hålla reda på medicineringen exakt. • Inga interaktioner - mycket precisare kontroll av interaktioner. De flesta äldre får färre mediciner. • Nästan hela befolkningen får mediciner, som förbygger och kompenserar individuella risker • I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin

57 Socialdepartementet Big data •De som är bäst på data är de som kommer att bli bäst på verksamhet, om de även kan implementera •Integritetsdiskussion •Maskininteraktion •Användarinteraktion •Internet 2.0, Semantic web, från textmassa till information

58 Socialdepartementet Utvecklingen sker när teknologier kombineras •23andme är intressant men inte så användbart. •23andme+curetogether ger dig bästa sättet att bota dina åkommor för dina DNA för vissa personer •23andme+curetogether+nano-lab eller •23andme+curetogether+expertsystem eller •23andme+curetogether+mentorssystem kan leda till kraftigt förändrade processer i sjukvården

59 Socialdepartementet Vanliga mediciner förbättras • Genom att ta hänsyn till, vikt, aktuell hälsostatus, genome, konnektome och proteome kan doseringen göras mycket mer effektiv. • Medicinerna är mer riktade så att de lämnar färre biverkningar. • Rutinmässig DNA-profilering ger rekommendationer om vilka preparat som är lämpliga och lämpliga för patienten.

60 Socialdepartementet Nya typer av mediciner • Regenerativ medicin har gjort stora framsteg men är fortfarande dyrt och komplicerat • Nanopartiklar används som contrast agents för att kunna fokusera strålbehandling på extremt effektivt sätt och behandla många typer av cancer innan de knappt är synliga i screeningar • År 2050 finns fortfarande bara exprimentella specialiserade molekylära maskiner. De har möjlighet att ta sig genom cellmembran och reparera skador i DNA eller enzymbrist

61 Socialdepartementet Fokus på avvikelser • Systematiskt hålla reda på hur patient mår under hela sin livstid. • SMHI har lagrat väderobservationer på ett systematiskt sätt sedan Och inte bara när det är dåligt väder utan all vid tillfället tillgängliga data. • De som så önskar gör sina mätningar i huvudsak i hemmet, en del automatiskt, en del till och med genom inopererade sensorer. De som inte har resurser eller intresse kallas in på regelbundna mätningar och screeningar som är beroende på genetik, vanor och miljö.

62 Socialdepartementet Allt är uppkopplat • Sensorer i äldre varnar för fall och skickar automatisk position till sjukvårdssystemet. Det går enkelt att dela ut sin position till vänner och föräldrar. • Äldre kan också välja att dela med sig av sin position och vitala värden till e-hälsan om något skulle hända. • Alla data paketeras med meta-data som identifierar och beskriver datat. • Dessutom kan denna typ av utfall används för att utvärdera mediciners effektivitet för olika patientprofiler.

63 Socialdepartementet Vårdsystemet • Alla patientflöden är automatiserade • På mikronivån har inspirationen för de rutinmässiga processerna hämtats från snabbmatsrestauranger. Dessa är mästare på att skripta processer och se till att skripten följs. • Navigering inomhus finns tillgängligt för dem som är nya/förvirrade/robotar. Augmented reality används för instruktioner av utrustning och behandlingar. • Expertsystemen bygger i huvudsak på statistiska metoder. Datamängden som ligger till grund för systemen är faldigt större än dagens expertsystem. • Det går att se att den vård och omsorg som ska levereras har levererats och vilken kvalitet den håller mot tidigare och mot andra vårdenheter.

64 Socialdepartementet Minimera suboptimering • Med ett integrerat system för stora delar av av hälsovården finns det möjligheter att räkna fram externa effekter för olika typer av åtgärder. En del av de positiva externa effekterna kommer att kunna att användas monetärt incitament för att uppmuntra dessa insatser. • Ta fram incitament för bättre fördelning av vården mellan olika vårdformer. När det lämpar sig för en patient att övergå från medicinering till en mentor som dagligen hjälper honom ändra kost och motion. • Ett kraftfullt verktyg för en sån komplex struktur är att ha största möjliga transparens.

65 Socialdepartementet Konstanta utvärderingar • Mobila enheter används för autenticering och utvärdering. Programvaran i enheterna sätter identifierar kontinuerligt sammanhanget, vad som just för tillfället kan vara intressant att utvärdera varför användarens insats minimera. • 1. Onödiga transporter av vårdpersonal, patienter och utrustning. 2. Brist eller överskott på personal eller utrustning. 3. Dålig utnyttjandegrad av kritisk utrustning eller personal. 4. Dåliga resultat av behandlingar. • Inom mentalvården används biometriska mätare som komplementerar patienternas utvärderingar då det ger ett mer objektivt resultat.

66 Socialdepartementet Lärande organisation • Målet är att bygga upp en allt mer komplett bild av varje individuell patient -personliga simuleringsmodeller • Ett parallellt mål är att bygga upp kunskap om behandlingars effektivitet på olika patientprofiler. • Kombinera mätvärden med vårdgivares och patienters subjektiva värderingar. • För varje ny undersökning får vården bättre kunskap om behandlingars effektivitet givet en patients genetik, sjukdomshistorik och en mängd andra faktorer. • AI – system som kontinuerligt förändrar råd, baserat på data just nu – inga kliniska riktlinjer! • Ögonblicklig feedback, ”SMS”, mail och mer

67 Socialdepartementet Rädsla för läkare/framtida sjukdomar • Många får idag vård för sent eller fel vård för att de är rädda för sjukhus och är rädda för vad som kan komma upptäckas. • Unintrusive checkups, mikrolab i hemmet, utandningsluft och blod. Ingen stress från sjukhus besök. • Huvudsakliga interaktionen görs med mentorn vars personlighet är noga matchad. • DNA analys görs men triggar endast screening i framtiden, patienten behöver ingenting veta om resultaten om den inte vill • Labb finns i vardagsmiljön tex på tunnebaneperronger

68 Socialdepartementet Äldreomsorg •Industrialisera basbehoven, välfärdsrobotik •Samma effektivitet och struktur som i snabbmatsrestauranger för renlighet, fysisk terapi och mat. •Sensorer för att minimera fusk och tidsbrist. •Underlätta än mer för äldre att träffa släkt •Uppkopplade rullatorer som kan visa bilder från promenaden •Personalen ska istället ägna tid åt att få de äldre att umgås.

69 Socialdepartementet Äldreomsorg • Det mesta av städning, matlagning och personlig hygien sköts numera av robothjälpmedel. • Resurser har används för att ordna verksamhet och en värdig vardag • Istället för som för femtio år sedan då empatin var industrialiserad och allt som kunde vara mekaniserat var manuellt, är i stället empatin manuell och det andra arbetet industrialiserat

70 Socialdepartementet UR och SKUR äldreboende •Fysiskt aktiva äldre mår bättre. •Ge dem som vill ha fysisk aktivitet större möjligheter

71 Socialdepartementet Hjälpmedel blir husdjur • Robotsälen Paro är bara början • Rollatorerna/exoskeletten hoppar och vill gå ut på promenad • Rollatorerna är uppkopplade till varandra och vet när vännerna går ut och var de är, och styr promenaden dit • De vet även vem som antagligen kan vara en intressant ny bekantskap och styr stegen dit • Kylen påminner om att äta

72 Socialdepartementet Empati • Människans natur att må bra av uppmärksamhet och uppskattning. • För många är det betydligt svårare att ge uppskattning än att ta emot. • Dagens vårdsystem har incitament som motverkar givande av empati. • Stor del av vårdprocesserna går åt till moment som inte ger patienten empati. • Egenvård och sociala hälsonätverk har inte brist på tidsresuser.

73 Socialdepartementet Exempel på åtgärder för att underlätta/driva på utvecklingen •Dataflöde •Frivårdsreform –Ta bort alla regler i experimentområden. Den enda regeln ska vara att man måste övervaka resultat och säkerhet i realtid, tex av tillsynen, som kan avbryta direkt •SUB –Simulerings- och utvecklingsbolaget, med SKL, experiment och utveckling tillsammans med alla, av välfärdsteknologi och datadrivet beslutsstöd •Finansiera patientorganisationer

74 Socialdepartementet Staten som systemintegratör •Definiera gränssnitt för tekniska/administrativa system inom formella och informella vården. •Gemensam säker infrastruktur •Boknings, process och dataväxel •Regelverksförenkling / experimentområden •Kontinuerligt evidensbaserade processer inbyggda i systemen •Automatisera allt! Å backa på det som inte funkar •Expertsystem på webben •Central webb Dr Google och telefonstöd

75 Socialdepartementet Var har förändringen börjat? •Runkeeper •Patients like me •Cure together •23andme •Självdialys •Diabetesvården (Kapital + co-production) •Isabel beslutsstöd •Företagshälsovården •I alla andra branscher

76 Socialdepartementet Produktivitet Knut Wicksell

77 Socialdepartementet Exempel på vad morgondagens vinnare i sjukvården gör idag •Mentorerna i USA - Healthways •Diabetesvården – patienterna har avancerad mätutrustning och de bestämmer själva dosering av livsfarliga mediciner •Reumaregistret bygger ihop forskningsregister, beslutsstöd och vårdprocess •Självdialys •Aktiv hälsostyrning / profilering •Distriktsköterskor skriver ut vissa läkemedel •Watson, IBMs Jeopardy dator

78 Socialdepartementet Vad gör system idag som kommer att vara ledande imorgon? •Decentraliserad / automatiserad läkemedelsförskrivning •Etablerings- och formfrihet •Experimentlust misslyckandetolerans •Frivård? Jmf friskolor •Bygger simuleringsmodeller för system, flöden och individer •Distribuerade labb funktion •Öppna system •Gödslar med sensorer / egenvårdsapparater •Big Data genererade algoritmer •Bra kontinuerlig personlig kontakt •Påverkar livsstil •Bygger nya integrerande IT-system (de finns inte att köpa)

79 Socialdepartementet Exportindustri • Sverige kommer år 2050 vara ett av de få länderna som har en hållbar utveckling när det gäller hälso- och äldrevård • Det svenska samhället lämpar sig väl för den nya typen av sjukvård pga registertradition • Acceptansen för modern teknologi hör till de högsta i världen. • Den största delen av exporten sker i form av konsulting och expertsystem om förebyggande vård och behandlingsprocesser samt välfärdsteknologi

80 Socialdepartementet Vad utmärker patienter om får den bästa vården under en övergångsperiod? •Envisa •Pålästa •Relativt friska •Hög inkomst •Bor i storstad •Tekniskt adaptiva •Leder under en övergång till ökade klyftor i såväl hälsa som vilken vård man får

81 Socialdepartementet Det nya kommer underifrån trots rådande aktörer •Datadrivet utvecklingsarbete •Misslyckas mer och mindre •Koppla upp befolkningen •Inse att det är komplexa system!

82 Socialdepartementet ILD (Inner Leadership Development) Manifesto •Allting som kan göras av maskiner (datorer, video, dataprogram, dataspel osv) skall göras av maskiner •Allting som kan göras/beslutas av konsumenter (patienter, anhöriga, volontärer) skall göras/beslutas av dem •Allting som kan göras enkelt, effektivt och roligt skall göras så •Allting som kan mätas ska mätas •Du och jag skulle vilja vara patienter där •Du och jag skulle vilja arbeta där. © Copyright Ruslan Savitskij, Siv Johansson. Innernet AB

83 Socialdepartementet Hälsa är inte allt för att må bra, att må bra är viktigt för hälsa •Musik ger liknande effekt neurologisk effekt som sex och mat •Bejaka andlighet. Meditation och bön reducerar stress, ångest och spänning •Hjälp någon annan. Låta de som orkar hjälpa andra få möjlighet att göra det •Visualisera lycka och fokus på positiva tankar. Människor har en unik förmåga att kunna visualisera och dagdrömma. Visualisera positiva tankar istället för tänka negativt och få ångest. •Berätta din livshistoria. Berätta historier. Dåliga minnen tynar bort snabbare om de återberättas. •Aldrig för sent att prova nya saker.

