Nyliberalismens samhällsplanering

En presentation över ämnet: "Nyliberalismens samhällsplanering"— Presentationens avskrift:

1 Nyliberalismens samhällsplanering
Socialpolitikens teori PM Mathias Mårtens

2 Innehåll Bakgrund Grundläggande definitioner
Liberalismen: nyliberalismens yngre kusin Liberalism, forts Karl Polanyi: tron på en självreglerande marknad En självreglerande marknad, forts Oreglerad marknadsmekanism och dess följder? Socialpolitik som självförsvar Socialpolitiken som självförsvar, forts Huvuddragen i efterkrigstidens socialpolitik, Ökad fackföreningsmakt, ökad omfördelning Fordismen Samhällskompromissens socialpolitik: Keynesianismen Masskonsumtionsmodell för ekonomin Det finländska efterkrigstida välfärdssystemet Sammanfattning 1970: Styrningskris och nyliberalismens genombrytningsfas Välfärdsstaten blir ett växande problem för ekonomin Monetarismen André Gorz: Från socialstat till kapitalstat Nyliberalism som teori och resultat Socialdemokratins och välfärdsstatens samtidiga nedgång Betoning på det privata framom det offentliga Från Welfare till Workfare Från Welfare till Workfare, forts Sammanfattning

3 Bakgrund Nyliberalismen, i litteraturen också kallad ”international competition state paradigm” är en politisk ideologi i ökande grad gett innehåll åt samhällets organisation i de flesta europeiska och industrialiserade länder sedan 1970-talet ”Varför är detta ämne viktigt att få mera kunskap om?” Nyliberalismen innebär en radikal omstrukturering av den offentliga sektorns sätt att fungera sedan sent 1980-tal i främst Finland men även i Sverige, Storbritannien och USA Innebär ett nytt sätt att förhålla sig till och utforma socialpolitiken på som är väldigt annorlunda jämfört med vad som var fallet under efterkrigstidens ”kollektivistiska” era Svårt att förstå den nutida socialpolitikens utveckling utan att känna till nyliberalismens förhistoria

4 Liberalismen, nyliberalismens äldre kusin
200-årig politisk och ekonomisk ”ism” med rötter i anglosaxisk filosofi Härstammar från och 1700-talets merkantilistiska system för handel och utbyte: staten hade en stark roll jämfört med individerna (dvs. näringslivet) och eftersträvade under denna period främst att stärka sin roll och berika sig i konkurrensen med andra stater Liberalismen utvecklades inom det dåtida näringslivet och dess målsättning blev att befria sig från statens förtryckande paternalism och ståndssamhällets ojämlika privilegier Ledde fram till den franska revolutionen med dess motto om ”frihet, broderskap och jämlikhet”: att födas in i ett visst stånd skulle inte längre få diskriminera medborgare ifråga om politiska rättigheter

5 Liberalism, forts Liberalismens principer
Acceptans av principen om att den politiska styrningen [government] måste begränsas En politisk lösning som består i att maximalt begränsa formerna och domänerna för en politisk styrning av samhället Organisering av specifika metoder av transaktioner (former av utbyte) i syfte att definiera begränsningen av den politiska regleringen av ett samhälle: Konstitutionen, parlamentet (växelverkan mellan de som regerar och de som man regerar över, d.v.s. medborgarna) Den allmänna opinionen, pressen Kommittér, vetenskapliga undersökningar Ur ett liberalt synsätt är ”marknaden” och staten varandras motpoler vilket innebär att staten anses försämra marknadens/ekonomins funktionssätt Liberalismen baseras på en permanent kritik och ett ifrågasättande av statlig rationalitet i förhållande till marknadens sätt att fungera Jmf. Tonåringens revolt mot sina föräldrar Liberalismen: all ekonomisk verksamhet i ett samhälle ska gå att köpa och sälja på en fri marknad: t.ex. även arbetslöner borde helt och hållet bestämmas enligt denna princip Under senare hälften av 1800-talets England var detta verklighet som en följd av den industriella revolutionen Löner drevs ner till under existensminimum, vilket bidrog till en extrem misär bland befolkningen

6 Polanyi: Katastrofal tro på en självreglerande marknad
Karl Polanyi visade i sitt mest kända verk (1944) hur införandet av marknadsekonomi i 1800-talets England resulterade i en samhällelig katastrof Marknadsekonomi innebär ett ekonomiskt system som reglerar och styr priser på marknaden: betyder att produktion och distribution av varor helt och endast styrs av prisbildning (ibid., 129) Tidigare var marknadsekonomin, dvs. en självreglerad handel och utbyte av varor, enbart ett appendix till samhället eftersom detta brukade organiseras helt enligt icke-kommersiella principer Polanyi visade hur effekterna av marknadsekonomins funktionssätt bidrog till de totalitära rörelsernas framväxt i Europa

