Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den allmänna pensionen - spartid

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den allmänna pensionen - spartid"— Presentationens avskrift:

1 Den allmänna pensionen - spartid

2 Några årtal Kyrkoordningen uppmanar till uppförande av sockenstugor Flottans Pensionskassa 1686/ Fattigstugor ska inrättas 1847 Fattigvårdslagen tar över ansvaret från kyrkan Lag om Allmän pension 1948 Folkpensionssystemet införs 1960 ATP införs 1999 Den nya allmänna pensionen införs En fyrk per daler I det romerska riket talade man om att ” njuta sitt otium”. Cicero t ex talar om ”otium cum dignitate” vilket betyder att njuta sin ledighet med värdighet. Det var ju förbehållet de besuttna i samhället, knappast slavarna, och det är en typisk bild än i dag i många delar av världen. En vanlig pensionsförsäkring är fortfarande att skaffa många barn för att säkra sin egen ålderdom. På grund av alla krig hade vi i Sverige en stor mängd personer som tjänstgjorde inom militärmakten och för att sörja för dessa beslutade flottans folk 1642 att inrätta Flottans pensionskassa. Hit skulle man avstå en fyrk per daler vid löneutbetalningen (en fyrk var ett koppar- eller silvermynt värt ca ¼ öre). Man avstod helt enkelt en del av sin lön till förmån för den framtida pensionen och så har Sveriges pensionssystem byggts upp sedan dess. Kanske världens första tjänstepension? 30-årsregeln har funnits sedan länge. En husbonde förväntades ta hand om en anställd som ”troget tjänat sedan sitt 30 år” och Arméns pensionskassa hade också en regel för pension om 30 tjänsteår räknat från 20 års ålder. Det var inte förrän 1913 som staten beslutade om Allmän Pension och 1946 lagstiftade Sveriges riksdag om allmänna och lika folkpensioner. 2

3 Eventuell privat pension Tjänstepension
Allmän pension Inkomstpension Premiepension Det här är pensionspyramiden, den symbol som pensionsbranschen gemensamt använder sig av för att tydliggöra att pensionen består av olika delar. Tjänstepension omfattas de av som arbetar på arbetsplatser med kollektivavtal, eller har ett hängavtal till ett kollektivavtal. I vissa fall kan en anställd även ha tjänstepension utan avtal, det kallas då individuell tjänstepension. Tjänstepension tillkommer utöver den allmänna pensionen. Det finns en mängd olika tjänstepensionsavtal men man brukar tala om fyra stora avtal: ITP – privatanställda tjänstemän, ITP: , 020 – , Alecta, SAF-LO – privatanställda arbetare, SAF-LO: , 08 – , AMF, KAP-KL – kommun- och landstingsanställda, KAP-KL: 020 – , KPA, (vissa kommuner har valt andra tjänstepensionsbolag som administratörer för deras tjänstepension, då vet KPA vart man ska vända sig) PA-03 – statligt anställda, PA-03: , , Kåpan pensioner, Privat pensionssparande kan förekomma på många olika sätt även om vi oftast tänker på en privat pensionsförsäkring. Det kan också vara sparande i annan form eller amortering av lån som gör att utgifterna när du är pensionär minskar. 3

4 Den allmänna pensionen
Födda Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Födda 1937 Tilläggspension Födda 1954: Inkomstpension Premiepension Den som arbetar eller bor i Sverige omfattas av svensk sociallagstiftning. Därmed har man rätt till allmän pension. Den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension. Om man haft liten eller ingen inkomst kan man också omfattas av garantipension precis som övriga kollektivet. För att få full garantipension ska man ha varit bosatt i Sverige i 40 år och den kan inte tas ut förrän från 65 års ålder. Från det gamla systemet redovisas ATP-pensionen som tilläggspension i det orange kuvertet. Enligt en garantiregel kan ingen som tillhör mellangenerationen få ut mindre i pension än vad han/hon redan tjänat in i det gamla ATP-systemet. Garantitillägget innebär att du får pension utifrån en övergångsregel som garanterar den s k mellangenerationen att få ut minst vad han/hon tjänat in till pension fram t o m Garantitillägget betalas ut med automatik från 65 år om man har rätt till det. Vid 65 års ålder görs en beräkning och om det då visar sig att man skulle ha fått högre pension i det gamla systemet än man nu får med det nya betalas mellanskillnaden ut i form av ett garantitillägg. Ett eventuellt garantitillägg kan Pensionsmyndigheten upplysa om även om du ännu inte fyllt 65 år. Tänk på att ett eventuellt garantitillägg kan påverka pensionens storlek om du jobbar efter 65 års ålder. Garantipension 4

