Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

LRF och Småsågarna i samarbete med Dedicera

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "LRF och Småsågarna i samarbete med Dedicera"— Presentationens avskrift:

1 LRF och Småsågarna i samarbete med Dedicera
Kartläggning av medlemmarnas verksamhet inom småskalig träförädling Undersökning genomförd sommaren 2008 LRF och Småsågarna i samarbete med Dedicera Sveriges Småsågares Riksförbund

2 Bakgrund LRF och Småsågarnas Riksförbund beslutade under våren 2008 att genomföra en gemensam kartläggning av de medlemmar som ägnar sig åt småskalig träförädling eller ser detta som en möjlig utveckling i sitt företag. Detta är den första större kartläggningen, som ger en tydligare bild av vilka träföretagarna är, vilken inriktning de har på sin verksamhet, vilka utvecklings-möjligheter de ser och vilka behov av stöd och utbildning som finns. Kartläggningen har genomförts inom Landsbygdsprogrammet, och finansieras delvis med pengar från den Europeiska jordbruksfonden.

3 Det här är småskalig träförädling
Småskalig träförädling omfattar en mängd olika verksamheter. Sågning och hyvling står för en stor del av den småskaliga träförädlingen, men många ägnar sig åt olika specialiseringar: En del tillverkar t ex stockmöbler, timmerstugor, friggebodar eller bastur. Många ägnar sig åt byggverksamhet och snickerier eller hantverk i trä. Några sågar mer speciella produkter som okantat, krokigt eller övergrovt virke. Här finns även tillverkare/förmedlare av småsågverk och snickerimaskiner. Med mobila sågverk kan vissa erbjuda legosågning på plats hos kunden. Många sågar barrträ, en del kan även leverera lövvirke.

4 Sammanfattning

5 Sammanfattning av undersökningen
Om undersökningen och målgruppen Denna undersökning riktades till dessa grupper: LRF-medlemmar som idag driver någon form av småskalig träförädling LRF-medlemmar som angivit att de ser småskalig träförädling som en utvecklingsbar näring i framtiden. Medlemmar i Småsågarna Resultaten är baserade på ifyllda enkäter. Det ger en svarsfrekvens på ca 54 %. 23 % av svaren kommer från medlemmar i Småsågarna 77 % från medlemmar i LRF. Bakgrundsfakta om respondenterna Mer än hälften av träföretagarna finns i Götaland. En fjärdedel i Svealand och något färre i Norrland. 3 % är kvinnor. Även om inte kvinnor driver träverksamhet i stor utsträckning är de många gånger involverade i verksamheten tillsammans med sin make/sambo. Medelåldern är hög i branschen. 42 % av är äldre än 60 år, och färre än 10 % är yngre än 40 år. De största skillnaderna i inriktning och attityder syns om man jämför de med riktigt liten verksamhet (mindre än kr i omsättning) och de med större företagsmässig produktion (mer än 3 miljoner kr i omsättning).

6 Sammanfattning Så ser det småskaliga träföretagandet ut idag
40 % bedriver träförädlingsverksamhet under företagsmässiga villkor på hel- eller deltid och 35 % har det som hobby-/fritidsverksamhet huvudsakligen för eget bruk. För de allra flesta, nästan 70 %, utgör den småskaliga träförädlingen mindre än hälften av deras totala årsomsättning. Drygt hälften omsätter mindre än kr per år på sin träförädlingsverksamhet. 4 % omsätter mer än 3 miljoner kr på sin träverksamhet. Huvudsaklig inriktning: 41% producerar främst specialsortiment eller egna träprodukter, 38% utför mest tjänster och legoarbeten och 21% producerar standarddimensioner. I genomsnitt erbjuder företagarna fyra olika produkter eller tjänster inom träförädling. De allra flesta, 68 %, erbjuder sågat virke. Sedan följer i fallande ordning legosågning, specialsortiment och hyvlat virke etc. Den största kundgruppen är totalt sett privatpersoner. Träförädlarna tror också att de kommer vara den viktigaste kundgruppen om tre år. För de som omsätter miljonbelopp på sin träförädling är även industri och byggföretag viktiga kundgrupper.