7 En självreglerande marknad, forts
En självreglerande marknadsekonomi innebär enligt Polanyi: a: Att samtliga producerade varor och tjänster finns till salu på marknaden och alla inkomster härstammar från försäljning av dessa varor Detta gäller även för jord och mark samt varan arbetskraft: försäljning av arbetskraft mot lön (lönearbete) ger inkomster för säljaren, dvs. arbetet blir till en vara: något som köps och säljs likt alla andra produkter b: Att staten genom sin politik inte på något sätt hindrar uppkomsten av marknader och att alla inkomster inte härstammar från andra källor än försäljning av varor på en marknad Statens interventioner, eller en sådan statlig politik som hindrar eller påverkar marknadens verksamhet (priser, utbud och efterfrågan får varken bestämmas eller regleras) anses som förkastlig

8 Oreglerad marknadsmekanism och dess följder
”Om marknadsmekanismen tillåts styra över människors och miljöns öde, till och med över köpkraftens storlek och användning skulle resultatet leda fram till en förstörelse av samhället” (ibid., 136) Varför? Polanyi hävdar: i och med att arbetskraft blir till en vara kan den inte hanteras hur som helst, användas godtyckligt eller förbli oanvänd utan att detta även får konsekvenser för den individ som är själva ”arbetskraften” Genom att utnyttja sig av någons arbete, utnyttjar systemet också en fysisk, psykologisk och moralisk varelse: en människa med en ”prislapp” (ibid., 136) 1800-talets stora upptäckt: marknadsekonomi utan välfärd ohållbart i längden

9 Socialpolitik som självförsvar
Polanyi: Utan det skydd som kulturella institutioner erbjuder skulle såväl människor som företag gå under: å ena sidan av brott, hunger och rotlöshet, å andra sidan som ett resultat av brist på köpkraft (företagen) Detta på grund av att marknadsekonomin utgörs av en extrem konstgjordhet: ett samhällets produktionsprocess baseras i ett sådant system helt och hållet på köp och försäljning (ibid., 137) Jmf. Samhällen baserade på gåvoekonomi Heiskala (2009, 17): Marknadsekonomins fria spel gav upphov till motrörelser som alla på sitt sätt eftersträvade att lindra de effekter på samhället som uppkom av marknadsekonomin Resulterade i: Välgörenhetsorganisationer, andelsslagsföreningar, fackföreningar, arbetarpartier och senare även statliga former av arbetarskydd och sociallagsstiftning Utvecklingen ledde småningom fram till fabrikslagar, begränsning av barnarbete, förkortning av arbetsdagen och bättre arbetsförhållanden; fröet till den moderna välfärdsstaten

10 Socialpolitik som självförsvar, forts
Marknadssystemets utbredning gav upphov till motrörelser som ville införa begränsningar av samma system (ibid, 241) Arbetarnas fackföreningar blev så småningom den rörelse som utgjorde det största motståndet: bildade grunden till socialdemokratin under sent 1800-tal Revolutionsförsöken i Europa och Ryssland under början av 1900-talet hade sin bas i en revolutionär socialdemokratisk arbetarrörelse Lenin var ursprungligen socialdemokrat

11 Huvuddragen i efterkrigstidens socialpolitik 1945-1970

12 Ökad fackföreningsmakt, ökad omfördelning
Efter andra världskriget kom startskottet för en generell ekonomisk tillväxt eftersom stora delar av Europa hade ödelagts och behövde återuppbyggas Detta resulterade dels i att en universell välfärdsstat möjliggjordes, främst beroende av följande orsaker: Den industriella produktionen växte med mer än 20 % år 1946 och ökade därefter fortsättningsvis snabbt under en femårsperiod (Stat.fi) Fler som jobbade inom industrin gav fackföreningsrörelsen större möjligheter att ställa krav på andel av produktivitetsvinster; näringslivet tvingades dela med sig av sina vinster, främst genom strejker och utvecklande av institutionella ramar för relationer mellan arbetare och arbetsgivare: Större inflytande för arbetarrörelsen innebar att dess politiska gren, socialdemokratin växte sig starkare: denna politiska rörelse kanaliserade arbetarnas krav För den politiska elitens del gällde det att bygga upp en institutionell ram som var anpassad till ett industriellt samhälle baserat på masskonsumtion och massproduktion: universalismen blev den socialpolitiska modell som lämpade sig bäst för detta ändamål Detta var välfärdsstatens materiella grund, det som möjliggjorde och satte fart på dess expansiva utveckling grundad på universalism: till skillnad från tidigare hade alla rätt till sociala förmåner och tjänster baserat på medborgarskap