5 Vem kan få garantipension?
40 års försäkringstid mellan år för full garantipension Minst 3 års försäkringstid i Sverige Eller minst 1 år i Sverige och resterande i EU/EES eller Schweiz För immigranter, flyktingar och yrkesinvandring gäller särskilda regler För att ha rätt till garantipension måste du ha bott minst tre år i Sverige. Har du inte det, kan du ändå få garantipension genom att lägga till tid som du har bott eller arbetat i något annat EU-land eller Island, Norge, Liechtenstein, Schweiz eller Kanada. Men för att få göra det måste du ha bott i Sverige i minst ett år. Särskilda regler gäller för flykting enligt Genève-konventionen och person som flyttat till Sverige sent i livet från annat EU/EES-land. Person som fått asyl (uppehållstillstånd) enligt Genève-konventionens flyktingregler (flyktingstatus) eller som skyddsbehövande kan få full garantipension utan att ha varit i landet i 40 år då de i vissa fall kan få räkna med bosättningstiden i hemland. Detta kan ge högre garantipension. Uppfyller du inget av ovanstående kan du få äldreförsörjningsstöd – ett behovsprövat stöd för äldre. För yrkesinvandring gäller vanliga reglerna om att tillhöra socialförsäkringen och förvärvsvillkoret. Observera att Orange kuvertet alltid visar på garantipension med 40/40-delar. Det är först när man ansöker om pension som Försäkringskassan utreder om den blivande pensionären uppfyller kraven. 5

6 Garantipensionen En låg egen inkomst ger utfyllnad i form av garantipension. Gränsen för utbetald garantipension är 3,07 PBB (42800 kr x 3,07 =131396/12=10950 kr/mån) för ogift och 2,7 PBB för gift (42800 kr x 2,7=115560/12=9630 kr/mån). Maximal garantipension är 2,13 PBB för ogift (91164/12=7597 kr/mån) och 1,9 PBB för gift (81320/12=6777 kr/mån). Garantipensionen beräknas utifrån bosättningstiden i Sverige och utifrån ett antagande att alla 18,5 % tillförts inkomstpensionen. För att få full garantipension krävs en bosättningstid i Sverige om minst 40 år under den yrkesverksamma tiden (16 – 64 års ålder). Garantipensionen fasas ut. Skälet är att det alltid ska löna sig att arbeta. ( Se vidare kapitel 2) Vid en inkomst om högst 1,26 PBB utbetalas 2,13 PBB minus den egna inkomsten. Vid en inkomst om 3,0725 PBB upphör den egna pensionen helt för ogift. För gift person gäller inkomstgränserna 1,14 och 3, 7233 PBB. Till skillnad från inkomstpension och premiepension är garantipensionen skattefinansierad och belastar alltså inte den egna pensionavgiften. Det utbetalda beloppet påverkas av om du har inkomstpension, tilläggspension, änkepension och en del utländska pensioner. Men den påverkas inte av premiepension, kapitalinkomster, tjänstepension och privata pensionsförsäkringar. 6

7 Den allmänna pensionen
Födda Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Födda 1937 Tilläggspension Födda 1954: Inkomstpension Premiepension Garantipension 7

