Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

| 2010-05-20Avdelningen för regelarbete och expertstöd1 Forum för vårdbyggnadsforskning En bra miljö för anställda - Ulla Rosenius.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "| 2010-05-20Avdelningen för regelarbete och expertstöd1 Forum för vårdbyggnadsforskning En bra miljö för anställda - Ulla Rosenius."— Presentationens avskrift:

1 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd1 Forum för vårdbyggnadsforskning En bra miljö för anställda - Ulla Rosenius

2 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd2 Arbetsmiljöverket Vilka är vi? Vad gör vi? Hur fungerar arbetsmiljölagstiftningen? Vilka krav ställer vi? Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, det vill säga både när det gäller fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt. Utfärda föreskrifter - inspektera arbetsställen - sprida information

3 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd3 Vad är Arbetsmiljöverket? Förordning (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket: Ansvarig förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor. Regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen om att alla ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Även arbetstidslagen och tobakslagen. Arbetsmarknadsdepartementet ARM Regleringsbrev årligen Regeringen kan också ge Arbetsmiljöverket särskilda uppdrag när som helst under året.

4 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd4 Arbetsmiljöverket •Se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen. •Meddela föreskrifter och allmänna råd med mer detaljerade bestämmelser än arbetsmiljölagen (AML) •Utarbeta och sprida information inom arbetsmiljöområdet •Tillsyn - Gör inspektioner, kontrollerar att arbetsmiljölagstiftningen följs, besöker fler än arbetsplatser varje år Inspektion Inspektionsmeddelande Underrättelse om föreläggande/förbud Beslut om föreläggande/förbud, eventuellt förenat med vite Beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten

5 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd5 Arbetsmiljöverket •Tillsyn – Marknadskontroll •Remisser •Ansvara för arbetsskadestatistik •Standardiseringsarbete •Olycksfallsutredningar •Arbetsmiljöverket är en av 14 sektorsmyndigheter med ansvar för att förverkliga den politik som rör funktionshinder. •I samverkan med berörda myndigheter och organisationer följa och främja företagshälsovårdens utveckling, och främja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmiljöområdet. •Arbetsmiljöverket ska samråda med arbetsmarknadens parter samt med andra organisationer och myndigheter i den utsträckning som behövs för verksamheten

6 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd6 Organisationsplan Generaldirektör Inspektion syd •Distriktet i GöteborgDistriktet i Göteborg •Distriktet i MalmöDistriktet i Malmö •Distriktet i VäxjöDistriktet i Växjö Inspektion mitt •Distriktet i LinköpingDistriktet i Linköping •Distriktet i StockholmDistriktet i Stockholm •Distriktet i ÖrebroDistriktet i Örebro Inspektion nord •Distriktet i FalunDistriktet i Falun •Distriktet i HärnösandDistriktet i Härnösand •Distriktet i LuleåDistriktet i Luleå •Distriktet i UmeåDistriktet i Umeå Regelarbete och expertstöd •StabStab •Människa och omgivningMänniska och omgivning •Kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorerKemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer •Teknik och marknads- kontrollTeknik och marknads- kontroll •Toxikologisk riskbedömningToxikologisk riskbedömning Juridik •JuridikJuridik •Registratur och arkivRegistratur och arkiv Administration och kommunikation •LedningsstabLedningsstab •Ekonomi och serviceEkonomi och service •KommunikationKommunikation •ITIT •PersonalPersonal •StatistikStatistik •SvarstjänstSvarstjänst

7 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd7 Inspektionsavdelningen Inspektionsverksamheten är indelad i 3 regioner, syd, mitt och nord Varje region består av 3-4 inspektionsdistrikt Distriktet i Luleå Distriktet i Umeå Distriktet i Härnösand Distriktet i Falun Distriktet i Stockholm (Inkl. Gotland) Distriktet i Linköping Distriktet i Växjö Distriktet i Malmö Distriktet i Göteborg Distriktet i Örebro

8 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd8 Mer info på

9 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd9 Lokaler för vård- och omsorg •Sjukvård •Särskilt boende •Arbete i enskilt hem - Personliga assistenter - Hemtjänst •Krav enligt arbetsmiljölagstiftningen? •Är det någon skillnad på kraven från olika myndigheter? •Hur fungerar arbetsmiljölagstiftningen???

10 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd10 Arbetsmiljölagstiftningen •Arbetsmiljölagen – en ramlag •AFS - Arbetsmiljöverkets föreskrifter med allmänna råd •Funktionskrav - Utformningen beror på verksamheten •Ansvarssubjekt: - arbetsgivare - upplåtare - byggherren eller dennes uppdragstagare - projektörer och andra som medverkar vid projekteringen - byggarbetsmiljösamordnare •Krav kan ställas för det arbete som faktiskt utförs

11 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd11 Följden av detta… …är alltså att för att kunna säga vilka krav som kan ställas enligt arbetsmiljölagstiftningen, måste man veta vilket arbete som utförs. Problem Kraven för ett utrymme kan ändras om arbetet ändras. Ändrat vårdbehov - ändrade krav. Vilket arbete kan man förutse kommer att utföras?