13 Fordismen En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter Henry Ford, grundare av Ford-koncernen Utvecklades i de mest industrialiserade länderna under 20- och 30-talet, hade sin glansperiod fram till slutet av 1960-talet En produktionsmodell baserad inom nationalstatens gränser som kännetecknades av höga löner, full sysselsättning och hög konsumtion Bygger i sin tur på en tayloristisk arbetsorganisation: Massproduktionen av varor uppsplittras i allt mindre moment enligt löpande band-principen Innebar rationaliseringsmöjligheter som möjliggjorde rekordhöga vinster Lade grunden för keynesianismens samhällsplanering och välfärdsstaten

14 Samhällskompromissens socialpolitik: Keynesianismen
Keynesianismen byggde på en politisk teori formulerad av John Maynard Keynes ( ) Baseras på att staten stimulerar efterfrågan; konsumtionen, genom att öka sin skuldsättning i lågkonjunkturer Keynes ansåg att en bristande konsumtion orsakad av en hög arbetslöshet skapar politisk instabilitet i samhället Tvärtemot vad tidigare ekonomer hade ansett ansågs nu att vinster och löner inte behöver stå i motsättning till varandra: lönen borde framförallt ses som en investering och en kostnad Innebär att staten investerar i infrastruktur, offentlig service för att främja konsumtionen i samhället

15 Masskonsumtionsmodell för ekonomin
Fordismen/taylorismen och dess nödvändiga ekonomiska politik, keynesianismen, var grundstenen till den masskonsumtionsmodell som bildade grunden för vad man kallar en fordistisk samhällskompromiss: Innebar en socialpolitik eller välfärdsekonomi, med en relativt jämlik tillgång till konsumtionsvaror för befolkningen En motvikt till marknadsekonomins fria spel, eftersom jämlikheten ökar och destruktiva effekter av prismekanismen minimeras Rent konkret: utbyggnaden av socialförsäkringssystem, inkomstöverföringar och andra former av kollektiv konsumtion Med kompromissen eftersträvades en försoning mellan arbetarna och de negativa effekter på samhället som en fri marknad medförde för dessa Man ville skapa social säkerhet utan att för den skull avskaffa marknaden: Lösningen blev inkluderandet av arbetarna genom utbyggnaden av sociala försäkringssystem som försäkrade arbetskraften mot sociala risker som ohälsa och arbetslöshet

16 "The Finnish post-war system was based on many redistributory mechanisms that required progressive taxation and a certain kind of social security system that was at the same time collectivist and inclusive. This ensured that nearly all citizens faced more or less similar economic and social opportunities. One of the pillars of this system was the solidaristic wage policy that ensured comparatively high minimum wages across sectors“ (Kananen, 2011, 262)

17 Sammanfattning En oreglerad marknadsekonomi tvingade fram större satsningar på välfärd; dvs. att genom statliga interventioner bedriva socialpolitik för att minska risken för en social revolution Genombrottet för den moderna välfärden kom efter andra världskriget, dels p.g.a: Den ekonomiska tillväxten efter kriget: främst genom Fordismen-taylorismens sätt att arrangera produktionen på, som möjliggjorde högre löner och större vinster Fackföreningarnas och socialdemokratins ökade inflytande inom samhällspolitiken Keynesianismens ekonomiska teori som fick fäste i Europa och den övriga Västvärlden Ledande idén var att skapa försoning bland arbetare gentemot ”systemet” , främst genom att ge denna samhällsgrupp erkännande genom generösa sociala förmåner och genom accepterandet av kollektivavtalsförhandlingar