8 Två olika pensionsmodeller
? 65 år Förmånsbestämd I ett förmånsbestämt system måste avgiften regleras för att pensionsbeloppen ska kunna betalas ut ? 65 år Premiebestämd/avgiftsbestämd I ett avgiftsbestämt system måste pensionerna regleras för att avgifterna ska räcka. Vi har mer och mer gått från ett förmånsbestämt system till ett avgiftsbestämt. Enkelt kan man förklara det med att vi förut visste vad vi skulle få i pension. Sedan fick vi anpassa avgifterna till det utställda löftet. Det är förmånen som bestämmer kostnaden men man har aldrig riktigt koll på vad systemet kostar från det ena året till det andra. Nu är det tvärtom. Vi har bestämt vilka avgifter som ska betalas in. Men däremot vet vi inte hur stor slutsumman blir. Den styrs av avgifterna, d v s hur hög lön vi haft, hur länge vi arbetat och hur värdeutvecklingen varit på pengarna. 8

9 Fördelning gamla och nya systemet
Födda 1938–1953 Tilläggspension får den som är född mellan 1938 och Tilläggspensionen består av den pension som tidigare hette Allmän Folkpension, AFP, och Allmän Tilläggspension; ATP. Men fasas in i det nya systemet och andelen tilläggspension uttrycks i 20-delar. Den som är född 1944 får exakt hälften av sin pension från det gamla respektive det nya systemet. Skälet till att trappan börjar på 4/20-delar är att trappan från början skulle ha börjat 1935. Räkneformeln ser ut så här: ( 60 x PBB x medelpoäng x tjänstgöringsår) +(78,5/96 x PBB x tjänstgöringstid) x antal 20-delar. 9

10 Pensionsgrundande belopp
Detta ger pensionsrätt Pensionsgrundande inkomst Pensionsgrundande belopp Lön Sjukpenning A-kassa Föräldrapenning Sjuk/Aktivitetsersättning Aktivitetsstöd Barn Studier Plikttjänst Sjuk/Aktivitetsersättning Ett av skälet till att de pensionsgrundande beloppen finns är att HELA LIVET RÄKNAS – bokstavligt! Det finns skeden i livet då man får pensionsrätter utan att ha tjänat in dem. Barnår - Barnets första fyra år ger pensionsrätt till den av vårdnadshavarna som har lägst inkomst. Kan flyttas över till den andra. Plikttjänst – minst 120 dagar i följd. Studier – studier som ger rätt till studiebidrag och studielån. (För att få ut de pensionsgrundande beloppen (PGB) krävs att man uppfyller förvärvsvillkoret, dvs. att man under 5 års tid har en fastställd PGI (pensionsgrundande inkomst) som motsvarar minst 2 inkomstbasbelopp (2010 = kr) för respektive år.) Sjukersättning ger både pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp, om denna är inkomstrelaterad. OBS! Avgångsvederlag är normalt inte pensionsgrundande. För att vara säker måste den anställde fråga sin arbetsgivare hur det redovisas. Blir erbjuden förtida pension av din arbetsgivare måste du tänka på att avtalspensionen som betalas ut inte är pensionsgrundande i den allmänna pensionen inte heller privata pensionslösningar! 10

11 Barnårsrätt Barnets fyra första år Ett barn i taget
Retroaktivt från 1960 (i praktiken från 1 juli 1956) Barnårsrätterna räknas fram enligt tre olika modeller: 1. genomsnittslönen i Sverige. Den beräknas som genomsnittet av faktiska registrerade pensionsgrundande inkomster för de som är under 65 år för respektive inkomstår. Senaste uppgiften är från 2009 då genomsnitts-PGI var kronor. 2. ett inkomstbasbelopp 3. egen inkomst under beräkningsåret Pensionsmyndigheten väljer det som är mest fördelaktigt för mottagaren. Barnårsrätter ges för varje barns första fyra levnadsår. Om barnet föds 1/1 – 30/6 beräknas första årets barnårsrätt från och med födelseåret. Föds barnet under andra halvan av året börjar beräkningarna året efter. Tvillingar ger en barnårsrätt per år. Om barnen föds med två års mellanrum ”tappar” man 2 år på det äldre barnet. Mottagare av barnårsrätterna är den av vårdnadshavarna som hade lägst inkomst under beräkningsåret. Barnet ska bo hos vårdnadshavaren minst halva året. Vårdnadshavarna kan anmäla till Pensionsmyndigheten om man vill att den andra vårdnadshavaren ska ha barnårsrätterna. Detta ska i så fall anmälas senast januari månads utgång året efter det anmälan gäller. Ett barn betyder cirka kronor mer i månaden. 11