7 Sammanfattning Motiv för att satsa på träverksamhet
Drivkrafter och syn på att bedriva träverksamheten skiljer sig mellan de som har låg omsättning inom träförädling och där träförädlingen endast utgör en mindre del av företagets totala omsättning jämfört med de som satsar helt på träförädling och omsätter miljonbelopp. Totalt sett startade de flesta träförädling för att de hade tillgång till egen råvara, följt av ett stort träintresse. Av de som omsätter mindre än kr på sin träförädling startade 74 % för att de hade tillgång till råvara. Motsvarande andel bland dem som omsätter mer än 3 miljoner kr är 9 %. För dem var den viktigaste orsaken att de såg en marknad för sin träverksamhet. Den viktigaste drivkraften i träförädlingen är ”självstyre” och möjligheterna att påverka arbetstrivseln, sitt företags utveckling etc. 70 % säger att det är ”mycket viktigt”. Näst efter ”självstyre” anges ”tradition” som mycket viktigt för att bedriva träförädling. Totalt sett anger 21 % att ”hög lönsamhet” är en mycket viktig faktor för träverksamheten. Av de som omsätter mindre än kr på sin träförädling tycker 10 % att ”hög lönsamhet” är mycket viktigt. Motsvarande andel bland dem som omsätter mer än 3 miljoner kr är 56 %.

8 Sammanfattning Utveckling och möjligheter
De flesta, 68 %, tycker att lönsamheten är god inom träförädlingsbranschen idag och en tredjedel tror att den kommer att öka under de närmaste åren. I den egna verksamheten upplever träföretagarna totalt sett att de lägger ner mest tid och når bäst lönsamhet i den vanligaste verksamheten, sågat virke (plank, bräder, reglar). De större aktörerna, som omsätter från kronor och uppåt, tycker i större utsträckning att de har bäst lönsamhet inom hyvlat virke respektive byggnadssnickeritjänster. Totalt sett säger 3 % att de planerar att nyanställa under det kommandet året för sin träverksamhet. 12 % planerar väsentliga investeringar i verksamheten. Ambitionerna att expandera är större bland yngre företagare (< 40 år), som omsätter över kr på sin träförädling. De största hindren mot att utveckla verksamheten är totalt sett tidsbrist och hög ålder. För de större aktörerna är det också svårt att hitta personal, de saknar kapital till investeringar eller de vill helt enkelt inte anställa fler. Totalt sett ser de intervjuade störst utvecklingsmöjligheter inom specialsortiment, träbränsle, sågat virke respektive hyvlat virke. Det är framför allt en stor andel bland dem som idag inte bedriver någon träverksamhet som ser träbränsle som intressant att utveckla.

9 Sammanfattning Marknad och försäljning
Den största kundgruppen är privatkunder. Nya kunder fås främst genom rekommendationer. De flesta marknadsför inte alls sina produkter och tjänster aktivt. De större aktörerna använder i viss utsträckning hemsida, annonser samt direkta kundkontakter. Huvuddelen av det som produceras säljs via egen/annans brädgård eller gårdsbutik. De flesta är ensamma i sitt träföretagande, inte minst de små aktörerna. Nätverk och ökat samarbete efterfrågas. Kompetensutveckling och stöd En tredjedel av samtliga tycker inte att de behöver förbättra sin kompetens inom något område som rör deras träföretagande. Ju yngre företagare och ju större verksamhet, desto större upplevt behov av utbildning. Det som efterfrågas mest är ökade kunskaper inom trämaterial och produktionsteknik. De större aktörerna har också ett behov av stöd kring försäljning, offerter och avtal. I de öppna kommentarerna framkommer hur träföretagarna tycker att Småsågarna och LRF kan ge bättre medlemsnytta. Målgruppen efterfrågar: nätverk, kontakter, studiebesök kurser, utbildning, tips och idéer kring arbetsmetoder, material, produktframtagning etc. hjälp med marknadsföring och prissättning en förteckning över de småskaliga träföretagarna