12 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd12 Arbetsmiljölagstiftningen Arbetsmiljölagen (AML) Arbetsmiljöverkets föreskrifter med allmänna råd – de flesta gäller alla typer av arbetsplatser AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning AFS 1998:1 Belastningsergonomi AFS 2000:1 Manuell hantering AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete

13 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd13 AML 3 kap om byggherre- och projekteringsansvar 6 § Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska 1 under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet, …… 7 § Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete ska arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar, inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet. Dessutom 7a § om BAS-P, 7c § om uppdragstagare

14 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd14 Investeringsstöd Förordningen om investeringsstöd till särskilda boenden för äldre samt trygghetsbostäder - 5 § bl.a. ”Byggnadsprojekt skall dessutom utformas så att omvårdnadsarbete kan utföras i enlighet med krav som kan ställas med stöd av arbetsmiljölagen (1977:1160)”. Bostäder – endast arbetsmiljökrav om det finns personal där Enligt ska AML arbetsmiljökrav för alla arbeten som kan förutses komma att utföras, även under byggskedet, beaktas. Andra arbeten/annan personal: ”seniorsamordnare”, ”bosamordnare”, vilken personal behövs för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation? Städning, fastighetsskötsel osv. samt arbeten under byggskedet.

15 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd15 Belastningsergonomi AFS 1998:1 1 § Tillämpningsområde och syfte … förhållanden ska ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggs. 2 § Arbetsställningar och arbetsrörelser … så långt det är praktiskt möjligt ordna och utforma arbete och arbetsplatser så att arbetstagarna kan använda för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Långvarigt eller ofta återkommande arbete med böjd eller vriden bål liksom med händerna över axelhöjd eller under knähöjd skall undvikas. Detsamma gäller arbete som innebär kraftutövning i ogynnsamma arbetsställningar…

16 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd16 Belastningsergonomi AFS 1998:1 3 § Manuell hantering och annan kraftutövning Arbetsgivaren skall se till att arbete som kräver kraftutövning så långt det är praktiskt möjligt ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta med arbetsobjekt, arbetsutrustning, reglage, material eller personförflyttningar utan att utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar. Manuell hantering AFS 2000:1

17 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd17 Arbetsställningar Foto: Denny Lorentzen

18 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd18 Plats att arbeta och plats för hjälpmedel Film - Ergonomi inom vård och omsorg (förflyttningar)

19 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd19 Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 •Transportvägar, gångar och korridorer •Trappor och fasta stegar •Varumottag, kajer och ramper •Lastöppningar •Skyddsanordningar och nödutrustningar •Larm och utrymning •Personalutrymmen •Drift och underhåll ”Allt” om den fysiska utformningen av arbetsplatser. Paragrafer med funktionskrav, råd (kommentarer) med exempel på hur funktionskraven kan uppfyllas •Allmänna krav (Storlek, tillgänglighet m.m.) •Dagsljus och belysning •Luftkvalitet, ventilation och termiskt klimat •Buller och akustik •El •Installationer för vatten, avlopp, kyla och värme •Inredning och utrustning •Golv, väggar och tak •Fönster, dörrar och portar

20 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd20 Lokaler - Typ av krav •Rum för vård av olika slag •Bostaden (i särskilt boende) – lägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation •Kommunikationsutrymmen •Utrymmen för sophantering, tvätt, städ o.dyl. •Jourrum? •Övriga arbetslokaler? •Personalutrymmen •Utemiljö •Area, mått •Dörrbredder och trösklar – rullstol, rullator, hjälpare, transporter •Hissar och ramper – rullande hantering •Material •Ventilation och klimat •Dagsljus och belysning •Utrymning •”Program”

21 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd21 Funktionskrav - Program Funktionsprogram/lokalprogram Finns utrymmen/lokaler för de funktioner som behövs för verksamheten, t ex personalutrymmen, expedition, kök, tvätt, linneförråd, sophantering etc? Uppfyller lokalerna de funktioner/krav de ska fylla? Verksamheten avgör vad som behöver finnas, vart det ska ligga och hur det ska utformas

22 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd22 Area Verksamhet och arbetsutrymme bestämmer storleken Mått som tillåter ergonomiskt gynnsamma arbetsställningar 0,8 m fritt t.ex. vid sidan av säng och toalettstol (måttlig kraftutövning, skjuta, dra, huka sig) Enligt minsta passagemått för person 0,6 m, i sidled 0,35 m (handboken Bygg) 0,8 m passage med rullstol, städvagn Arbetsutrymme 0,6x0,9x2,1 m 4 § Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen ska ha en, med hänsyn till verksamheten, tillräcklig area och fri höjd samt vara lämpligt förlagda, utformade och inredda.