12 Plikttjänst Grundutbildning minst 120 dagar Retroaktivt från 1995 12
Ett pensionsgrundande belopp utgår för värnplikt och annan plikttjänst. Det krävs att tjänstgöringen är minst 120 dagar. Om tjänstgöringen sträcker sig över nyår, utgår pensionsgrundande belopp för båda åren. Beräkningsunderlaget för hur mycket pensionsrätter plikttjänsten ska ge är 50 % av genomsnittlig PGI, beräknat per dag. Ca 70 – 75 kronor/månad i pension. 12

13 Studier Studiemedel i form av studiebidrag Retroaktivt från 1995 13
Studier på eftergymnasial nivå ger extra pensionsrätter. Beräkningsunderlaget är 138 % av den del av studiebidraget som mottagits. Fullt studiebidrag i 4 år ger ca 300 kronor/månad i pension. 13

14 Sjuk- och aktivitetsersättning
Inkomstrelaterad ersättning ger pensionsgrundande inkomst Pensionsgrundande belopp När du har inkomstrelaterad sjukersättning ligger det belopp som betalas ut årligen till grund för din pensionsgrundande inkomst. Dessutom får du pensionsgrundande belopp. Sjuk- eller aktivitetsersättningens storlek är beroende av en antagandeinkomst (Den beräknas utifrån PGI före ersättningen under x antal år). Denna inkomst minskas med egenavgiften (7 %). Skillnaden mellan det belopp man får fram och PGI utgör det pensionsgrundande beloppet. I praktiken, det vill säga om man lägger ihop din pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp, blir det så att hela antagandeinkomsten, efter avdrag för 7 %, blir pensionsgrundande. Observera att om personen uppbär arbetsskadelivränta som samordnas med sjuk- eller aktivitetsersättningen gäller särskilda regler. Kontakta Försäkringskassan. 14

15 Vad ger rätt till pension
7,5 inkomstbasbelopp = kr/år = kr/mån Lön Sjukpenning Föräldrapenning Arbetslöshets- ersättning Sjuk- eller aktivitetsersättning Aktivitetsstöd Barnår Studier Plikttjänstgöring Du väljer fonder för din premiepension 2,5 % 18,5 % 16 % Staten förvaltar din inkomstpension Alla inkomster som du betalar skatt för är pensionsgrundande med några undantag: kapitalinkomster, t ex ränteinkomster och pensioner. Den allmänna pensionen beräknas på inkomsten upp till ett tak motsvarande 7,5 IBB (eg. 8,06 BB eftersom egenavgiften om 7 % först ska dras av). Inkomstdelar därutöver ger ingen allmän pensionsrätt. För att få tillgodoräkna sig pensionsrätter krävs en inkomst överstigande ca kr år 2011 (42,3 % av prisbasbeloppet), d v s grundavdraget för skattskyldighet. Gör man det får man pensionsrätter beräknat från första kronan. Det är alltså inte ett grundavdrag utan ett tröskelvärde. Avgiften dras av från lönen innan den pensionsgrundande lönen bestäms. Det betyder att om man har en inkomst över taket, dras avgiften från bruttot. Det som sedan blir pensionsgrundande är maxinkomsten 7,5 basbelopp. Den totala avgiften är 18,5 % av lönen via skattesedeln och arbetsgivaravgifter. Hälften betalar arbetsgivaren och knappt hälften vi (arbetsgivaren betalar sin del på hela bruttoinkomsten). Den som tillhör mellangenerationen ska ju få en del av sin pension från det gamla pensionssystemet. Om man t ex är född 1944, ska man ju, som jag sade tidigare, ha hälften av sin pension från respektive system. Och då betalar man bara hälften till den allmänna pensionen, alltså 9,25 procent. 15

16 Fördelnings- system Förmåns- baserat Fonderat system
ATP Folkpension Inkomstpension Förmåns- baserat Avgifts- baserat Premiepension Ett fördelningssystem innebär att man tar in kostnaden för pensionssystemet varje år och fördelar ut pengarna till pensionärerna. Varje generation är beroende av att det finns en arbetande generation som betalar in pengarna. Ett fonderat system betyder att pengar fonderas till framtida utbetalningar (man vet alltså att pengarna finns). Ett förmånsbaserat system betyder att en definierad förmån bestämmer kostnaden för systemet. Vi vet vad vi får i pension men inte vad det kostar samhället. Ett avgiftsbaserat system betyder att det är kostnaden som styr förmånen. Det nya pensionssystemet är en blandning av fördelnings- och fonderat system. Skälet är att om man byggt det nya systemet till 100 % på fondering skulle ju morgondagens pensionärer bli tvungna att betala till 2 system under övergångsfasen – dagens pensionärer måste ju få sin pension och samtidigt måste de spara till sin egen pension i framtiden. Genom att i stället skapa ett pensionssystem som är en mix av fördelning och fondering har man smält samman två system till ett. Fonderat system 16

17 Vad påverkar storleken på den allmänna pensionen?
Inkomsten under hela livet Den allmänna löneutvecklingen Utvecklingen på premiepensionsfonderna Pensionsåldern Man kan tjäna in pengar till sin pension från det att man föds till dess att man dör. Med tillväxt menas vanligen utvecklingen av BNP (bruttonationalprodukten), som är ett mått på värdet av alla varor och tjänster som produceras i landet. Över tiden överensstämmer löneutvecklingen rätt väl med BNP-utvecklingen. I pensionssystemet har man därför valt att mäta tillväxten med löneutvecklingen (ibland kallas det för inkomstutvecklingen). Det gör också att pensionerna följer de förvärvsarbetandes inkomster. Löneutvecklingen mäts med ett inkomstindex, som mäter utvecklingen av den genomsnittliga inkomsten i Sverige. För varje år man skjuter upp uttaget av sin pension ökar i normalfallet det månatliga pensionsbeloppet. Skälet till det är att pengarna stannar kvar i systemet och hinner förränta sig mer. Dessutom ska pengarna vid uppskjutet uttag betalas ut under kortare tid. En sammanställning över pensionssparandet skickas varje år till spararna i systemet. Det är det orange kuvertet. 17

18 Orange kuvertet är ett brev som skickas ut till varje år och där vi kan vi se en sammanställning över hur mycket vi hittills samlat ihop till vår egen pension. Vi får också en prognos över vad det kan ge i pension. På som är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen, kan man göra prognoser där även tjänstepension och eventuell privat pension ingår. Prognoserna kan också nås från När man sedan går i pension skiljer sig innehållet åt från det du får under spartid, ingen prognos utan man får reda på vad pensionen kommer att bli under året. Även de två senaste årens pensionsrätter redovisas när de har fastställts. Om du fortsätter att arbeta samtidigt som du tar ut pension kommer det även att redovisas intjänad pensionsrätt för dessa år. 18

19 Ditt sparande till den allmänna pensionen
Den här sidan är bara en sammanfattning av de andra sidorna i kuvertets innehåll. Den talar om hur mycket som avsatts till din pension för det i kuvertet redovisade inkomståret. Den visar också hur mycket du hittills har sparat ihop till din allmänna pension totalt. Dessutom visar den en prognos vad du får i pension per månad före skatt. Förutsatt att du kommer att ha samma inkomst som senast fastställda intjänande år och går i pension vid 65 år. Observera att detta belopp påverkas om du har yrkesskadelivränta (YL), änkepension samt garantipension. Det orange kuvertet är baserat på 40 års bosättning i Sverige så beloppet kan vara felaktigt om man har kortare tid än så i Sverige. LO-UTBILDNING 2011 19

20 Längre liv men lägre pensionsålder
Allmän pension infördes 1914 pensionsålder 67 år medellivslängd 56 år Nytt pensionssystem 2000 pensionsålder 65 år medellivslängd 80 år Medellivslängden har ökat med ca 24 år Faktisk pensionsålder har sänkts med 4 år Under 70-talet blev det alltmer uppenbart att pensionssystemet måste reformeras. ATP-systemet var ett förmånsbestämt fördelningssystem ( pay-as-you-go-system) kopplat till inflationen. Härigenom hade man liten koll på kostnaden för systemet. Det gjorde det sårbart. Pensionsberedningen påbörjade sitt arbete den 16 november 1984 med att titta på hur man skulle kunna förnya pensionssystemet. 1991 tillsattes Pensionsarbetsgruppen (PAG) under ledning av Bo Könberg (fp). Uppdraget var bland annat att finna ett premiebaserat system ( defined benefit system) som åtminstone till viss del skulle vara fonderat och den 8 juni 1994 kunde riksdagen anta förslaget om ett ”reformerat pensionssystem”. Härefter ombildades PAG till Genomförandegruppen (GG) beslutade riksdagen om en ny lag om införandet av ett reformerat pensionssystem. Lagen blir giltig från och med den 1 januari 1999 och de första pensionerna betalas ut 2001. När den allmänna pensionen infördes såg förutsättningarna för systemet helt annorlunda ut mot idag då medellivslängden ökat med 24 år samtidigt som pensionsåldern sjunkit! Idag är pensionsåldern 65 år. Samtidigt är den faktiska pensionsåldern omkring 63 år. Bara sedan det nya pensionssystemet klubbades i riksdagen har medellivslängden dessutom ökat med ytterligare två år. Pengarna ska räcka längre än tidigare. 20

21 Hur länge måste vi arbeta för ”lika” pension?
Årskull ”Behövlig” pensionsålder Tid som pensionär 1930 65 år 17 år 5 mån 1945 66 år 3 mån 18 år 2 mån 1960 67 år 2 mån 18 år 9 mån 1975 67 år 10 mån 19 år 1 mån 1990 68 år 4 mån 19 år 3 mån Livslängden ökar hela tiden. Det betyder att vi måste inrikta oss på att jobba högre upp i åldrarna framöver om vi vill behålla samma pensionsinkomst som den äldre generationen. Men det intressanta är att vi ändå får en längre tid som pensionärer. Och sannolikt får vi också en friskare och aktivare pensionstid jämfört med den äldre generationen. ”Lika” uttryckt som procent av slutlön – pensionen uttryckt i kronor (fasta priser) är högre för unga även om de pensionerar sig vid 65 ”Tid som pensionär” är beräknad som återstående förväntad livstid vid behövlig pensionsålder. Detta är den ekonomiska sidan. För att få pensioner i samma nivå av slutlönen som de sista ATP-pensionärerna krävs att yngre generationerna jobbar högre upp i åren, men de kan ändå räkna med fler år som pensionärer. 21

22 Dina pensionsrätter Detta är kanske kuvertets viktigaste sida. Det är Pensionsmyndighetens beslut om hur mycket pensionsrätter du tilldelats (det heter pensionsrätter eftersom det är pengar som en dag ger rätt till pension). Under rutorna har Pensionsmyndigheten angett vad det är för underlag man använt för att komma fram till de 16 % till inkomstpensionen respektive 2,5 % till premiepensionen. Detta ska man naturligtvis kolla att det verkar stämma. Om man tycker att något verkar konstigt ska man kontakta Pensionsmyndigheten. Beslutet kan omprövas och det står längst bak i innehållet i det orange kuvertet hur du i så fall ska göra. Tänk på att när det gäller den pensionsgrundande inkomsten är det endast belopp upp till taket som räknas med (7,5 IBB, kr år 2011), dessutom är pensionsavgiften på 7% bortdragen. 22