18 1970-talet: Styrningskris och nyliberalismens genombrytningsfas

19 Välfärdsstaten blir ett växande problem för ekonomin
Under slutet av 1960-talet drabbades den fordistiska-tayloristiska samhällsmodellen av en kris: det gick inte längre att rationalisera produktionen i samma utsträckning som tidigare: Dels hade det uppstått ett motstånd mot denna modell bland arbetarna: det löpande bandets tempo kunde inte längre höjas och därför inte längre lika höga vinster som tidigare Denna utveckling kolliderade med välfärdsstaternas stigande kostnader Keynesianismen hade tidigare svarat till samhällets behov, men när den ekonomiska tillväxten försvagades inleddes en omstrukturering som banade väg för en kritisk omvärdering av statligt subventionerad konsumtion ”Staten har förändrats från att vara en garant för framåtskridande till att bli en administrerande instans som avgör samhällets öde, ålagd att generera en form av social säkerhet vars kostnader väger allt tyngre för samhällsekonomin” (Donzelot, 1991, 67) ”[...] Genom att intervenera, reglera, skydda och döma på alla områden hade staten kommit att träda i stället för viktiga segment av civilsamhället och underordnat det: staten hade satt sig själv i första rummet” (Gorz, 1997, 21) Det hade blivit av största vikt att knäcka löntagarnas kampvilja, fackföreningarnas förhandlingsmakt och den stelhet som kollektivavtal, företagsavtal och de sociala rättigheterna hade medfört i produktionsförhållandena. Man måste med andra ord befria arbetsmarknaderna från det som snedvred den. Lösenordet blev avreglering (ibid., 21) Nyliberalismen ett resultat av ovanstående!

20 Välfärdsstaten blir ett växande problem för ekonomin: Monetarismen
Den keynesianska staten hade baserats på ekonomisk tillväxt som i sin tur skapade mer efterfrågan och tillväxt vilket ledde fram till full sysselsättning: Möjliggjorde en bred välfärdsstat men bidrog även i samband med oljekrisen till att elda på inflationen samtidigt som sysselsättningen sjönk: nytt fenomen När tillväxten avtog började man bekämpa inflationen på bekostnad av sysselsättningen: nedskärningar började genomföras i välfärden för att försöka minimera den offentliga sektorns utgifter Statlig konsumtion fungerade inte längre för att öka investeringar i ekonomin så som fallet hade varit under 1930-talet: trenden gick istället i motsatt riktning En ny skola av ekonomer, monetaristerna, ansåg att sådana statliga interventioner som förstärkte efterfrågan hade lett fram till inflation och arbetslöshet: statlig reglering ansågs hindra uppkomsten av nya marknader och hindrade innovationer Statens makropolitik började betraktas som problematisk, eftersom en alltför hög sysselsättning gav fart åt inflationen: viss arbetslöshetsnivå ansågs nödvändig Detta perspektiv banade väg för exv. Margaret Thatcher och Ronald Reagan: blev kända för att ha besegrat strejkrörelser i England och USA Dessa var bland de första politiker som i stor skala inledde omstruktureringen av det efterkrigstida välfärdsparadigmet i samma länder

21 André Gorz: Från socialstat till kapitalstat
”Under nästan 30 år hade regeringarna i väst begagnat sig av styrande keynesianska modeller: Staten hade stimulerat en ökning av produktion och efterfrågan genom skatte- och valutapolitiska åtgärder” ”Genom att omfördela en stigande andel av den producerade rikedomen och med hjälp av de offentliga utgifterna skapade den lika många arbetstillfällen som de som försvann då produktiviteten ökade inom den privata sektorn” ”Från och med 1970-talets början nådde den ekonomiska tillväxten gränser som statligt stöd och tillväxtstimulans inte rådde på” ”Hädanefter var den keynesianska staten och dess politik mer obekväma än förmånliga för kapitalismen: med en allt mattare ekonomisk tillväxt ökade statens vikt och kontroll över samhället”

22 Socialdemokratins och välfärdsstatens samtidiga nedgång
Hillel Ticktin (2008): Stalinismen i Sovjetunionen av högsta betydelse för socialdemokratin och arbetarrörelsen När Sovjet splittrades, försvagades också socialdemokratin och välfärdsstaten som ett resultat av att stalinismen inte längre fanns kvar 1945 → 1973: Ekonomisk tillväxt: resulterade i större inflytande för arbetarrörelsen med sin bas inom industrin och utbyggnaden av en välfärdsstat 1973 → Den efterkrigstida tillväxten började avta med massarbetslöshet som följd Arbetslösheten var näringslivets svar på ökade krav på arbetarkontroll över produktionen som förekom, exv. de svenska socialdemokraternas planer på löntagarfonder Näringslivet tvingades besegra arbetarrörelsen

23 Nyliberalism som teori och resultat
Enligt nyliberal teori utgör arbetarnas organisering i fackföreningar ett hot mot marknadens självreglering Fackföreningarna innebär en slags priskartell som snedvrider konkurrensen och leder till ett ”konstgjort” högt pris som måste betalas för arbetskraften, av arbetsgivarna Arbetslöshet anses därför vara en effekt av höga lägstalöner, s.k. ”flitfällor”och kostnadsfria offentliga tjänster Omvärderar kritiskt keynesianismens teoretiska grundval: nyliberaler vill öka utbudet av arbetskraft, medan keynesianska nationalekonomer betonade efterfrågans, konsumtionens och den fulla sysselsättningens betydelse i en ekonomi Övriga mål: Vill befrämja en individuell lönesättning framom kollektiva avtalsförhandlingar Full sysselsättning driver upp inflationen, viss arbetslöshet anses nödvändig Nedbrytande av fackföreningarnas förhandlingsposition jämte näringslivets