23 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd23 Sovrum Mått enligt svensk standard, utökad tillgänglighet SS :2006, utökad tillgänglighet, 3,0x2,8 m Bra tillgänglighet för person i rullstol som klarar sig själv. Fungerar inte med mobil lyft

24 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd24 Sovrum

25 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd25 0,8 m fritt vid sidan av säng och vid sidan av hjälpmedel Med mobil lyft (normalstor) räcker oftast 2,0 m 0,8 m mellan vägg och fotända möjliggör passage med städvagn eller rullstol 0,6 m mellan vägg och fotända passage för gående Yta för garderober och övriga möbler tillkommer Sovrum Om plats behövs för hjälpare och hjälpmedel

26 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd26 Hygienrum

27 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd27 Hygienrum Plats att arbeta vid sidan av wc-stol 0,8 m fritt vid sidan av wc-stol: Ger utrymme för hjälpare på sidan, förutsatt att inga hjälpmedel inkräktar på utrymmet För lite för person med rullstol som klarar sig själv

28 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd28 Förflyttning rullstol till toalettstol Plats för hjälpare och hjälpmedel 1,0m vid sidorna av toalettstolen 0,9m diagonalt mellan toalettstol och handfat 1,3m - 1,4m framför toalettstolen

29 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd29 Hygienrum Mått enligt standard, utökad tillgänglighet SS :2006, utökad tillgänglighet Bra tillgänglighet för person i rullstol som klarar sig själv 0,9 m vid sidan av wc-stol ger dåligt med plats för hjälpare om rullstol också ska rymmas där 4,8 m 2

30 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd30 Hygienrum Om plats behövs för hjälpare och hjälpmedel Plats för lyfthjälpmedel 1,0 m vid sidan av wc-stol ger utrymme för rullstol och hjälpare (Inte plats för duschvagn) 5,3 m 2

31 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd31 Hygienrum Om duschvagn behöver användas Exempel på hygienrum som fungerar med 199x77 cm duschvagn (andra mått finns) 0,9 m fritt i dörröppningen (karmyttermått 10) förutsätter att vagnen kan dras ut rakt Lång duschslang Minimal golvlutning, helst < 1:50 6,5 m2

32 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd32 Hygienrum Exempel från fabrikant med specialinredning för person som klarar sig själv, men dåligt med plats för hjälpare och lyfthjälpmedel 5,1 m 2

33 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd33 Hygienrum Samma koncept men med mått som gör det möjligt att anpassa efter hjälpbehovet Fungerar med duschstol men inte med duschvagn 5,3 m 2

34 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd34 Kommunikationsutrymmen Hiss behövs även för transporter Ramper bör undvikas eller göras så korta och flacka som möjligt. Lutning 1:12 och höjdskillnad max 0,5 m (råd i BBR) är ofta för brant. Bygg ikapp handikapp rekommenderar lutning högst 1:20 Trösklar bör helst inte förekomma. Trösklar som ändå finns utformas så de lätt kan rullas över

35 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd35 Kommunikationsutrymmen Dörröppning med 0,9 m fritt (K10) medger passage för person med rollator och hjälpare. Korridorbredder – dörröppningar – dörrslagningar. Rullstol och hjälpare, yta för att vända: ca 1,75 m

36 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd36 Material •Lättstädat •Undvika dammsamlande material och ytor •Golv med ”lagom” svikt •Halksäkra golv i våtrum

37 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd37 Luftkvalitet AFS 2009:2 16 § Lokaler som innehåller arbetsplatser eller personalutrymmen ska vara så ordnade och ha sådana ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalerna, att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftväxlingen ska ordnas så att spridning av luftföroreningar begränsas. I lokaler där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom personbelastning kan koldioxidhalten användas som en indikator på om luftkvaliteten är tillfredsställande. I sådana lokaler ska en koldioxidhalt under ppm (miljondelar) eftersträvas.

38 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd38 Luftkvalitet och ventilation 17 §: ”Uteluft…..i tillräcklig mängd” Till 17 §: Ett uteluftsflöde på lägst 7 l/s och person plus 0,35 l/s kvm golvarea lämpligt riktvärde BBR: bostäder 0,35 l/s kvm golvarea Tidigare i BBR, råd om frånluftsflöde i bad/dusch: 10 l/s plus 1 l/s för varje m 2 över 5 m 2, med forcering till 15 eller 30 l/s om fönster saknas. Medför ofta att det blir tillräckligt i själva lägenheten. Bostadsventilation kan vara otillräckligt i gemensamma utrymmen, där måste ventilationen projekteras utifrån verksamheten. AFS 2009: §§

39 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd39 Termiskt klimat 29 §: ”…lämpligt termiskt klimat…anpassat till arbetets art…” Till 29 §: Riktvärden ºC vintertid, ºC sommartid vid lätt eller stillasittande arbete Solavskärmning? Uteluft från fasad kan ofta bli varmt på sommaren AFS 2009: §§

40 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd40 Dagsljus och belysning AFS 2009:2 9 – 15 §§ Dagsljus och möjlighet till utblick Belysning anpassad efter verksamheten och arbetstagarnas förutsättningar. Ej bländande.