23 Dina pensionskonton Denna sida är en bokföring av vilka pengar som kommit in respektive dragits bort från inkomst- respektive premiepensionskontot under föregående år. Om man tycker att något verkar konstigt ska man kontakta Pensionsmyndigheten. Beslutet kan överklagas och det står längst bak i innehållet i det orange kuvertet hur du i så fall ska göra.Tänk på att när det gäller den pensionsgrundande inkomsten är pensionsavgiften på 7% bortdragen. Dessutom är det endast belopp upp till taket som räknas med 7,5 IBB. Arvsvinst är de pengar som kommer från avlidna personer i systemet. Det finns ju inget automatiskt efterlevandeskydd i den allmänna pensionen. Utan de pengar som finns kvar när någon avlider tillfaller kollektivet. Värdeförändringen i premiepensionen är förändringen i ditt fondsparande. Värdeförändringen i inkomstpensionen är lite annorlunda. Inkomstpensionen är ett s k fördelningssystem. Det betyder att de pengar som betalas in till inkomstpensionen tas om hand av staten och betalas direkt ut i form av pensioner till dagens pensionärer. Man bara fördelar om pengarna. Samtidigt redovisas dina 16 procent på inkomstpensionskontot som en inkomst (i exemplet ovan ). När du sedan blir pensionär kommer den tidens arbetande att betala pengar till din inkomstpension precis som du idag gör för dagens pensionärer. Trots att det egentligen inte finns några fysiska pengar så redovisas en värdeförändring. Det beror på att inkomstpensionen är kopplad till den ekonomiska utvecklingen i landet, och värdeförändringen i inkomstpensionen följer den genomsnittliga löneutvecklingen i landet. Det vill säga, om vi har råd att höja lönerna så har vi också råd att höja pensionerna. 23

24 Prognos för din allmänna pension
Prognosen är ingen absolut sanning. När prognosen görs utgår den från tidigare inkomster som redovisats från Skatteverket. De inkomster som redovisades för två år sedan (senaste uppgiften ) används som antagen framtida årliga inkomst fram till pensionsåldern. Det betyder att om t ex varit sjukskriven, pluggat eller varit föräldraledig så blir prognosen inte korrekt. Ju närmare pensionsåldern desto säkrare är prognosen – och tvärtom. För den som är ung kan mycket hända och prognosen ska tas med en ganska stor nypa salt. Prognosen får du därför första gången det år du fyller 28 år. En eventuell garantipension redovisas alltid som om du bott i Sverige i 40 år. Den kan därför bli missvisande om du bott här kortare tid. Antaganden i prognosen: Avdrag med 1,6 procent årlig inkomstökning och 3,5 procents årlig avkastning i premiepensionssystemet. 1,6 procent har valts för att det förhåller sig neutralt mot normen för följsamhetsindex. 24

25 Din premiepension Det orange kuvertet ger också information om hur premiepensionssparandet utvecklats. Det ger en sammanställning av hur ditt fondval såg ut vid det senaste årsskiftet, hur fonderna utvecklats under året och vilken avgift du betalat för förvaltningen. Om du gjort ett eget val av fonder ger denna sida dig en snabb information om du behöver justera ditt premiepensionssparande eller inte. Genom att jämföra de två kolumnerna längst ut till höger kan du se hur risknivån i sparandet har påverkats. Om det är stor skillnad i procentsatserna mellan kolumnerna är det ett tecken på att risknivån ändrats och det i sin tur är en signal att du kanske ska gå in och justera ditt sparande så att du får tillbaka samma risknivå som tidigare. Även om du inte gjort något val så får du reda på hur det sparandet utvecklas i det orange kuvertet. Tänk på att höga avgifter kan innebära sämre värdeutveckling för dig som sparar. Fondbolagen tar ut en avgift för att förvalta och administrera fonden. Fondavgiften varierar mellan olika fonder men är alltid lägre i Pensionsmyndighetens utbud än på den öppna marknaden. Det beror på att vi kräver rabatt av fondbolagen. 25

26 Man behöver inte vänta på det orange kuvertet
Man behöver inte vänta på det orange kuvertet. Det går att se hur innehållet ser ut på webben, varje dag. Gå in på Här kan du även se hur hela din pension kommer att se ut, inklusive tjänstepensionen. Du loggar in med e-leg, bank-ID eller med den pinkod du fått för att kunna göra ändringar i ditt premiepensionssparande. Prognosverktyget är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen. 26 26

27 Det här är första sidan du ser när du loggar in på ”Dina pensionssidor”. Här redovisas hur din allmänna pension är uppbyggd. Du ser hur stor del du har i inkomstpensionen och hur stor del du har i premiepensionen. Det här är faktiska siffror som gäller just nu, det är ingen prognos för framtiden. Uppe i hörnet till vänster klickar du på Pensionsprognos. Då får du se hur ditt övriga pensionssparande ser ut. 27


Ladda ner ppt "Den allmänna pensionen - spartid"

Liknande presentationer


Google-annonser