10 Sammanfattning Tre typgrupper med träföretagare
Med utgångspunkt från respondenternas omsättning inom träförädling har vi identifierat tre typgrupper med träföretagare, som presenteras på de följande sidorna. Vi lyfter fram de uppgifter om grupperna som skiljer dem från övriga. 1. ”De ensamma hobbyföretagarna” 2. ”Mellangruppen med tjänster” 3. ”De större träföretagarna”

11 1. ”De ensamma hobbyföretagarna”
Den här gruppen, som omfattar drygt 50 % av samtliga i undersökningen, består av de som omsätter mindre än kr årligen på sitt träföretagande. Här är de flesta ensamföretagare. För nästan alla utgör träförädlingen mindre än hälften av företagets totala årsomsättning. De flesta, 78 %, ägnar sig åt träförädling mest för eget bruk eller som hobby-/ fritidsverksamhet. Ungefär lika stor andel, 74 %, startade för att de hade tillgång till egen råvara. Endast några få personer marknadsför sin produkter och tjänster inom trä. Lönsamhet uppfattas inte som särskilt viktigt i deras träförädling utan de prioriterar självstyre (trivsel, utveckling). Den största andelen i denna grupp, 40 %, ägnar sig i huvudsak åt att producera specialsortiment och/eller egna träprodukter. Jämfört med de som omsätter mer än kr inom träförädling finns här en större andel som producerar trävaror av standardimensioner. Sågat virke och legosågning är de största verksamheterna. Det är också inom dessa områden som den här gruppen lägger ner mest tid och ser störst lönsamhet. Den dominerande kundgruppen är privatpersoner. Träförädlingen bedrivs på egen hand. Endast 13 % samarbetar med andra. Denna grupp har inga planer på att anställa folk eller utöka verksamheten. Tidsbrist och åldersskäl utgör de största hindren. En tredjedel tycker inte att de har behov av kompetensutveckling. Knappt en tredjedel skulle dock vilja ha ökade trämaterialkunskaper.

12 2. ”Mellangruppen med tjänster”
Det här är den stora mellangruppen med företag med 1-2 personer, som omsätter från kr upp till miljonen. Här finns alltså en stor spridning men minst 90 % i denna grupp bedriver träförädling under företagsmässiga villkor på hel- eller deltid. Den här gruppen startade träverksamhet av flera skäl. Företagarna med lite större omsättning hade framför allt ett stort träintresse, men såg även en marknad. Bland de med lite mindre omsättning ( kr) påverkade också att man hade tillgång till träråvara och behövde fler inkomstkällor. Lönsamhet uppfattas som måttligt viktigt för en majoritet i denna grupp. Den främsta drivkraften är självstyre (trivsel, utveckling). Störst andel i denna grupp, %, ägnar sig i huvudsak åt att utföra beställda tjänster och legoarbeten åt andra. Många ägnar sig åt att producera specialsortiment och/eller egna träprodukter. Sågat virke, legosågning, hyvlat virke respektive specialsortiment är de största verksamheterna. Här finns också en större andel som arbetar med snickeri- och byggtjänster jämfört med de andra grupperna. Ganska många, men färre än hälften, samarbetar med andra rörande produktion och/eller försäljning. Goda rekommendationer/mun-till-mun är det viktigaste sättet att få kunder. Den största kundgruppen är privatpersoner. Här finns den största andelen företagare som tycker att lönsamheten i träföretagandet är ”god”. Mellan % planerar större investeringar i sin träverksamhet under det kommande året. Det största hindret mot att utveckla verksamheten är, förutom tidsbrist eller åldersskäl, att man inte vill ha fler anställda.

