Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Per Levin 11-05-03.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Per Levin 11-05-03."— Presentationens avskrift:

1 Per Levin

2 Ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen för att:
Möta funktionskraven i BBR Skapa en rimlig standard för alla aktörer i byggprocesser Undvika tvister mellan olika aktörer

3 Finansiärer och arbete i implementeringsfasen
Huvudfinansiärer är CERBOF och SBUF. Följande branschrepresentanter är nu delfinansiärer (styrgrupp): NCC, Hannes Schmied Skanska, Jonas Gräslund JM, Kjell-Åke Henriksson Svenska Bostäder, Yngve Green Veidekke, Johnny Kellner HSB, Roland Jonsson Diligentia, Lars Pellmark Byggherrarna, Mats Björs Fastighetsägarna, Yogesh Kumar SABO, Gösta Gustavsson Arbetsgrupper i delprojekten Referensgrupp

4 Från 2006 17 st definierade projekt, varav:. 10. är slutförda. 5
Från st definierade projekt, varav: 10 är slutförda pågår ett par projekt har tillkommit på vägen.

5 Sveby-programmet - Översikt

6 Klara delprojekt Ordlista april 2009
Brukarindata – bostäder april 2009 Särskilda Mätföreskifter för Energikrav april 2009 Arbetsprocess för uppföljning - Energiverifikat 09 januari 2010 Brukarindata – Kontor och övriga lokaltyper april 2010 Hantering av avvikelser – Energiprestandaanalys 10 sept 2010 Beräkning av energiprestanda - Beräkningstävling mars 2011

7 Brukarindata för bostäder
Ta fram och presentera brukarrelaterade standardiserade indata för nya bostäder. Indata ska vara spårbara och förankrade i branschen.

8 ? ? Kan brukarna stämma byggherren och kräva
ersättning om han inte uppfyller Boverkets byggregler på specifik energianvändning ? ? ? Teckning: Kalles retorik

9 Illustration Hans Sandqvist
Beteende Temperatur Hur vet byggherren vilken inomhustemperatur den boende har och hur mycket de vädrar ?

10 Framtagna brukarindata
Parameter Värden för flerbostadshus Värden för småhus Innetemperatur vid uppvärmning 21 oC Behovsstyrt luftflöde vid forcering i kök 30 min per dag Vädringspåslag på energiprestanda 4 kWh/m2 år Solvskärmningsfaktor 0,5 Tappvarmvattenschablon 25 kWh/m2 år 20 kWh/m2år Individuell mätning och debitering av tappvarmvatten 20 % besparing Ingår i värdet ovan Internvärme från tappvarmvatten som är möjlig att tillgodogöras 20 % Hushållselschablon 30 kWh/m2år Internvärme från hushållsel som är möjlig att tillgodogöras 70 % Närvarotid för personvärme 14 timmar per dygn Effektavgivning per person 80 W

11 Brukarindata för kontor - exempel
Parameter Delparameter Värden Innetemperatur Värme 21 oC min Kyla 23 oC max Luftflöden Verksamhetsberoende flöden Kontor 1,5 l/sm2Atemp Solavskärmning Avskärmningsfaktor Total (Fast och rörlig) 0,5 (0,71 och 0,71) Tappvarmvatten Energi Årsschablon 2 kWh/m2 Verksamhetsel 50 kWh/m²år Internvärme 70 % tillgodogjord Personvärme Antal personer 20 m2/person Närvarotid 9 timmar per dygn och person Effektavgivning 108 W per person

12 Energiberäkningstävling - Så här gick det till
September Utlysning i riktat utskick, tidskrifter och på hemsida. Prekvalificering. Ekonomiskt bidrag till 9 företag för att säkerställa spridning av program och användare Beräkning steg 1 - Projektering. Handlingarna består av information som är tillgänglig vid normal projektering (ritningar, PM). Sveby-anvisningar. Redovisningsmallar för indata och resultat. Beräkning steg 2 – Driftuppföljning. Kompletterande driftdata (el, luftflöden, h -FTX, innetemp, uteklimat) Slutinlämning 15/ inlämnade bidrag av 12 st företag. Tävlingsbidragen analyserades och värderades av juryn med stöd av projektledningen.

13 Varför en energiberäkningstävling?
Problem: 1. Osäkerhet om säkerhetsmarginaler på beräkningar 2. Varierande trovärdighet om beräkningars precision Mål: 1. Ge spridningsbild från olika användare och beräkningsprogram för flerbostadshus 2. Sprida användningen av Sveby-anvisningarna

14 Jury Arne Elmroth, Professor Emeritus LTH, ordf. Signhild Gehlin, Energi- och Miljötekniska föreningen Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm Vinnarkriterier Inkomna resultat, både steg 1 och steg 2, bedömdes: dels på slutresultatets närhet till byggnadens korrigerade uppmätta energiprestanda, dels på framräknade delposter.

15 Tävlingsbyggnaden

16 Precision på uppmätt värde ?
Fjärrvärme Fastighetsel TOTALT kWh/m2 Uppmätta värden 100,6 24,7 125,3 Avdrag el till: Hushållsel för gruppboende 0,0 -2,1 Gårdsbelysning -1,6 Tvättstuga på gården -2,5 Motorvärmare -1,0 Avdrag värme till: -0,8 Korrigering för felaktiga indata: Kulvertförluster -10,3 Försämrad temp.verkningsgrad -7,4 Tappvarmvatten -19,3 SUMMA 63 20 82 BBR-värde ca 105

17 Atemp - beräkning

18 Beräknade vägg-, fönster- och dörrareor

19 Precision i beräkningsresultat (efter steg 2) ?

20 Vinnare (i bokstavsordning)
Christopher Irminger Street, NCC David Burman, Sweco Kajsa Flodberg, NCC Motivering: ”Med mycket god överensstämmelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning genom professionell värdering av indata och med pedagogisk redovisning.”

21 Delprojekt under arbete
Normalisering av byggnadens energianvändning Energikrav 09 (ny förhandlingsomgång) Information och utbildning Harmonisering och verifieringsmodell Fallstudier

22 Normalisering av byggnadens energianvändning
Hur väl fungerar normalårskorrigering för olika slags byggnader? Kan energianvändning för komfortkyla normalårskorrigeras? Är metoderna tillräckligt bra?

23 Numeriskt experiment – Simulering med IDA ICE
Några olika slags byggnader Lund, Göteborg, Stockholm och Luleå Väderfiler från SMHI:s solstationer och Mesan-filer för Totalt 132 väderfiler. Normalårkorrigering med SMHI:s Graddagar och EnergiIndex. Idealt skulle alla korrigerade årsvärden vara lika stora och därmed ge byggnadens Energiprestanda. KH02, kontorshus TC05, testcell Det är svårt att hitta långa bra mätserier av energianvändningen i byggnader. Användningen och driften förändras och åtgärder för att minska energianvändningen genomförs. Och allt detta är sällan tillräckligt dokumenterat. Vi har valt numeriska experiment med hjälp av simulering. Mesan - an Operational Mesoscale Analysis System SMHI has access to many different types of observations such as manual observations (called synop or metar), automatic station data, satellite and radar imagery. The best estimate of a meteorological parameter is given by combining all available observations of that variable in an analysis. The analysis is made on a grid where every value represents the mean for a grid square. In that process the quality and the representativety of each observation is taken into account. (http://www.smhi.se/sgn0106/if/meteorologi/mesan.htm) PH11, punkthus

24 TC05, STH, Graddagskorrigering
Solinstrålningens och värmeförlustfaktorns betydelse (bilden bygger på 9x23 årssimuleringar) röd romb = simulerad temeraturberoende energianvändning för ett år röd linje = medvärde av 23 årssimuleringar grön kvadrat = normalårskorrigerad temeraturberoende energianvändning för ett år Exempel från kännslighetsanalys. Vi variear wf - solinstrålning (en, två, och tre solar). Fönstret har samma u-värde som väggen. Möjligt i ICE ;-) tr - thermal resistance inkluderar u-värde, värmeåtervinning, tre lager ~ 0.4m mineralull, 0.85% värmeåtervinning ig - internal gain, två ”lampor” värde enligt Sveby wf = (window fraction), fönsterarea / golvarea skala y-axel = kWh/a.Atemp Väderfiler GBG SMHI:s solmätstation i Göteborg LND SMHI:s solmätstation i Lund LUL SMHI:s solmätstation i Luleå STH SMHI:s solmätstation i Stockholm (Maskins tak på KTH) GBM SMHI:s mesan-väderfil för Göteborg LNM SMHI:s mesan-väderfil för Lund LUM SMHI:s mesan-väderfil för Luleå STM SMHI:s mesan-väderfil för Stockholm mesan-väderfilerna har valts så att 11x11km-rutan innesluter respektive solmätstation ICE-modeller TC04, TC05 Testceller (Skokartong). Fönstret har samma u-värde som väggen det sitter i. PH11 Punkthus, bostäder, fjärrvärme, frånluft PH81 Punkthus, bostäder, bergvärme, frånluft KH02 Kontorshus, med komfortkyla Korrigeringsmetoder SmhiGD Månadsvis korrigering. SMHI levererar Graddagar per månad för aktuellt år och för normalår. SmhiEI Månadsvis korrigering. SMHI levererar EnergiIndex per månad för aktuellt år och för normalår CalcGD Månadsvis korrigering. Vi beräknar GD enligt SMHI:s recept och använder medelvärdet för de 23 åren som normal CalcGD_Year Årsvis korrigering. Vi beräknar GD enligt SMHI:s recept och använder medelvärdet för de 23 åren som normal Månadsvis korrigering. Korrigeringsfaktorn för en enstaka månad begränsar vi till intervallet [0.67,1.50]. Resultat Röd simulerat årsvärde Grön normalårskorrigerat årsvärde

25 TC05, STH, Graddagskorrigering
Samma grunddata som i föregående bild. Vore normalårskorrigeringen perfekt så skulle varje diagram bara ha en grön stapel. För fall, P322 (mitten i nedersta raden), faller 15 av 23 korrigerade år i samma stapel. Summan av alla staplar är 23. Skalan på x-axeln är kWh/a.Atemp

26 TC05, STH, Graddagskorrigering
Samma grunddata en tredje gång. Mellersta stapelparet, som utmärks av en röd triangel, omfattar intervallet -2% till +2%, nästa intervall +2% till 6%, etc. Nu vet du hur diagrammen ska läsas. Diagrammen till höger kanske kan sägas vara missvisande eftersom de absoluta värmemängderna är så små att korrigeringen blir ointressant - kanske.

27 PH11, bostadshus, fjärrvärme, frånluft, mesan-väder
Korrigerat med SMHI:s kommersiella produkter. I detta fall är verkar graddagar och energiindex vara likvärdiga.

28 PH11, bostadshus, fjärrvärme, frånluft, mesan-väder
Totalt tio år, , de senaste två kalla vintrarna är alltså inte med. Skalstrecken på y-axeln är värda 2. Normalårskorrigeringe n fungerar bäst i norrlands kalla mörka vintrar; åtta respektive nio av tio i ”rätt stapel”.

29 Energikrav 09 Avtalsmall som tillförsäkrar byggherren att energihushållningskraven I BBR uppfylls i relation till totalentreprenör. Klargör och säkerställer kravspecifikationer angående energiprestanda Kompletteringar av besiktningsmodeller

30 Särskilda mätföreskrifter för Energikrav 09
Byggnadens uppmätta specifika energianvändning korrigerad med avseende på normalår och byggnadens brukande. §1-12 som kan användas som bilaga vid kontraktskrivande. 30

31 Verifiering av byggnaders energiprestanda genom mätning - Handledning
Mätdel 1: Byggnadens energiprestanda (§1-12) Mätdel 2: Underlag för analys vid eventuell avvikelse. (§13-17) Mätdel 3: Förebyggande mätningar. (§18-24) Här beskrivs vad som behöver mätas för att vid behov kunna analysera avvikelser mot ställda krav på energiprestanda. Dessa mätvärden behöver bara analyseras vid avvikelse. Mätdel 2 innehåller 31

32 Energiverifikat 09 – uppföljning av energikrav under byggprocessen
Ett generellt underlag som beskriver ansvarsfördelning, gränsdragningar och rekommendationer för uppföljning av energikrav under byggprocessen. Per Wickman och Åsa Wahlström

33 Byggprocessen Uppföljningen börjar här ! Mätning energiprestanda
Programkrav Ses olika ut Ta höjd Mätning efter färdigställande bra men räcker Uppföljning börjar i programskede Tydlig metodik för Uppföljning oavsett projekt Mätning energiprestanda

