Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Regeringsuppdrag utreda och föreslå styrmedel för kommunala avloppsreningsverk inför BSAP 2014-06-27 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Regeringsuppdrag utreda och föreslå styrmedel för kommunala avloppsreningsverk inför BSAP 2014-06-27 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection."— Presentationens avskrift:

1 Regeringsuppdrag utreda och föreslå styrmedel för kommunala avloppsreningsverk inför BSAP Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1

2 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2 Regeringsuppdraget •Utreda och föreslå lämpliga styrmedel för hur reningen i kommunala avloppsreningsverk kan förbättras så att utsläppen av kväve och fosfor till kusten från och med Norrtälje kommun till och med Kattegatt kan minska med minst ton respektive 15 ton jämfört med år •Som ett exempel på styrmedel ska ett avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor utredas. •De miljökvalitetsnormer som krävs enligt vattenförvaltningen ska beaktas.

3 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 3 Åtgärd 2 i VM:s åtgärdsprogram (MKN) •Ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel •Så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning •Se rapport!

4 Betingen för BSAP •Ca 230 reningsverk •BSAP 30 % reduktion N till 2021 till bassänger •Reduktion av N och P för MKN inom avrinningsområden Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4

5 ”Spelplan” för nya styrmedel i Sverige 1.Ny lag som antas av riksdagen (i princip alla ekonomiska styrmedel hamnar här) 2.Ny förordning eller generell föreskrift enligt 9 kap 5 § MB som meddelas av regeringen - regler som bestämmer enskildas och myndigheters handlande 3.Prövning i miljöprövningsdelegation enligt miljöbalken hos länsstyrelse eller miljödomstol Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 5 Lättare modifieringar I MB

6 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 6 StyrmedelLagteknisk konstruktion Verksam reglering Styrning 1.Tillståndsprövning med utsläppsvillkor Miljöbalkens regelverk Kvantitets- reglering Kvantitets- styrning 2.Skärpta krav i generella föreskrifter 3.Handel med utsläppsrätter Ny lag Pris- styrning 4.Handel med certifikat 5.Skatt Pris- reglering 6.Riktutsläppsvärden med avgift och subvention 7. Avgiftssystem med återföring Analyserade styrmedelsförslag i uppdraget för BSAP

7 Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 7 RegleringDimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndspröv ning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) (om) (om) år

8 Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 8 RegleringDimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndspröv ning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) (om) (om) år Generella föreskrifter > pe Utsläppskrav Lägsta reduktionsgrad 7 mg/l 85 % år

9 Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 9 RegleringDimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndspröv ning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) (om) (om) år Generella föreskrifter > pe Utsläppskrav Lägsta reduktionsgrad 7 mg/l 85 % år Handel med utsläppsrätter Taksänkning för belastningssum ma 9480  6480 ton år

10 Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 10 RegleringDimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndspröv ning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) (om) (om) år Generella föreskrifter > pe Utsläppskrav Lägsta reduktionsgrad 7 mg/l 85 % år Handel med utsläppsrätter Taksänkning för belastningssum ma 9480  6480 ton år CertifikatGolvhöjning för reduktionsgrad 73 %  82 % år

11 Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 11 RegleringDimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndspröv ning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) (om) (om) år Generella föreskrifter > pe Utsläppskrav Lägsta reduktionsgrad 7 mg/l 85 % år Handel med utsläppsrätter Taksänkning för belastningssum ma 9480  6480 ton år CertifikatGolvhöjning för reduktionsgrad 73 %  82 % år SkattSkatt på belastning till kustvatten kr/kg år

12 Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 12 RegleringDimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndspröv ning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) (om) (om) år Generella föreskrifter > pe Utsläppskrav Lägsta reduktionsgrad 7 mg/l 85 % år Handel med utsläppsrätter Taksänkning för belastningssum ma 9480  6480 ton år CertifikatGolvhöjning för reduktionsgrad 73 %  82 % år SkattSkatt på belastning till kustvatten kr/kg år Riktutsläpps- värden Avgift/subventio n på belastning till kustvatten kr/kg år