13 3. ”De större träföretagarna”
Den här gruppen består av dem som omsätter miljonbelopp på sitt träföretagande. 4 % av alla i undersökningen, 36 företagare, omsätter mer än 3 miljoner kronor årligen. För de allra flesta i denna grupp utgör träförädlingen mer än hälften av företagets totala årsomsättning. 36 % har enbart omsättning från träföretagande. Samtliga i denna grupp ägnar sig åt träförädling under företagsmässiga villkor på hel- eller deltid. De flesta har hållit på i mer än tio år och det vanligaste skälet till att de startade var för att de såg en marknad. Lönsamhet uppfattas som mycket viktig för en majoritet i denna grupp. Men den främsta drivkraften är självstyre (trivsel, utveckling). Sågat virke och hyvlat virke är de största verksamheterna. Mest tid läggs på hyvlat virke respektive emballage. Den träverksamhet som lönar sig bäst är hyvlat virke, enligt denna grupp. Träförädlingen bedrivs i de flesta fall i samarbete med andra rörande produktion och/eller försäljning. De flesta ägnar sig åt någon form av marknadsföring. Goda rekommendationer/mun-till-mun är det viktigaste sättet att få kunder, men ganska många har en hemsida, annonserar eller bedriver aktiv försäljning via telefon och kundbesök. De största kundgrupperna är industrin och privatpersoner. Störst utvecklingspotential ser gruppen inom hyvlat virke, byggnadssnickeritjänster och träbränsle. Många har 4-6 anställda. Ungefär hälften planerar större investeringar i sin träverksamhet och en femtedel planerar att anställa fler under det kommande året. De största hindren mot att utveckla verksamheten är, förutom tidsbrist, svårigheter att hitta personal, att man inte vill ha fler anställda, brist på kapital respektive konkurrens. De flesta, ca 80 %, tycker att de har behov av kompetensutveckling. Utbildning i produktionsteknik respektive försäljning/avtal är det som efterfrågas i störst utsträckning.

14 Genomförandet

15 Syfte och målgrupp Syftet med undersökningen var att:
Att öka kunskapen hos LRF och Småsågarna om de medlemmar som bedriver småskalig träförädling. Att få en nulägesanalys som kan följas upp om några år, d v s mätbara resultat. Målgruppen hämtades från dessa källor: LRF-medlemmar som bedriver verksamhet inom småskalig träförädling idag eller har angivit det som en utvecklingsbar verksamhet Medlemmar i Sveriges Småsågares Riksförbund

16 Tillvägagångssätt LRF tog i samråd med Småsågarna och Dedicera fram en enkät med 35 frågor. LRF ansvarade för fältarbetet/datainsamlingen, som gjordes med postala enkäter under juni-augusti En påminnelse distribuerades i under fältperioden. Totalt skickades enkäter ut till medlemmar i LRF respektive Småsågarna. I möjligaste mån försökte vi undvika dubbeltäckning, det vill säga att skicka två enkäter till samma person. 25 personer/företag fick dubbla enkäter eftersom de var registrerade som medlem både hos LRF och hos Småsågarna, men under olika namn. Dedicera genomförde statistisk bearbetning, analys och rapportering.

17 Svarsfrekvens Antal utskickade postala enkäter 2 678
- Konstaterade dubbletter, returer eller personer som inte är målgruppen - 55 Justerad bas 2 623 Antal databearbetade enkäter 1 410 Svarsfrekvens* 54 % * Troligtvis är den faktiska svarsfrekvensen något högre. Det är förmodligen fler än de som hörde av sig till LRF, Småsågarna respektive Dedicera, som inte är i målgruppen (gått i pension, upphört med verksamheten, bedriver inte träförädling etc). Det är främst bland LRF-medlemmarna som flera angivit att de inte sysslar med småskalig träförädling idag.

