Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 EKONOMIKUNSKAP  Vad är ekonomi  Def. hushållning med knappa resurser  resurserna skall användas så att de kan användas till så mycket som möjligt,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 EKONOMIKUNSKAP  Vad är ekonomi  Def. hushållning med knappa resurser  resurserna skall användas så att de kan användas till så mycket som möjligt,"— Presentationens avskrift:

1

2 1 EKONOMIKUNSKAP  Vad är ekonomi  Def. hushållning med knappa resurser  resurserna skall användas så att de kan användas till så mycket som möjligt, dvs. effektivt  Ekonomiska system  besvarar frågan hur man är effektiv på olika sätt  tre typer av ekon. system •marknadshushållning

3 2 ekonomikunskap forts. •planekonomi •blandekonomi  Fem frågor  alla system måste ta ställning till de centrala produktionsfrågorna •vad skall produceras •hur mycket •till vilket pris •hur/vem skall producera •för vem skall man producera

4 3 Ekonomiska kretslopp  växelverkan mellan olika faktorer i samhället kallas för kretslopp. Med kretslopp kan man beskriva ekonomiska sammanhang.  Man kan skilja mellan olika slag av kretslopp som beskriver verkligheten på olika sätt. •enkelt kretslopp •enkelt monetärt kretslopp •utbyggt kretslopp och •kretslopp med marknader

5 4 Produktion  för att kunna producera måste grundläggande förutsättningar fyllas. De kallas produktionsfaktorer och omfattar: •arbetskraft •naturtillgångar •kapital •företagsamhet •kunskap  saknas någon av dessa måste den skapas genom import eller ersättas på annat sätt.

6 5 produktion forts.  Produktion brukar indelas i :  primärproduktion  sekundärproduktion  service.  Produktionen under ett år kallas BNP  anger värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under ett år  bnp/capita /år ger jämförbara siffror för länder

7 6 Konsumtion  Med konsumtion avses:  förbrukning av varor och tjänster  Konsumtion kan som BNP användas till att jämföra länder  Konsumtion skapar produktion och en god inhemsk köpkraft ger arbetsplatser  Konsumtion påverkas av:  inkomst  prisnivå  vanor

8 7 konsumtion forts.  ålder & kön  värderingar  regleringar  konsumtionsmönstret ändras med tid och välstånd

9 8 Ekonomisk tillväxt  Ett höjt välstånd förutsätter:  omfördelning av tillgångarna eller  effektivare produktion = ökad tillväxt  Effektivare produktion skapas genom:  utbildning  flexibel arbetsmarknad  rationalisering & automation  förbättrad infrastruktur  mindre reglering  strukturrationalisering

10 9 Investeringar  Investeringar kan vara:  reinvesteringar eller  nyinvesteringar  Utan investeringar avstannar produktionen  Investeringar medför:  fortsatt produktion  konkurrenskraft  effektivitet  lägre priser  nytillverkning

11 10 investeringar forts.  Investeringar medför spridningseffekter i form av inkomstökningar. Detta kallas multiplikatoreffekten.  Produktionen och effektiviteten har inte fått så stor plats i samhällsdebatten.

12 11 Företag  Privatägda företag:  enskilda näringsidkare  öppet bolag  kommanditbolag  aktiebolag  Kooperativa företag:  konsumentkooperationen  producentkooperationen  Offentliga företag  aktiebolag  verk

13 12 Företagets omgivning  Företaget kan inte göra beslut utan att beakta sin omgivnings krav. Exempel på intressenter är:  leverantörer  anställda  ägare  stat  kreditorer  kommun och  kunder

14 13 Kostnader  Kostnaderna för verksamheten uppdelas i:  fasta kostnader (FK)  rörliga kostnader (RK)  Fasta kostnader  finns hela tiden och är oberoende av tillverkningen. ex. räntekostnader eller hyror för maskiner och fastigheter  Rörliga kostnader  kostnader som ökar och minskar med produktionen ex. material

15 14 kostnader & inkomster  FK+RK= totala kostnader = TK  INKOMSTER  antal x priset = inkomster (TI) ger möjlighet att beräkna lönsamhet  slutresultatet visas i bokslutet: •resultaträkning •balansräkning  bokslutet av intresse för : •ägare •ledare •beskattare •kreditorer

16 15 Prisbildningen  Enkelt kan prisbildningen visas med utbuds- och efterfrågekurvor  generellt är efterfrågan stor om priset är lågt och vice versa  utbudet är högt om priset är högt medan ett lågt pris minskar på utbudet  efterfrågan och utbud motsvarar varandra vid jämviktspriset vilket bestämmer produktionsmängd och prisnivå  utbuds- och efterfrågekurvorna kan förskjutas av olika orsaker och då påverkas priset

17 16 prisbildning forts.  Prisbildningen kan sättas ur spel bl.a. genom statliga åtgärder (reglering)  reglering får alltid konsekvenser för produktionen men kan tillämpas bl.a. vid: •kristider •konjunktursvängningar •inkomstpolitiska avtal

18 17 Pris- & inkomstkänslighet  Efterfrågan på olika produkter varierar med priset. Storleken på variationen är beroende av produktens priselasticitet. Produkten kan vara:  normalelastisk  elastisk eller  oelastisk  Inkomstförändringarna påverka även efterfrågan och de kan åskådliggöras med såkallade Engelkurvor

19 18 känslighet forts.  Många produkter är okänsliga för inkomstförändringar ex.:  nödvändighetsartiklar  livsmedel  En del produkter är mycket beroende av inkomstförändringar ex.:  kapitalprodukter  lyxvaror  resetjänster  Företagare bör beakta dessa faktorer i sin verksamhet

20 19 Pengar  Pengars funktion  pengar kan användas som: •betalningsmedel •värdemätare •värdebevarare •arbetsfördelningen  Pengar finns som :  mynt  sedlar  bankpengar (tillgodohavanden)  Typiskt:  inget eller lågt egenvärde

21 20 EURO EURO Europas gemensamma valuta Vägen till EMU  Ingick som del i Maastrichtavtalet 1992  GB och DK fick undantagstillstånd  Finland ser EMU som bra Varför? •logisk utveckling •alternativ för $ •behov av stabilt penningvärdeg

22 21 Euron Euron som peng  Togs i bruk jan 2002  Efter enda lagliga betalningsmedlet.  Från anges priser löner i euro.  Pengarna:  Mynt: •8 valörer 0,01 euro = 1cent till 2 euro  Sedlar: •5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro. Pengarna blir lika i alla banker.

23 22 Konsekvenser  Penningpolitiken sköts av Europeiska centralbanken ECB  Nationella centralbankerna blir delar av europeiska centralbankssystemet och sköter:  penningpolitik  valutatransaktioner  valutareserver  Ekonomisk politik kan inte ”fixas”med valutapolitik

24 23  Lägre räntor, större investeringar, tillväxt och bättre sysselsättning.  stabil penningmarknad och bättre förutsättningar för en god ekonomisk politik (viktigt för oss som är beroende av utrikeshandeln)  minskat inflytande över egen ekonomin men ökat inflytande över andras ekonomi (alla har en röst i ECB)

25 24 Fördelar med gemensam valuta  Ingen valutaväxling  Inga kursförluster och komissionsavgifter  Inga växelkursvariationer och kursskillnader  Snabba och billiga internationella överföringar  Priserna entydiga, prisnivåerna jämförbara, gemenskapen får konkurrensmässig fördel,tillväxt stimuleras  Stabil valuta, låg ränta

26 25 Penningvärdet  Inflation  penningvärdeförsämring  märks genom att priserna höjs  negativa samhällsekonomiska effekter  Deflation  penningvärdestegring  märks genom att priserna sjunker  negativa samhällsekonomiska effekter

27 26 Kreditinrättningar  Uppgift:  samla ”överskottspengar” för utlåning  betalningsförmedling  penninghanteringstjänster  Centralbanken ECB  Finlands bank (dotterbolag) •sedlar, mynt •bankernas bank •penningvärdet •konjunkturer •räntor

28 27 banker forts.  Affärsbanker  bolag som gör affärer med pengar  ex. •Nordea •Sampo •Ålandsbanken •Mandatum •Handelsbanken •S-E banken  Sparbankerna  delvis ideella  ex. Aktia och lokala oberoende banker

29 28 banker forts.  Andelsbankerna  kooperation med lokala självständiga banker  Övriga kreditinrättningar  FPA  försäkringsbolag  hypoteksbanker  riskfonder  KERA

30 29 Offentlig ekonomi  Försörjningsbalansen  anger: •tillgångar •Bnp + import •användning •konsumtion •investeringar •export  försörjningsbalansen är av central betydelse då den visar hur tillgångarna förbrukas. Den utgör även bas för ekonomiska analyser och används då man gör ingrepp i samhällsekonomin.

31 30 Ekonomisk balans  Med ekonomisk balans avses att det råder ekonomisk jämvikt  konsumtion = produktion  import = export  offentliga utg. = skatt  Den ekonomiska jämvikten påverkas och följden är ofta:  penningvärdeförändringar  arbetslöshet  Dessa pareras med den ekonomiska politiken

32 31 Konjunkturer  Ekonomiska svängningar kallas konjunkturväxlingar. Dessa består av cyklar som indelas i:  lågkonjunktur  tillväxtstadium  högkonjunktur  depression (nedgång)  Ekonomiska politiken strävar till att jämna ut svängningarna i ekonomin. Den består av:  finanspolitik  penningpolitik

33 32 Ekonomiska skolor  Keynesianismen  lågkonjunkturer skall bemötas genom att skapa efterfrågan •expansiv ekon.politik •investeringar •stimulansåtgärder •Problem: •ökad upplåning •inflation •valutaflykt  Monetarismen  staten skall svara för ett stabilt penningvärde

34 33 ekon. skolor forts.  Problem: •stor arbetslöshet i inledningsskedet •inga åtgärder till förfogande för att möta arbetsmarknadsfluktuationer  ”Moderna skolan”  konkurrenskraftig produktion  stabilt penningvärde  sunda statsfinanser  sund kapitalbildning  bra utbildningssystem  trovärdig ekon. pol.

35 34 Utrikeshandel  Orsaker till utrikeshandel:  klimatet  råvarutillgångarna  marknadens begränsning  befolkningsfördelningen  köpkraftens variation  de komparativa fördelarna  En fri handel ger produkter till fördelaktiga priser dvs. handel är ekonomiskt enligt definitionen för ekonomi

36 35 Handelshinder  Av olika orsaker hindras handel. Det kan bl.a. bero på:  naturliga hinder  tullpolitik  nationella produktkrav  handelsorganisationer  Handelshinder medför:  högre priser  lägre efterfrågan  stagnerad utveckling  låg produktivitet

37 36 Betalningsbalansen  Betalningsbalansen består av:  Handelsbalansen •export - import •kan vara aktiv eller passiv  Servicebalansen •sjöfart •turism  Kapitalbalansen •kapitalimport och -export  Handelsbalans + servicebalans = bytesbalans

38 37 Offentlig finansiering  Skatternas funktion:  finansiera  styra  utjämna skillnader  Skatteformer:  1. Direkta skatter •statens inkomst- och förmögenhetsskatt •kommunalskatten •kyrkoskatten •arvs- och gåvoskatten

39 38 skatter forts.  2. Indirekta skatter •mervärdesskatten (moms) •tullar •acciser  3. Avgifter av skattenatur •socialskyddsavgifter •pensionspremier •arbetslöshetspremier  Statsförslaget (budgeten)  Inkomster (4 avdelningar) •skatter & motsvarande •blandade inkomster

40 39 budget forts. •Ränte- och dividendinkomster •lån  Utgifter (huvudtitlar) •presidenten •riksdagen •statsrådet •ministerierna •statsskulden


Ladda ner ppt "1 EKONOMIKUNSKAP  Vad är ekonomi  Def. hushållning med knappa resurser  resurserna skall användas så att de kan användas till så mycket som möjligt,"

Liknande presentationer


Google-annonser