13 Dimensionering av 7 styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 13 RegleringDimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndspröv ning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) (om) (om) år Generella föreskrifter > pe Utsläppskrav Lägsta reduktionsgrad 7 mg/l 85 % år Handel med utsläppsrätter Taksänkning för belastningssum ma 9480  6480 ton år CertifikatGolvhöjning för reduktionsgrad 73 %  82 % år SkattSkatt på belastning till kustvatten kr/kg år Riktutsläpps- värden Avgift/subventio n på belastning till kustvatten kr/kg år AvgiftssystemAvgift på belastning till kustvatten kr/kg år

14 Varför är avgiftssystem bra? •Generellt samhällsekonomiskt effektivare än skatt på kommunala monopol •(men det är även certifikatssystem) •20-50 % mindre felallokering på grund av felaktigheter i retentionsfaktorer •(men det har även certifikatssystem) •Kan driva processoptimeringar på kort sikt •(men det gör även certifikatssystemet till samma grad) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 14

15 Varför inte avgiftssystem? •Osäker måluppfyllelse, när når vi fram? •Inga tydliga signaler till VU annat än en avgift – hur medvetna är små kommuner om hur högt man bör sikta? •Datastatistik: Utsläppsintensiteten i NOx-systemet har inte förändrats på 10 år. Systemet driver inte längre… kan samma sak hända här? •Besöksintervjuer på NOx företag bekräftar low- hanging-fruit och nu är den plockad Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 15

16 Varför inte avgiftssystem? •Empirisk dataanalys: Ingen statistisk signifikant indikation på att NOx systemet har styrt utsläppen de sista 10 åren •Forskningsprojekt vid GU: avgiftssystem kan driva processoptimeringar bättre än något annat styrmedel tills majoriteten av branschen genomfört dem sedan avstannar effekten gradvis och det blir sämst av alla styrmedel •Processoptimerings potential ca ton •Negativa nettoavgifter kan sticka lite i ögonen på vattendirektivet (kostnadstäckning) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 16

17 Avgiftssystemets osäkerhetsintervall ton Utsläpp (kg) Avgiftshöjningar Målnivå (kg) +647 ton Osäkerhetsintervall När når vi målet? Har vi tid med gambling i BSAP? Vilka är oddsen?

18 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve •Hur funkar det? •Tilldelningsnyckel •Administration och rapportering •Mätning och verifiering av utsläpp •Efterlevnad och sanktionssystem •Samhällsekonomisk konsekvensanalys

19 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve •Hur funkar det?

20 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve •Ett certifikat är ett intyg på 1 kg genomförd belastningsminskning till kust under föregående år •Betinget på 3000 ton reduktion bestämmer det minsta antal certifikat, dvs hur många kg minskning till kust som reningsverken ska uppnå till ett visst slutår jämfört •Golvet börjar på den nivå som branschen står vid startåret och fortsätter med sedan en golvhöjning som slutar med 3000 ton minskning vid slutåret 20XX.

21 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve •Golvreningsgraden är den lägsta reningsgrad som ett reningsverk ska klara varje år. Om reningsverket ligger under golvreningsgraden – måste man köpa certifikat, ligger man över kan man sälja överskottet. •Certifikatsmarknad för ”handel med skyldigheter” för att uppfylla branschens beting

22 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Tilldelningsnyckel

23 Reningskvoter enligt historisk reduktionsgrad Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency % 82 %

24 Golvbanan baserad på reningsgrad netto (reduktionsgrad till kustvatten) Golvreduktionsgr ad netto, GRN (%) Reduktion vid kust (ton) Historiskt genererade certifikat (tusental kg) Certifikatsgolv (tusental kg)

25 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve •Administration och rapportering

26 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve •Varje VU får ett certifikatskonto hos Naturvårdsverket •Inloggning med e-legitimation (minst 2 behöriga personer per VU med fullmakt) •En VU med flera verk kan skapa ett konto per verk på samma inloggning

27 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve •Överföringar kan ske mellan egna verk och till andra: •Klicka på kontonummer (NV, mäklare samt alla 230 verk i systemet har egna kontonummer). •Skriv in antal certifikat för överföring. Bekräfta •Förslag om överföring. Skriv in antal. Bekräfta. •Efter överföring registrera priset.