18 Delmålgrupper Resultaten från denna undersökning har brutits ner på 40 delmålgrupper baserade på: ålder region (Götaland, Svealand, Norrland) medlemskap i LRF respektive Småsågarnas Riksförbund omsättning i träförädling hur stor andel av den totala omsättningen träförädlingen utgör om man bedriver träverksamhet som hobby eller företagsmässigt hur länge man varit verksam produktionsinriktning syn på lönsamheten inom träverksamheten tro på den egna förmågan att påverka lönsamheten kön svensk eller utländsk bakgrund datoranvändning och internetuppkoppling Större delmålgruppsavvikelser kommenteras i denna rapport, dels i anslutning till diagrammen och dels i presentationen av de tre typiska grupperna med träföretagare. Den som önskar detaljstudera enskilda delmålgrupper hänvisas till tabellbilagorna.

19 Beskrivning av de som svarat

20 Tre fjärdedelar av de som svarat är medlemmar i LRF och en fjärdedel är medlemmar i Småsågarna
Av Småsågarnas medlemmar bedriver 60 % träförädling under företagsmässiga villkor på hel- eller deltid och 27 % som hobbyverksamhet. 3 % funderar på att starta träverksamhet, 4 % har avslutat träverksamhet och 6 % bedriver ingen träverksamhet alls idag. Av LRF:s medlemmar är fördelningen 34 % företagsverksamhet på hel- eller deltid och 36 % hobbyverksamhet. 2 % funderar på att starta träverksamhet, 6 % har avslutat träverksamhet och 21 % bedriver ingen träverksamhet alls idag. Inga skillnader i kännedom om ALMI & Innovationsbron Stockholm om man ser på de som kom in i inkubatorn från Q1 2006

21 Mer än hälften av respondenterna finns i Götaland
Inga skillnader i kännedom om ALMI & Innovationsbron Stockholm om man ser på de som kom in i inkubatorn från Q1 2006

22 Tre fjärdedelar av alla som svarat är idag verksamma inom småskalig träförädling
Inga skillnader i kännedom om ALMI & Innovationsbron Stockholm om man ser på de som kom in i inkubatorn från Q1 2006

23 De flesta har varit verksamma mer än tio år
Inga skillnader i kännedom om ALMI & Innovationsbron Stockholm om man ser på de som kom in i inkubatorn från Q1 2006

24 Få verksamma och sällan på heltid
De flesta arbetar ensamma med sin träverksamhet, framför allt de med omsättning under kr på träverksamheten. Inga skillnader i kännedom om ALMI & Innovationsbron Stockholm om man ser på de som kom in i inkubatorn från Q1 2006

25 Stor spridning på inriktningen av träverksamheten

26 De flesta erbjuder sågat virke

27 Mest tid och störst lönsamhet
I diagrammet på föregående sida kunde vi se att de verksamheter som träföretagarna sammantaget erbjuder i störst utsträckning är: Sågat virke (plank, bräder, reglar) Legosågning Specialsortiment (långt, grovt, brett) Hyvlat virke (golv, lister, panel) Det är också dessa verksamheter, samt byggnadssnickartjänster, som träföretagarna lägger mest tid på och som de tycker lönar sig bäst.

28 52 % omsätter mindre än 50 000 kr/år

29 Beräknad omsättning bland småskaliga träföretag
Den totala omsättningen skattades på följande sätt:

30 För en tredjedel står träförädlingen för mellan 50-100 % av den totala årsomsättningen i företaget
Andel av den totala årsomsättningen som kommer från träförädling Medlem i LRF Medlem i Små-sågarna Upp till 50 % 74 % 56 % 50-90 % 20 % 29 % % 6 % 15 %

31 Hög medelålder

32 Få kvinnor i branschen Endast 3 % (32 personer) av de som besvarat undersökningen är kvinnor. Kvinnor är dock många gånger delaktiga i träverksamheten tillsammans med sin make/sambo. Bland de som anger att fler än en person är sysselsatta inom träförädlingen noterar drygt en tredjedel att en kvinna är delaktig.

