Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Per Levin 11-05-03. Ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen för att: •Möta funktionskraven i BBR •Skapa en rimlig standard för.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Per Levin 11-05-03. Ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen för att: •Möta funktionskraven i BBR •Skapa en rimlig standard för."— Presentationens avskrift:

1 Per Levin

2 Ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen för att: •Möta funktionskraven i BBR •Skapa en rimlig standard för alla aktörer i byggprocesser •Undvika tvister mellan olika aktörer

3 Finansiärer och arbete i implementeringsfasen •Huvudfinansiärer är CERBOF och SBUF. •Följande branschrepresentanter är nu delfinansiärer (styrgrupp): NCC, Hannes Schmied Skanska, Jonas Gräslund JM, Kjell-Åke Henriksson Svenska Bostäder, Yngve Green Veidekke, Johnny Kellner HSB, Roland Jonsson Diligentia, Lars Pellmark Byggherrarna, Mats Björs Fastighetsägarna, Yogesh Kumar SABO, Gösta Gustavsson •Arbetsgrupper i delprojekten •Referensgrupp

4 Från st definierade projekt, varav: 10 är slutförda 5 pågår ett par projekt har tillkommit på vägen.

5 Sveby-programmet - Översikt

6 Klara delprojekt •Ordlistaapril 2009 •Brukarindata – bostäderapril 2009 •Särskilda Mätföreskifter för Energikrav 09 april 2009 •Arbetsprocess för uppföljning - Energiverifikat 09januari 2010 •Brukarindata – Kontor och övriga lokaltyper april 2010 •Hantering av avvikelser – Energiprestandaanalys 10sept 2010 •Beräkning av energiprestanda - Beräkningstävlingmars 2011

7 Brukarindata för bostäder •Ta fram och presentera brukarrelaterade standardiserade indata för nya bostäder. •Indata ska vara spårbara och förankrade i branschen.

8 Teckning: Kalles retorik Kan brukarna stämma byggherren och kräva ersättning om han inte uppfyller Boverkets byggregler på specifik energianvändning ? ? ?

9 Beteende Illustration Hans Sandqvist Hur vet byggherren vilken inomhustemperatur den boende har och hur mycket de vädrar ? Temperatur

10 Framtagna brukarindata ParameterVärden för flerbostadshus Värden för småhus Innetemperatur vid uppvärmning21 o C Behovsstyrt luftflöde vid forcering i kök30 min per dag Vädringspåslag på energiprestanda4 kWh/m 2 år Solvskärmningsfaktor0,5 Tappvarmvattenschablon25 kWh/m 2 år20 kWh/m 2 år Individuell mätning och debitering av tappvarmvatten 20 % besparingIngår i värdet ovan Internvärme från tappvarmvatten som är möjlig att tillgodogöras 20 % Hushållselschablon30 kWh/m 2 år Internvärme från hushållsel som är möjlig att tillgodogöras 70 % Närvarotid för personvärme14 timmar per dygn Effektavgivning per person80 W

11 ParameterDelparameter Värden InnetemperaturVärme21 o C min Kyla23 o C max LuftflödenVerksamhetsberoende flöden Kontor1,5 l/sm 2 Atemp SolavskärmningAvskärmningsfaktorTotal (Fast och rörlig) 0,5 (0,71 och 0,71) TappvarmvattenEnergiÅrsschablon2 kWh/m 2 VerksamhetselEnergiÅrsschablon50 kWh/m²år Internvärme70 % tillgodogjord PersonvärmeAntal personer20 m 2 /person Närvarotid9 timmar per dygn och person Effektavgivning108 W per person Brukarindata för kontor - exempel

12 Energiberäkningstävling - Så här gick det till •September Utlysning i riktat utskick, tidskrifter och på hemsida. •Prekvalificering. Ekonomiskt bidrag till 9 företag för att säkerställa spridning av program och användare •Beräkning steg 1 - Projektering. Handlingarna består av information som är tillgänglig vid normal projektering (ritningar, PM). Sveby-anvisningar. •Redovisningsmallar för indata och resultat. •Beräkning steg 2 – Driftuppföljning. Kompletterande driftdata (el,  luftflöden,  -FTX, innetemp, uteklimat) •Slutinlämning 15/ inlämnade bidrag av 12 st företag. •Tävlingsbidragen analyserades och värderades av juryn med stöd av projektledningen.

13 Varför en energiberäkningstävling? Problem: 1. Osäkerhet om säkerhetsmarginaler på beräkningar 2. Varierande trovärdighet om beräkningars precision Mål: 1. Ge spridningsbild från olika användare och beräkningsprogram för flerbostadshus 2. Sprida användningen av Sveby-anvisningarna

14 Jury Arne Elmroth, Professor Emeritus LTH, ordf. Signhild Gehlin, Energi- och Miljötekniska föreningen Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm Inkomna resultat, både steg 1 och steg 2, bedömdes: dels på slutresultatets närhet till byggnadens korrigerade uppmätta energiprestanda, dels på framräknade delposter. Vinnarkriterier

15 Tävlingsbyggnaden

16 Precision på uppmätt värde ? FjärrvärmeFastighetselTOTALT kWh/m 2 Uppmätta värden100,624,7125,3 Avdrag el till: Hushållsel för gruppboende0,0-2,1 Gårdsbelysning0,0-1,6 Tvättstuga på gården0,0-2,5 Motorvärmare0,0-1,0 Avdrag värme till: Tvättstuga på gården-0,80,0-0,8 Korrigering för felaktiga indata: Kulvertförluster-10,30,0-10,3 Försämrad temp.verkningsgrad-7,40,0-7,4 Tappvarmvatten-19,30,0-19,3 SUMMA BBR-värde ca 105

17 A temp - beräkning

18 Beräknade vägg-, fönster- och dörrareor

19 Precision i beräkningsresultat (efter steg 2) ?

20 Vinnare (i bokstavsordning) • Christopher Irminger Street, NCC • David Burman, Sweco • Kajsa Flodberg, NCC ”Med mycket god överensstämmelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning genom professionell värdering av indata och med pedagogisk redovisning.” Motivering:

21 Delprojekt under arbete •Normalisering av byggnadens energianvändning •Energikrav 09 (ny förhandlingsomgång) •Information och utbildning •Harmonisering och verifieringsmodell •Fallstudier

22 Normalisering av byggnadens energianvändning  Hur väl fungerar normalårskorrigering för olika slags byggnader?  Kan energianvändning för komfortkyla normalårskorrigeras?  Är metoderna tillräckligt bra?

23 KH02, kontorshus TC05, testcell Några olika slags byggnader  Lund, Göteborg, Stockholm och Luleå  Väderfiler från SMHI:s solstationer och Mesan-filer för Totalt 132 väderfiler.  Normalårkorrigering med SMHI:s Graddagar och EnergiIndex.  Idealt skulle alla korrigerade årsvärden vara lika stora och därmed ge byggnadens Energiprestanda. PH11, punkthus Numeriskt experiment – Simulering med IDA ICE

24 TC05, STH, Graddagskorrigering

25

26

27 PH11, bostadshus, fjärrvärme, frånluft, mesan-väder

28

29 Energikrav 09 Avtalsmall som tillförsäkrar byggherren att energihushållningskraven I BBR uppfylls i relation till totalentreprenör. 1.Klargör och säkerställer kravspecifikationer angående energiprestanda 2.Kompletteringar av besiktningsmodeller

30 Särskilda mätföreskrifter för Energikrav 09 Byggnadens uppmätta specifika energianvändning korrigerad med avseende på normalår och byggnadens brukande. §1-12 som kan användas som bilaga vid kontraktskrivande.

31 Verifiering av byggnaders energiprestanda genom mätning - Handledning Mätdel 1: Byggnadens energiprestanda (§1-12) Mätdel 2: Underlag för analys vid eventuell avvikelse. (§13-17) Mätdel 3: Förebyggande mätningar. (§18-24)

32 Ett generellt underlag som beskriver ansvarsfördelning, gränsdragningar och rekommendationer för uppföljning av energikrav under byggprocessen. Per Wickman och Åsa Wahlström Energiverifikat 09 – uppföljning av energikrav under byggprocessen

33 Byggprocessen

34 Riktlinjer består av: •Checklista för energiuppföljning •Energiverifikat •En sammanställning av energitekniska funktionskrav •Verifikationsplan •Effekt och prestandaprov vid olika driftfall och klimatförhållanden utomhus i samband med vinter- och sommarfallsprov. Energiberäkningar: •Systemhandling •Bygghandling •Verkligt utförande

35 Checklista för ansvarsfördelning vid energiuppföljning

36 Energiverifikat 1.Energiverifikatet innehåller följande punkter som även kan utgöra register: 2.Energimål och energitekniska funktionskrav •Prioriteringar (miljö (CO 2 ), ekonomi, bästa prestanda etc) •Byggnadens energiprestanda •Programkrav •Projekterad energiprestanda för byggnaden •Energitekniska funktionskrav för installationer och klimatskärm •Ekonomi och kalkylförutsättningar 3.Övergripande systembeskrivning 4.Reviderade energiberäkningar med specificerade indata •Systemhandling •Bygghandling •Verkligt utförande (efter vinter- och sommarfallsprov) 5.Energirelaterade kostnadskalkyler

37 Energiprestandaanalys 10 -vägledning för verifiering av energikrav Vägledning för hur energikrav kan verifieras genom att stegvis analysera uppmätt energiprestanda i jämförelse med kontrakterad energiprestanda Åsa Wahlström, Bengt Bergsten och Per Levin

38 Steg 1: Korrigerad uppmätt energiprestanda - normalårskorrigering värme - korrigering för tappvarmvatten Steg 2: Indikering av orsak till avvikelse - boendegrad, innetemperatur, vädring, internvärme - drifttid/närvarotid, uthyrningsgrad, mycket varmt väder Steg 3: Verifiering av orsak till avvikelse - systematiskt tillvägagångssätt Avvikelseanalys

39 Verifieringshjälpmedel och harmonisering •Harmonisering medför uppdateringar av rapporterna. •Ordlistan lite tung och mindre uppdateringsbehov finns. Engelsk översättning? •Mätföreskrifter innehåller enstaka motsägelser. Värmepumpar? •Revideringsrunda hösten Sammanslagning av rapporter? Energiverifikat innehåller schema som hänvisar. Dokumentstyrning? •Verifieringshjälpmedel

40 Fallstudier för nya byggnader Syfte: Öka spridningen och få återkoppling från användningen. Krav: - Ifylld avsiktsförklaring - Förankrat i företagsledningen och kontaktperson (intern eller extern) utsedd - Lämplig byggnad, dvs verifierbar, inte för liten, rätt läge i processen - I första hand bostads- och kontorshus, men även andra kan komma ifråga. - Sveby-materialet ska användas – återkoppling till Sveby via kontaktpersonen - Dokumentation. Hittills anslutna byggnadsprojekt: Fortverket 2 st, PEAB Vi vill ha fler projekt!!

41 Hämta alla dokument gratis på nätet ! Nuvarande och kommande rapporter och handböcker kan fritt läsas och laddas ner från snart även på

42 Sveby-programmet 1Definition av begrepp och parametrar för kravspecifikation, upphandling och verifiering. 2Fallstudier 3Indata till energiberäkningar avseende standardiserad användning av bostäder. 4Beräkning av specifik energianvändning i lokalbyggnader. 5Validering av energiberäkningsmodeller. 6Nya avtal mellan beställare och konsult 7Nya avtal med incitament mellan byggherrar och entreprenörer. 8Arbetsprocess för uppföljning av energikrav 9Mät- och kontrollplan. 10Kostnadseffektiva mätmetoder och kontroller. 11 Verifiering av energianvändning med beaktande av byggfukt, outhyrda ytor mm. som avviker från normal anv. 12Prognos vid överlämnande och slutbesiktning. 13Analys av avvikelser mellan uppmätt och beräknad energianvändning. 14Byggherrens säkerställande av rätt energianvändning i bruksskedet 15Ansvar och eventuella sanktioner om energianvändningen är för hög 16Kravspecifikation för projektering och upphandling av delentreprenader och produkter 17Normalisering av byggnadens energianvändning


Ladda ner ppt "Per Levin 11-05-03. Ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen för att: •Möta funktionskraven i BBR •Skapa en rimlig standard för."

Liknande presentationer


Google-annonser