34 Riktlinjer består av: Checklista för energiuppföljning Energiverifikat
En sammanställning av energitekniska funktionskrav Verifikationsplan Effekt och prestandaprov vid olika driftfall och klimatförhållanden utomhus i samband med vinter- och sommarfallsprov. Energiberäkningar: Systemhandling Bygghandling Verkligt utförande

35 Checklista för ansvarsfördelning vid energiuppföljning

36 Energiverifikat Energiverifikatet innehåller följande punkter som även kan utgöra register: Energimål och energitekniska funktionskrav Prioriteringar (miljö (CO2), ekonomi, bästa prestanda etc) Byggnadens energiprestanda Programkrav Projekterad energiprestanda för byggnaden Energitekniska funktionskrav för installationer och klimatskärm Ekonomi och kalkylförutsättningar 3. Övergripande systembeskrivning 4. Reviderade energiberäkningar med specificerade indata Systemhandling Bygghandling Verkligt utförande (efter vinter- och sommarfallsprov) 5. Energirelaterade kostnadskalkyler

37 Energiprestandaanalys 10 -vägledning för verifiering av energikrav
Vägledning för hur energikrav kan verifieras genom att stegvis analysera uppmätt energiprestanda i jämförelse med kontrakterad energiprestanda Åsa Wahlström, Bengt Bergsten och Per Levin

38 Avvikelseanalys Steg 1: Korrigerad uppmätt energiprestanda
- normalårskorrigering värme - korrigering för tappvarmvatten Steg 2: Indikering av orsak till avvikelse - boendegrad, innetemperatur, vädring, internvärme - drifttid/närvarotid, uthyrningsgrad, mycket varmt väder   Steg 3: Verifiering av orsak till avvikelse - systematiskt tillvägagångssätt

39 Verifieringshjälpmedel och harmonisering
Harmonisering medför uppdateringar av rapporterna. Ordlistan lite tung och mindre uppdateringsbehov finns. Engelsk översättning? Mätföreskrifter innehåller enstaka motsägelser. Värmepumpar? Revideringsrunda hösten Sammanslagning av rapporter? Energiverifikat innehåller schema som hänvisar. Dokumentstyrning? Verifieringshjälpmedel

40 Fallstudier för nya byggnader
Syfte: Öka spridningen och få återkoppling från användningen. Krav: - Ifylld avsiktsförklaring - Förankrat i företagsledningen och kontaktperson (intern eller extern) utsedd - Lämplig byggnad, dvs verifierbar, inte för liten, rätt läge i processen - I första hand bostads- och kontorshus, men även andra kan komma ifråga. - Sveby-materialet ska användas – återkoppling till Sveby via kontaktpersonen - Dokumentation. Hittills anslutna byggnadsprojekt: Fortverket 2 st, PEAB Vi vill ha fler projekt!!

41 Hämta alla dokument gratis på nätet !
Nuvarande och kommande rapporter och handböcker kan fritt läsas och laddas ner från snart även på

42 Sveby-programmet 1 Definition av begrepp och parametrar för kravspecifikation, upphandling och verifiering. 2 Fallstudier 3 Indata till energiberäkningar avseende standardiserad användning av bostäder. 4 Beräkning av specifik energianvändning i lokalbyggnader. 5 Validering av energiberäkningsmodeller. 6 Nya avtal mellan beställare och konsult 7 Nya avtal med incitament mellan byggherrar och entreprenörer. 8 Arbetsprocess för uppföljning av energikrav 9 Mät- och kontrollplan. 10 Kostnadseffektiva mätmetoder och kontroller. 11 Verifiering av energianvändning med beaktande av byggfukt, outhyrda ytor mm. som avviker från normal anv. 12 Prognos vid överlämnande och slutbesiktning. 13 Analys av avvikelser mellan uppmätt och beräknad energianvändning. 14 Byggherrens säkerställande av rätt energianvändning i bruksskedet 15 Ansvar och eventuella sanktioner om energianvändningen är för hög 16 Kravspecifikation för projektering och upphandling av delentreprenader och produkter 17 Normalisering av byggnadens energianvändning


Ladda ner ppt "Per Levin 11-05-03."

Liknande presentationer


Google-annonser