33 Få med utländskt påbrå Mindre än 2 % av dem som besvarat undersökningen har utländsk bakgrund (inte närmare preciserat än så). Det motsvarar 11 personer. Endast 714 personer svarade på denna fråga. Det kan jämföras med att ca personer angav kön och ålder.

34 Försäljning och marknadsföring

35 De flesta samarbetar inte med andra i sin träförädling
Ju större företag, desto mer samarbeten med andra kring produktion och försäljning. I de öppna svaren kan vi se att många efterfrågar tillgång till nätverk och samarbeten.

36 Nya kunder fås genom rekommendationer, inte aktiv marknadsföring
Ju större företag desto mer aktiv marknadsföring. Bland företagarna som omsätter minst 3 milj. kr är det endast 17 % som inte marknadsför sig aktivt. I denna grupp har knappt hälften egen hemsida och ungefär en tredjedel annonserar i tidningar och/eller säljer via telefon/besök. Bland dem som omsätter mindre än kr svarar 67 % att de inte marknadsför sig aktivt.

37 Mest försäljning direkt från egen (bräd)gård

38 Störst försäljning till privatpersoner
Ju större träverksamhet, desto fler affärskunder. De som omsätter mer än 3 miljoner kr anger industri som den viktigaste kundgruppen (58 %), följt av privatpersoner (50 %) och byggföretag (39 %).

39 Framtidens kunder Totalt sett bedömer träföretagarna att privatkunder kommer vara den viktigaste gruppen även om tre år. Bland dem som omsätter från ca kr till ca en miljon kr på sin träförädling, uppfattar mellan % byggföretag som viktiga framöver. Bland företagen med högst omsättning (över 3 milj. kr) ser de flesta industrin som den viktigaste framtida kunden följt av privatpersoner, byggföretag och byggvaruhus.

40 Drivkrafter

41 Tillgång till träråvara och stort intresse främsta orsakerna till att starta verksamhet
Inga skillnader i kännedom om ALMI & Innovationsbron Stockholm om man ser på de som kom in i inkubatorn från Q1 2006 52 % företagarna med större omsättning än 3 milj. kr startade för att de såg en marknad.

42 Självstyre viktigast för dem som bedriver träförädling
Inga skillnader i kännedom om ALMI & Innovationsbron Stockholm om man ser på de som kom in i inkubatorn från Q1 2006 Ju större företag, desto starkare fokus på lönsamhet. Bland företagarna som omsätter mer än 3 milj. kr inom träförädling tycker 56 % att hög lönsamhet är mycket viktigt.

43 Syn på lönsamhet

44 Syn på framtida lönsamhet

45 Störst potential inom specialsortiment och bränsle
Överlag ser företagarna störst utvecklingsmöjligheter inom de områden där de redan är verksamma idag. 40 % av de som idag inte har någon träförädlings-verksamhet har markerat träbränsle.

46 De flesta anser att lönsamheten till största delen beror på dem själva

47 Lite investeringar och få nyanställningar planeras totalt sett
Totalt sett planerar 3 % att nyanställa och 12 % att göra väsentliga investeringar i sin träverksamhet under det kommande året. Ju mer omfattande verksamhet, desto större planer. På nästa sida visas planerna hos de som omsätter mer än 3 miljoner kr i sin träförädling.

48 Investeringar och nyanställningar bland de större träföretagarna
De som planerar investeringar och nyanställningar är i hög grad yngre företagare (< 40 år) som varit verksamma mindre än fem år och som omsätter minst kr i sin träverksamhet. Diagrammen på denna sida visar svarsföredelningen bland dem som omsätter minst 3 miljoner kr på sin träförädling.

49 Tidsbrist och ålder största hindren mot att utveckla träverksamheten

50 Eventuellt framtida ägarskifte

51 Kompetensutveckling

52 Kompetensutveckling Yngre företagare och de med hög omsättning ser större behov av att öka sin kompetens, bland annat inom försäljning/avtal samt inom ekonomisk planering och styrning.

53 Många är beredda att avsätta minst en heldag för utbildning
I de öppna svaren kan vi se att många efterfrågar utbildning och kurser genom Småsågarna.

54 Många kan tänka sig resa till utbildning (inte bara inom länet)

55 Använda dator och internet

56 Datoranvändning Bland de som är yngre än 40 år är det 17 % som inte använder dator.

57 Därför använder en del inte dator

58 Många har bredband Bland de som är yngre än 40 år är det 11 % som inte har internetuppkoppling.

59 Öppna svar

60 Öppna svar - sammanfattning
Många har lämnat skriftliga kommentarer kring hur de tycker att Småsågarna respektive LRF kan erbjuda bättre medlemsnytta. Rekommendationerna är många gånger desamma till de bägge organisationerna. Sammanfattningsvis kan man säga att träföretagarna önskar: Kontakter med andra i samma bransch genom t ex nätverk och studiebesök Kurser, utbildning, information, tips och idéer om t ex: arbetsmetoder inom sågning, hyvling och torkning maskiner exempel på lyckade projekt/reportage från branschkollegor ekonomi och marknadsföring träslag, timring framtagning av nya produkter Hjälp med marknadsföring och att sprida kunskaper om småskaligt träföretagandet genom t ex: Småsågarnas hemsida artiklar i tidningen Land En aktuell förteckning över alla småsågare och deras inriktning Hjälp med inköp, prissättning, prislista På nästa sida visas en grafisk sammanställning av de öppna svaren. Ju fler gånger ett ord förekommit desto större är det i bilden.

61 Illustration av önskemålen om stöd från Småsågarna och LRF

62 Öppna svar – Citat om hur Småsågarna kan ge bättre medlemsnytta
”Bättre utbildning. Ordna träffar med kollegor/snickare, även verkstadssnickare. Ordna med någon sorts bevis att sågarna/byggnads-snickarna kan sitt jobb. Många har så dålig kunskap/erfarenhet att man inte kan anlita dem eller rekommendera dem till andra.” ”Organisera träffar med verksamma inom 2-3 kommuners område kvällstid eller lördagar. Gärna studiebesök eller med föreläsare/ instruktör.” ”Information om efterfrågade sortiment. Information och tips om rationella arbetsbesparande åtgärder vid sågning och hyvling.” ”Träffar där vi utbyter idéer och knyter kontakter.” ”Sprida kunskaper om ny teknik och förväntad marknad på olika områden.” ”En katalog med verksamma småsågare sedan 2008.” ”Genom att ha ett gemensamt inköps- och distributionsnät och ha konkurrenskraftiga priser. ”

63 Öppna svar – Citat om hur LRF kan ge bättre medlemsnytta
”Hjälp med marknadsföring genom att synliggöra den mindre träförädlingen gentemot allmänheten/kunderna. Gemensamma aktiviteter?” ”Minimera regelkrånglet. Lobbyarbete om ökad träanvändning. Enklare regler för anställning efter behov..” ”Nyhetsbrev, information om produkter och maskiner, kurser.” ”Förslag på kurser, teknik och idéer. ”Att inte LRF bara ser till gröna näringen, utan ser mer till samarbeten med andra näringsidkare på landsbygden. Ordna träffar där skogsägare kan få upp ögonen för sidoinkomster av skog - inte bara att sälja till Södra, med fler.” ”Ta fram en aktuell lista över småsågare.” ”Utbildning och framtagning av produktidéer.”


Ladda ner ppt "LRF och Småsågarna i samarbete med Dedicera"

Liknande presentationer


Google-annonser