41 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd41 Larm och utrymning AFS 2009:2 75 – 89 §§ 75 §: ”…kunna utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår….” Till 75 §: ”…Situationen för arbetstagare kan påverkas av antalet ”icke- arbetstagare” i en lokal…” Säker utrymning för de anställda, detta kan påverkas av en säker utrymning för de äldre och funktionshindrade Kommande skärpning av regler för utrymning för rörelsehindrade?

42 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd42 Personalutrymmen AFS 2009: §§ •Vilutrymme (om fler än några få arbetstagare) •Omklädningsrum •Dusch / tvättrum •Jourrum •Förvaring värdesaker, ytterkläder •Toaletter •Mat- och pausutrymme. Möjlighet att förvara, värma och äta medhavd mat för den som vill Verksamheten och antalet arbetstagare bestämmer vad som behövs (funktionskrav)

43 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd43 Exempel på krav enl. AV •Mått som tillåter ergonomiskt gynnsamma arbetsställningar •0,8 m fritt t.ex. vid sidan av säng och toalettstol (måttlig kraftutövning, skjuta, dra, huka sig) •Enligt minsta passagemått för person 0,6 m, i sidled 0,35 m (handboken Bygg) •Dörröppning med 0,9 m fritt (K10) medger passage för rullstol, person med rollator och hjälpare samt rak passage med duschvagn •0,8 m passage med rullstol, städvagn (K9) •Utrymmen för rast och paus •Jourrum •Luftkvalitet (ex. rökning)

44 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd44 Till synes olika krav? •BBR, Svensk standard och Bygg ikapp handikapp, oftast krav med utgångspunkt från den som bor i lägenheten (t.ex. person med rörelsehinder som klarar sig själv) •AFS krav på utrymme för arbetstagare, dvs. den boendes medhjälpare •BBR krav på lokaler, rumsmått mm •AFS krav på utrymme för det arbete som faktiskt utförs

45 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd45 Exempel •Rullstol och hjälpare, yta för att vända inte samma som ytan för att själv vända i rullstol •Lutning på ramp inte samma för att skjuta upp någon annan i rullstol som för att själv ta sig upp med rullstol •Mått i hygienrum, sovrum mm

46 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd46 Lag och rätt: Arbetsmiljölagen Arbetstidslagen Arbetsmiljöverkets föreskrifter, bland annat: AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning AFS 1998:1 Belastningsergonomi AFS 2000:1 Manuell hantering AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete

47 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd47 Fler föreskrifter som kan vara aktuella…. AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön AFS 2009:07 Artificiell optisk strålning AFS 2001:07 Anestesigaser AFS 2005:05 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt AFS 2001:04 Gasflaskor AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare AFS 2005:06 Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta

48 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd48 …och ännu fler AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning AFS 2006:05 Användning av truckar AFS 2002:01 Användning av trycksatta anordningar AFS 2005:03 Besiktning av trycksatta anordningar AFS 1997:07 Gaser AFS 1987:02 Högfrekventa elektromagnetiska fält AFS 2008:03 Maskiner AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall AFS 2004:03 Stegar och arbetsbockar AFS 2005:15 Vibrationer AFS 1999:04 Tryckbärande anordningar o.s.v. o.s.v.

49 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd49 Temasidor och frågor och svar: Omsorg och sociala tjänster Ergonomi, bland annat filmen Ergonomi inom vård och omsorg Hälso- och sjukvård Bygg och anläggning, bland annat om projekterings-ansvar för byggherrar och projektörer –delvis under omarbetning p.g.a. ändring av AML Arbetsplatsens utformning (under utveckling)

50 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd50 Broschyrer: ADI 589 Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö (= Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten) ADI 447 Belastningsskador – Nej tack ADI 574 Förebyggande före byggande (under omarbetning) ADI 583 Checklista för projekteringsansvar (under omarbetning) ADI 609 Våld och hot inom vården

51 | Avdelningen för regelarbete och expertstöd51 Tack för uppmärksamheten


Ladda ner ppt "| 2010-05-20Avdelningen för regelarbete och expertstöd1 Forum för vårdbyggnadsforskning En bra miljö för anställda - Ulla Rosenius."

Liknande presentationer


Google-annonser