28 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Rapportering den 31 mars •Logga in och notera förra årets utsläpp (belastning beräknas). Bekräfta. •Antal certifikat som verket har visas på kontot •Antal certifikat (reningskvoten) som kommer att dras den 2 maj visas på skärmen Den 30 april •NV kommer annullera det antal certifikat som motsvarar reningskvoten (”autogiro”) •Ev. överblivna certifikat står kvar alt. andel av reningskvot

29 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Mätning och verifiering av utsläpp

30 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Mätning och verifiering av utsläpp •Generella föreskrifter •Ackrediterad mätning på såväl inkommande som utgående •Dagens standard på utgående är utgångspunkt i arbetet med föreskriften •Ackrediterad kontrollör som verifierar •Samhällsekonomisk konsekvensanalys •Hänvisning i lag eller föreskrift till retentionsfaktorer som används

31 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Efterlevnad och sanktionssystem

32 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Efterlevnad och sanktionssystem •31 mars: Rapportering och verifiering klar •30 april: Annulleras certifikat på kontot av NV • Om certifikat saknas ska •alt 1: kvotpliktsavgift betalas ( % medelvärde pris på certifikat) •alt: 2 fast sanktionsavgift med > 5 ggr högre än pris •Före den 1 september: Om certifikat saknas: Myndigheten prövar frågan sanktionsavgift och efterköp ska utfalla. Kan överklagas.

33 Förslaget införs med följande åtgärder •Lag om kvävecertifikat för tillståndspliktiga kommunala reningsverk inom BSAP-området införs till den 1 januari 2016 •Förordning/generella föreskrifter om ackrediterade mätmetoder för kväve, verifierade kväverapporter vid reningsverk samt retentionsfaktorer införs till den 1 januari Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 33

34 Förslaget införs med följande åtgärder •Ett informativt styrmedel införs den 1 juli 2014 eller så snart beslut är fattat om CEASAR:s införande −Genomsnittliga värden för reningsgrad och utgående koncentrationshalt för kväve för verksamheterna i systemet −De 10 % bästa verksamheterna samt ledord som beskriver använd teknik Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 34

35 CEASAR - Likheter med andra system •CDM inte samma sak – är frivilliga projektbaserade krediter om additionella (förväntade) reduktioner: CEASAR är verifierade reduktioner som har skett, är obligatoriskt •Handel med gratis tilldelade utsläppsrätter – vissa likheter i fördelningseffekter. Skillnaden: certifikat är handel med reduktioner istället för utsläpp •Elcertifikat – nästan samma sak men säljare (som genererar) och köpare är förutbestämda kategorier •Utfasningen av blyad bensin i USA är principiellt likadant system Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 35

36 Förutsättningar vid utfasningen av blyad bensin i USA •USEPA: mål att fasa ut produktion av blyad bensin på 5 år. USEPA övervägde nya föreskrifter. •Oblyad bensin kräver ny teknik vid tillverkning - raffinaderierna satte sig hårt emot med lobbying mot tidsplanen 5 år •Risk för överklaganden av föreskrifter (statistiskt 80 % av USEPAs föreskrifter överklagas) - Lång genomförandetid! Planen 5 år håller inte: •Raffinaderier olika förutsättningar (nya – äldre, stora – små) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 36

37 System liknande CEASAR: Utfasningen av blyad bensin i USA •Införande av generell kravnivå med en taksänkning för sektorns genomsnittliga blyinnehåll (gram per gallon) i bensinen •De raffinaderier som producerar bensin med högre blyinnehåll än ”taket” måste köpa blyrätter •De raffinaderier som producerar bensin med lägre blyinnehåll än taket kan sälja blyrätter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 37

38 USEPA: Taksänkningsbana för blyinnehåll i bensin (gram per gallon) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency ,0 0,6 0,4 0,2 0,0 0,8 1,2 Grams per gallon År x x

39 Hur gick det? •1982: systemet startar. Raffinaderier med redan ny teknik ställde om snabbt •Flexibiliteten gjorde att små och äldre raffinaderier (med höga gram per gallon) kunde köpa blyrätter och ställa om i den takt de förmådde •Priset på blyrätter tillsammans med generella kravnivån skapade incitament för att anamma ny teknik i små och äldre raffinaderier •1985: Stora handelsvolymer. Branschgenomsnittet gick förbi taksänkningsbanan •1987: Blyet utfasat, systemet avslutas Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 39

40 Utvärderingen •Den generella kravnivåhöjningen gällde för alla och gav klara besked för åtgärder och investeringar •Snabbare genomförande än med föreskrifter •Mindre motstånd från branschen än föreskrifter •Lyfts ofta inom forskningen som ett framgångsrikt exempel tack vare det snabba genomförandet och helhetsgreppet om utfasningen av bly •Beräknade besparade kostnader för branschen ca 3-4 miljarder Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 40

41 Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Samhällsekonomisk konsekvensanalys

42 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 42 Tillståndsprövning > pe (pe sorterat) Avgiftssystem > 2000 pe Certifikatsystem > 2000 pe InledandeLöpandeInledandeLöpandeInledandeLöpande Åtgärdskostnader VA-bolag 164 – Transaktions Kostnader VA-bolag – 6717 – Central myndighet/ stat 6 – 122,5 – 3, Kommuner/ lst / MPD Totalt ,5 – 160, Årliga totala kostnader [1] [1] Beräknat på 30 år för referensalternativet, 20 år för avgiftssystem och 15 år för certifikat.

43 Certifikatsystem vs avgiftssystem Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 43 Certifikatssystem Avgiftssystem Säkrare måluppfyllelse genom golv som riktlinje för minsta reduktioner i framtiden Målbanan i kombination med priset på certifikat styrande Systemet är relativt - inga absoluta riktlinjer som idag pekar ut var vi hamnar i framtiden Endast avgiften styrande

44 Certifikatsystem vs avgiftssystem Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 44 Certifikatssystem Avgiftssystem Säkrare måluppfyllelse genom golv som riktlinje för minsta reduktioner i framtiden Målbanan i kombination med priset på certifikat styrande Systemet är relativt - inga absoluta riktlinjer som idag pekar ut var vi hamnar i framtiden Endast avgiften styrande VU betalar om reningsgrad ligger under målbanan (oavsett vad branschgenomsnittet blir). Det går att skaffa en ”försäkring” mot oförutsedda framtida avgifter genom att ta sikte på målbanan. VU betalar om reningsgrad ligger under branschgenomsnittet VU:s framtida nettobetalningar beror på vad branschgenomsnittet kommer att ligga på i framtiden (inga absoluta riktlinjer)

45 Certifikatsystem vs avgiftssystem Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 45 Certifikatssystem Avgiftssystem Säkrare måluppfyllelse genom golv som riktlinje för minsta reduktioner i framtiden Målbanan i kombination med priset på certifikat styrande Systemet är relativt - inga absoluta riktlinjer som idag pekar ut var vi hamnar i framtiden Endast avgiften styrande VU betalar om reningsgrad ligger under målbanan (oavsett vad branschgenomsnittet blir). Det går att skaffa en ”försäkring” mot oförutsedda framtida avgifter genom att ta sikte kring målbanan. VU betalar om reningsgrad ligger under branschgenomsnittet VU:s framtida nettobetalningar beror på vad branschgenomsnittet kommer att ligga på i framtiden (inga absoluta riktlinjer) Reningsgraden den avgörande faktorn som avgör om VU får en nettoavgift eller inte.

46 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 46 CERTIFIKATSSYSTEM AVGIFTSSYSTEM TACK!

47 Styrmedel för MKN fosfor i Västerhavets distrikt •113 avloppsreningsverk med fler än anslutna personekvivalenter •Genomsnittlig utgående halt 0,24 mg/l fosfor •Reduktionsbehovet för avloppsreningsverken i distriktet är kg/år som fördelas på 13 huvudavrinningsområden och två kustområden. •Göta Älv har delats upp i 14 områden •Genomsnittlig utgående halt efter reduktion 0,17 mg/l Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 47

48 Huvudavrinningsområde Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency MKN N MKN Ö Ö vervattnet Nervattnet

49 Huvudavrinningsområde Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Gr ö nl ä n R ö dl ä n MKN N MKN Ö Ö vervattnet Nervattnet

50 Västerhavets distrikt •113 avloppsreningsverk med fler än anslutna personekvivalenter •13 huvudavrinningsområden och två kustområden med KARV •Göta Älv har delats upp i 14 områden •Genomsnittlig utgående halt 0,24 mg/l fosfor •Reduktionsbehovet för avloppsreningsverken i distriktet enl. ÅP är kg/år •Genomsnittlig utgående halt efter reduktion 0,17 mg/l Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 50

51 Västerhavets distrikt Beting för fosfor per huvudavrinningsområde Byälven 537 / 56 3 (2) Norsälven 754 / (4) Klarälven 904 / 0 6 (6) Alsterälven 50 / 25 1 (1) Visman 277 / 0 1 (1) Friaån 220 / (0) Gullspångsälven 801 / (3) 111 Strömsån 390 / 10 1 (0) 110 Örekilsälven 82 / (2) 110 Bäveån 1510 / (0) 108 Vänern 5345 / (7) Tidan 628 / (3) Lidan 922 / (5) Nossan 207 / (4) 108 Säveån 1780 / 13 5 (3) 108 Göta Älv 1330 / (2) 107 Kungsbackaån 220 / (2) 106 Rolfsån 71 / 10 2 (2) 104 Himleån 2080 / 20 2 (1) 102 Suseån 0 / 20 1 (1) 105 Viskan 3830 / (3) 103 Ätran 530 / 0 5 (5) 98 Lagan 1508 / (2) 101 Nissan 991 / 0 6 (6) 95 Vege Å 530 / (3) 99 Genevadsån 27 / 10 1 (1) 96 Rönne Å 317 / (7) ARO Kust norr / Dalbergså o. Holmsån 0 / (2) ARO Kust syd 5192 / Upperudsälven 389 / 0 5 (3) Område Norr 77 reningsverk Område Syd 36 reningsverk

52 Utgående halt (mg/l) fosfor år reningsverk Västerhavets distrikt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 52

53 Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 53 Prop fördelning per betingsområde

54 Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 54 Prop fördelning per betingsområde

55 Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 55 Prop fördelning per betingsområde

56 Överskott / underskott per ARO vid 0,2 mg/l Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 56

57 Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 57 Prop fördelning per betingsområde

58 Överskott / underskott per ARO med 0,1 mg/l Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 58

59 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 59 StyrmedelLagteknisk konstruktion Verksam reglering Geografisk upplösning Styrning 1.Tillståndsprövning med utsläppsvillkor för fosfor Miljöbalkens regelverk med eventuell ny förordning Kvantitets- Reglering Vatten- förekomst Kvantitets- styrning 2.Skärpta krav i generella föreskrifter Distrikt 3.Generella föreskrifter med dispens efter avtal (GFDA) Vatten- förekomst 4.Handel med certifikat Ny lag Distrikt Prisstyrning 5.Vattenkvalitetshandel med certifikat eller utsläppsrätter (CEASAR-E) Vatten- förekomst

60 Generella föreskrifter med dispens… (GFDA) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 60 Generella föreskrifter med kravnivån 0.1 mg/l Ansök om dispens hos MPD om nedsättning i kravnivå om denna går längre än MKN (ca 80 st) Problem: Dispensbeslut är individuella beslut som inte kan väga in bördefördelningar.

61 Vattenkvalitetshandel med fosforcertifikat Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 61 1) Tilldelningsnyckel i en särskild lag om handel med fosforcertifikat 2) Tilldelningsnyckel följs av Naturvårdsverket som riktlinje vid tilldelning av krav och individuell rimlighetsavvägning 3) Besluten kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. 4)Handel uppströms 5)Samma kontosystem som för CEASAR kväve


Ladda ner ppt "Regeringsuppdrag utreda och föreslå styrmedel för kommunala avloppsreningsverk inför BSAP 2014-06-27 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection."

Liknande presentationer


Google-annonser