84 Socialdepartementet Slutsatser för informationsförsörjning •Det går inte att få säker effektiv och dynamiskt utvecklande vård och om sorg utan massiva datamängder. •Realtid + massiva datamängder => samtycke går inte •Data har egentligen tre ägare; Individen, producenten samt det allmänna (FoU samt utvärdering, planering mm) •Alla system måste vara öppna för appar och apparater, Kanske ska individerna själva kunna bestämma autenticeringsnivå?

85 Socialdepartementet Tack! •www.regeringen.se/LEVwww.regeringen.se

86 Socialdepartementet Förebyggande diabetesvård •Läkare som agerar mentorer för dem som är i riskzonen att få diabetes. •Appar/Smartphones ger regelbunden info till mentorn •Kräver inga stora investeringar kan ge stora besparingar i minskad framtida vård och lidande.

87 Socialdepartementet Nyasketism? • Inspirerat av Apple • En pryl gör många saker - färre saker • Miljöhänsyn gör att färre har bil • Mindre behov av att köpa saker - mobila enheten tar död på många hobbies

88 Socialdepartementet Empatitrenden vänder? • Föräldrar spenderar xx% mer tid med sina barn än för 30 år sedan. Svårt att tid över till de äldre (om de inte är med och hjälper till med barnen) • Flergenerationsboende relativt ovanligt • Ej samma tradition som I södra europa att ta hand om äldre. Fortfarande i nte helt ovanligt att ett syskon ägnar sig åt föräldrarna på heltid.

89 Socialdepartementet Finansiering - skippa •Allmän tillgång, gemensam finansiering •Tillväxt löser inga problem, typ. •Det är ett fördelningsproblem •Avgifter kan inte finansiera, rik & frisk •Konton (eget tvångssparande) kan inte finansiera, skeva risker •Obligatoriska inkomstbaserade försäkringar har samma neg effekter, men är dyrare än skatter

90 Socialdepartementet LEV Utmaningar - skippa Finansiering Ensamhet/empati Ständigt lärande/organisation Teknikutveckling Förväntningar Hälsoutveckling Holism

91 Socialdepartementet Vikt-bort • Tonåringar ser sig själva som överviktiga. • Våra kroppar är programmerade att lagra upp fett. Det är lättare att äta för mycket än rätt. • Men senare i livet är tendensen att allt mindre se sin egen övervikt. Neurologisk blockerad från att se sig själva på ett neutralt sätt, smitta • Större portioner och förpackningar samt socker är ett hot mot hälsan.

92 Socialdepartementet Vilka nya krav på verksamheten? •Prevention •Integrerad del omsorg re- och habiliteringsinsatser •Kvalitetsregister, behov, insats, resultat •Öppna jämförelser på personnivå •X-price, innovationsfond? •Co-production dvs en samproducerad tjänst •Uppkoppling av hjälpmedel till register/journaler •Pressbyrån och Travet •Beslutstödssystem och ruttoptimering •Simulering kontrafaktiska analyser Decision room •Användarinvolvering för utveckling

93 Socialdepartementet Krav på professionsrollen •Empati och High-Tec •Patientcentrering vs producentcentrering •Resultatfokusering; personens livskvalitét •Co-Production vs ”ge vård” •Punktproduktivitet vs systemproduktivitet •Big data – profilering - simulering •Systematiskt förbättringsarbete •Träffa aldrig patienter! (i onödan)

94 Socialdepartementet Krav på byggnader •Färre sjukhussängar? •Fler sjukhemssängar i anslutning? •Mer seniorboende, kanske med mer sjukhusinfrastruktur, gaser, sensorer etc •Inomhusnavigering jmf GPS •Smart positionering av alla personer & objekt, kameror •Flödesprocessoptimerade byggnader •Mobila specialistenheter, tex tandvård på sängkanten, operationsrum •Robotvänligt, tex städ- och sociala robotar


Ladda ner ppt "Socialdepartementet LEV LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef."

Liknande presentationer


Google-annonser