24 Betoning på det privata framom det offentliga
Förutom att försöka pressa ner arbetskraftens pris, dvs. den direkta lönen, eftersträvar man även att försöka driva ner priset på den totala indirekta lönen: offentliga tjänsters kostnader som finansieras genom inkomstöverföringar Utbudet på kostnadsfria offentliga tjänster skärs ner och dess kvalitet försämras Serviceavgifter inom exv. hälsovården och servicesedlar blir vanligare Skattesänkningar prioritera(de)s, vilket ytterligare försämrar den offentliga sektorns verksamhetsmöjligheter Statlig egendom säljs eller förvandlas till bolag: innebär öppnandet av nya marknader New Public Management, NPM: En del av ett nytt politiskt-teknokratiskt synsätt som innebär en stegvis omvärdering och ett gradvist införande av marknadsmekanismen, privatiseringar och bolagifiering inom den offentliga sektorn och av de tjänster som denna erbjuder Individen drivs till att i högre utsträckning än tidigare möta sociala risker på egen hand, snarare än genom en statligt betonad socialpolitik

25 Från Welfare till Workfare
Bob Jessop (1993) skiljer mellan två olika välfärdsmodeller: Keynesian Welfare State (KWS): KWS hade en nyckelroll i att stöda den efterkrigstida tillväxten i ekonomin Verkade för full sysselsättning i relativt stängda ekonomier genom att stimulera den inhemska efterfrågan Innebar en expansiv utbyggnad av former för masskonsumtion/-produktion genom etablerandet av välfärdsstaten och dess former för kollektiv konsumtion, ett slags ”skal” till fordismens ekonomiska organisation Lönen uppfattas som en kostnad och en investering Numera mer eller mindre i kris

26 Från Welfare till Workfare, forts.
”Schumpeterian Workfare State” (SWS): Namngiven efter Joseph Schumpeter ( ) Enligt Jessop flyttas tyngdpunkten i SWS bort från att stimulera efterfrågan genom statlig omfördelning, till att påverka utbudet på arbetskraft i syfte att locka företag till investeringar Lönen uppfattas inom SWS enbart som en kostnad, vilket även gäller sociala förmåner (indirekt lön) Socialpolitiken utformas och integreras efter näringslivets krav på flexibilitet och konkurrenskraft Välfärdspolitiken blir inte längre expansiv ifråga om sociala rättigheter, snarare tvärtom: besparingar blir viktigare än offentlig skuldsättning

27 Sammanfattning Nyliberalismens samhällsplanering innebär att välfärdsstaten omstruktureras i enlighet med en liberal idétradition: Marknadsmekanismen görs åter igen till den centrala omfördelningsmekanismen i samhället Offentliga sektorn görs mer marknadsinriktad I dagens läge har arbetarrörelsen integrerats/oskadliggjorts och utgör inte längre ett hot på samma sätt som tidigare: därför lättare att genomföra försämringar Inkludering i samhället sker inte längre i första hand genom att på statlig väg stöda och utveckla former för kollektiv konsumtion eftersom sådan anses hämma marknadsmekanismens funktionssätt: Idag viktigare att skapa utbud på arbetskraft, dvs. att göra det attraktivt att investera och anställa

28 Konkreta resultat

29 Källor Liberalismen, nyliberalismens yngre kusin: Santonen, 2003, 14-15 Liberalismens, forts: Foucault 1979/2008 Karl Polanyi: Katastrofal tro på en självreglerande marknad: Polanyi 1944/2009 En självreglerande marknad, forts: Polanyi, 2009, Ökad fackföreningsmakt, ökad omfördelning: ”Fordismen” + ”Samhällskompromissens socialpolitik: Keynesianismen” + ”Masskonsumtionsmodell för ekonomin” +”Välfärdsstaten blir ett växande problem för ekonomin”: Välfärdsstaten blir ett växande problem för ekonomin: Donzelot, 1991, 67 + Gorz, 1997, 21 Välfärdsstaten blir ett växande problem för ekonomin :Monetarismen: Siltala 2004, 83-89 André Gorz: Från socialstat till kapitalstat: Gorz, 1997/2001 Betoning på det privata framom det offentliga: Julkunen, 2006 + Hernesniemi, 2009: Från Welfare till Workfare: Jessop, 1993 Socialdemokratins och välfärdsstatens samtidiga nedgång: