EKONOMIKUNSKAP NÄRINGSGRENAR PRIMÄRNÄRINGAR (5%) INUSTRI (26%)

En presentation över ämnet: "EKONOMIKUNSKAP NÄRINGSGRENAR PRIMÄRNÄRINGAR (5%) INUSTRI (26%)"— Presentationens avskrift:

1 EKONOMIKUNSKAP NÄRINGSGRENAR PRIMÄRNÄRINGAR (5%) INUSTRI (26%)
JORDBRUK, SKOGSBRUK, GRUVDRIFT, FISKE, JAKT INUSTRI (26%) TILLVERKNING, FÖRÄDLING SERVICE (68%) TJÄNSTER, FÖRMEDLING

2 Importens sammansättning

3 Exporten braschvis

4 PRIMÄRNÄRINGAR JORDBRUK KÄNNETECKEN: PROBLEM FÖRDEL KLIMATET JORDMÅNEN
KORT VÄXTPERIOD JORDMÅNEN SMÅ AREALER FÖRDEL LITE VÄXTSJUKDOMAR LITE BEKÄMPNINGSMEDEL RENHET & KVALITET SPECIALISERING

5 SKOGSBRUK KÄNNETECKEN
GODA RÅVARUTILLGÅNGAR TEKNIK & KUNNANDE EFFEKTIVITET Finland en av de ledande i världen inom träförädlingen. Skogsbruket bas för viktig del av näringslivet. SKOGENS ÄGOFÖRHÅLLANDEN: PRIVATA 62% STATEN 24% KOMMUNER, KYRKA 5%

6 GRUVDRIFT KÄNNETCKEN: SMÅ MALMTILLGÅNGAR MAGRA METALLHALTER
FÅ GRUVOR MAGRA METALLHALTER VISS TILLGÅNG PÅ MALM MED LEGERINGSMETALLER KOPPAR, KOBOLT, NICKEL INDUSTRIMINERALER FINNS APATIT, KALK STORT TEKNISKT KUNNANDE EXPORT AV MASKINER OCH UTRUSTNING FÖR GRUVDRIFT

7 SEKUNDÄRPRODUKTION INDUSTRI, FÖRÄDLING OCH TEKNIK
STOR UTVECKLING EFTER SENASTE KRIG MEDFÖRDE: URBANISERING UTBILDNINGSBEHOV RESULTERADE I : VÄLFÄRDSSTATEN UTVECKLINGSBEHOV FORSKNING (KUNNANDE) GAMLA BASINDUSTRIN NU ERSATT MED: MASKIN-, TELE-, OCH ELEKTRONIKINDUSTRI

8 TERTIÄRPRODUKTION Kallas även service
Viktiga sektorer är förmedling och betjäning samt försäljning av tjänster och då ofta kunskap Högt utvecklade länder har en hög andel av arbetskraften inom servicesektorn. I vårt land är nästan 70% av arbetskraften sysselsatt inom servicenäringarna

9 EKONOMIKUNSKAP Vad är ekonomi Ekonomiska system
Def. hushållning med knappa resurser resurserna skall användas så att de kan användas till så mycket som möjligt, dvs. effektivt Ekonomiska system olika svar till frågan hur man är effektiv tre typer av ekon. system marknadshushållning

10 ekonomikunskap forts. Fem frågor
planekonomi blandekonomi Fem frågor alla system måste ta ställning till de centrala produktionsfrågorna vad skall produceras hur mycket till vilket pris hur/vem skall producera för vem skall man producera

11 Ekonomiska kretslopp växelverkan mellan olika faktorer i samhället kallas för kretslopp. Med kretslopp kan man beskriva ekonomiska sammanhang. Man kan skilja mellan olika slag av kretslopp som beskriver verkligheten på olika sätt. enkelt kretslopp enkelt monetärt kretslopp utbyggt kretslopp och kretslopp med marknader

12 Produktion för att kunna producera måste grundläggande förutsättningar fyllas. De kallas produktionsfaktorer och omfattar: arbetskraft naturtillgångar kapital företagsamhet kunskap saknas någon av dessa måste den skapas genom import eller ersättas på annat sätt.

13 produktion forts. Summan av all produktion (varor+tjänster) i ett land under ett år kallas BNP (bruttonationalprodukt) anger hela ”kakans” värde som skapats i ett land under ett år bnp/capita /år ger jämförbara siffror för länder

14 Konsumtion Med konsumtion avses:
förbrukning av varor och tjänster Konsumtion kan som BNP användas till att jämföra länder Konsumtion skapar produktion och en god inhemsk köpkraft ger arbetsplatser Konsumtion påverkas av: inkomst prisnivå vanor

15 konsumtion forts. konsumtionsmönstret ändras med tid och välstånd
ålder & kön värderingar regleringar konsumtionsmönstret ändras med tid och välstånd

16 Sparande Tillgångar kan användas till:
Konsumtion Sparande Investeringar som skapar nytt förutsätter att sparande finns. Sparandets storlek beror på Inkomster Skatter styrmedel

17 Prisbildningen Enkelt kan prisbildningen visas med utbuds- och efterfrågekurvor generellt är efterfrågan stor om priset är lågt och vice versa utbudet är högt om priset är högt medan ett lågt pris minskar på utbudet efterfrågan och utbud motsvarar varandra vid jämviktspriset vilket bestämmer produktionsmängd och prisnivå utbuds- och efterfrågekurvorna kan förskjutas av olika orsaker och då påverkas priset

18 prisbildning forts. Prisbildningen kan sättas ur spel bl.a. genom statliga åtgärder (reglering) reglering får alltid konsekvenser för produktionen men kan tillämpas bl.a. vid: kristider konjunktursvängningar inkomstpolitiska avtal

19 Pris- & inkomstkänslighet
Efterfrågan på olika produkter varierar med priset. Storleken på variationen är beroende av produktens priselasticitet. Produkten kan vara: normalelastisk elastisk eller oelastisk Inkomstförändringarna påverka även efterfrågan och de kan åskådliggöras med såkallade Engelkurvor

20 känslighet forts. Många produkter är okänsliga för inkomstförändringar ex.: nödvändighetsartiklar livsmedel En del produkter är mycket beroende av inkomstförändringar ex.: kapitalprodukter lyxvaror resetjänster Företagare bör beakta dessa faktorer i sin verksamhet

21 KONKURRENS DÅ FÖRETAG TÄVLAR MED VARANDRA OM MARKNADEN TALAR MAN OM KONKURRENS PÅ EN FRI MARKNAD LEDER KONKURRENS TILL EFFEKTIVITET OCH KVALITET TILL LÄGSTA PRISER. STÖRS AV MONOPOL, KARTELLER, OLIGOPOL

22 Företag Privatägda företag: Kooperativa företag: Offentliga företag
enskilda näringsidkare öppet bolag kommanditbolag aktiebolag Kooperativa företag: konsumentkooperationen producentkooperationen Offentliga företag verk

23 Kostnader Kostnaderna för verksamheten uppdelas i: Fasta kostnader
fasta kostnader (FK) rörliga kostnader (RK) Fasta kostnader finns hela tiden och är oberoende av tillverkningen. ex. räntekostnader eller hyror för maskiner och fastigheter Rörliga kostnader kostnader som ökar och minskar med produktionen ex. material

24 kostnader & inkomster FK+RK= totala kostnader = TK INKOMSTER
antal x priset = inkomster (TI) ger möjlighet att beräkna lönsamhet slutresultatet visas i bokslutet: resultaträkning balansräkning bokslutet av intresse för : ägare ledare beskattare kreditorer

25 Bokslut Beskriver företagets ekonomiska och finansiella situation
Består av: Resultaträkning verksamhetens resultat Balansräkning finansiella situationen Täckningsbidrag Skillnad mellan inkomster och kostnader

26 Företagets omgivning Företaget kan inte göra beslut utan att beakta sin omgivnings krav. Exempel på intressenter är: leverantörer anställda ägare stat kreditorer kommun och Kunder Intressenternas krav styr i mycket företagens verksamhet

27 Ekonomisk balans Med ekonomisk balans avses att det råder ekonomisk jämvikt konsumtion = produktion import = export offentliga utg. = skatt Den ekonomiska jämvikten påverkas och följden är ofta: penningvärdeförändringar arbetslöshet Dessa pareras med den ekonomiska politiken

28 Konjunkturer Ekonomiska svängningar kallas konjunkturväxlingar. Dessa består av cyklar som indelas i: lågkonjunktur tillväxtstadium högkonjunktur depression (nedgång) Ekonomiska politiken strävar till att jämna ut svängningarna i ekonomin. Den består av: finanspolitik penningpolitik

29 Den ekonomiska politiken strävar bl. a
Den ekonomiska politiken strävar bl.a. till att utjämna konjunkturväxlingarna Medel som används: Skattepolitik Stram samhällsekonomi Helhetsavtal för arbetsmarknaden Penningpolitiska åtgärder Låg inflation Stabil växelkurs Konsumtionsfrämjande eller dämpande åtgärder Investeringsfrämjande eller dämapande åtgärder

30 Ekonomisk tillväxt Ett höjt välstånd förutsätter:
omfördelning av tillgångarna eller effektivare produktion = ökad tillväxt Effektivare produktion skapas genom: utbildning flexibel arbetsmarknad rationalisering & automation förbättrad infrastruktur mindre reglering strukturrationalisering

31 Investeringar Investeringar kan vara:
reinvesteringar eller nyinvesteringar Utan investeringar avstannar produktionen Investeringar medför: fortsatt produktion konkurrenskraft effektivitet lägre priser nytillverkning

32 investeringar forts. Investeringar medför spridningseffekter i form av inkomstökningar. Detta kallas multiplikatoreffekten. Produktionen och effektiviteten har inte fått så stor plats i samhällsdebatten.

33 Ekonomiska skolor Keynesianismen Monetarismen
lågkonjunkturer skall bemötas genom att skapa efterfrågan expansiv ekon.politik investeringar stimulansåtgärder Problem: ökad upplåning inflation valutaflykt Monetarismen staten skall svara för ett stabilt penningvärde

34 ekon. skolor forts. ”Moderna skolan” Problem:
stor arbetslöshet i inledningsskedet inga åtgärder till förfogande för att möta arbetsmarknadsfluktuationer ”Moderna skolan” konkurrenskraftig produktion stabilt penningvärde sunda statsfinanser sund kapitalbildning bra utbildningssystem trovärdig ekon. pol.

35 Penningvärdet Inflation Deflation penningvärdeförsämring
märks genom att priserna höjs negativa samhällsekonomiska effekter Deflation penningvärdestegring märks genom att priserna sjunker

36 PENGAR Pengars funktion Pengar finns som : Typiskt:
pengar kan användas som: betalningsmedel värdemätare värdebevarare arbetsfördelningen Pengar finns som : mynt sedlar bankpengar krediter elektroniska tuillgångar Typiskt: Dessa har inget eller lågt egenvärde

37 EURO Europas gemensamma värdemätare
Vägen till EMU Ingick som del i Maastrichtavtalet 1992 GB och DK fick undantagstillstånd Finland ser EMU som bra Varför? logisk utveckling alternativ för $ behov av stabilt penningvärde

38 Euron som valuta Togs i bruk jan 2002
Efter enda lagliga betalningsmedlet. Pengarna: Mynt: 8 valörer 0,01 euro = 1cent till 2 euro (1 o. 2 cents mynt saknas i Finland) Sedlar: 5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro. Pengarna är likadana i alla euroländer.

39 ECB:s roll Penningpolitiken sköts av Europeiska centralbanken ECB
Nationella centralbankerna är delar av europeiska centralbankssystemet och sköter: penningpolitik valutatransaktioner valutareserver Ekonomisk politik kan inte ”fixas” med valutapolitik (nationell devalvering omöjlig)

40 Konsekvenser Lägre räntor, större investeringar, tillväxt och bättre sysselsättning. stabil penningmarknad och bättre förutsättningar för en god ekonomisk politik (viktigt för oss som är beroende av utrikeshandeln) minskat inflytande över egen ekonomin men ökat inflytande över andras ekonomi (alla har en röst i ECB)

41 Synliga fördelar med gemensam valuta
Ingen valutaväxling Inga kursförluster och komissionsavgifter Inga växelkursvariationer och kursskillnader Snabba och billiga internationella överföringar Priserna entydiga, prisnivåerna jämförbara, gemenskapen får konkurrensmässig fördel, tillväxt stimuleras Stabil valuta, låg ränta

42 Kreditinrättningar Uppgift: Centralbanken ECB
samla ”överskottspengar” för utlåning betalningsförmedling penninghanteringstjänster Centralbanken ECB Finlands bank (dotterbolag) sedlar, mynt bankernas bank penningvärdet konjunkturer räntor

43 banker forts. Depositionsbanker Affärsbanker Sparbankerna
bolag som gör affärer med pengar ex. Nordea Sampo Ålandsbanken Handelsbanken S-E banken Sparbankerna delvis ideella ex. Aktia och lokala oberoende banker

44 banker forts. Övriga kreditinrättningar Försäkringsbolag
Andelsbankerna kooperation med lokala självständiga banker Övriga kreditinrättningar Finansbolag FPA hypoteksbanker riskfonder KERA Försäkringsbolag

45 Ränta Betalas som ersättning för rätten att använda någon annans tillgångar Räntan kan bestämmas genom: Tillgång / efterfrågan på placeringsmarknaden (euribor) Centralbanksbeslut (bankräntan hos centralbanken) Bankernas egna referensräntor (marknadsräntor)

46 Värdepapper På värdepappersmarknaden säljs bl.a.:
Aktier (värdeandelar) Obligationer Certificat Olika former av skuldebrev Marknaden nyttjas främst av dem som vill placera kapital men också olika bankfonder agerar där. På Helsingfors fondbörs förmedlas dessa värdepaper

47 Penningpolitik ECB (Europeiska Centralbanken) svarar för penningpolitiken Verkställs i Finland via FB (Finlands Bank) Mål för penningpolitiken Stabil valuta (låg inflation) Stabila växelskurser Stabila priser Hög sysselsättning God tillväxt Bra konkurrenskraft

48 Offentlig finansiering
Skatternas funktion: finansiera styra utjämna skillnader Skatteformer: 1. Direkta skatter statens inkomstskatt kommunalskatten kyrkoskatten arvs- och gåvoskatten

49 skatter forts. 2. Indirekta skatter 3. Avgifter av skattenatur
mervärdesskatten (moms) tullar acciser 3. Avgifter av skattenatur socialskyddsavgifter pensionspremier arbetslöshetspremier

50 Statens budget Statsförslaget (budgeten) Inkomster (4 avdelningar)
skatter & motsvarande Största inkomsterna blandade inkomster Ränte- och dividendinkomster Fås från företag som staten äger och av lån som staten beviljat Lån Upptas om statens inkomster inte täcker utgifterna. Sammanlagt har staten nu lån på c. 60 mrd euro.

51 budget forts. Utgifter (huvudtitlar) Totalt 2008 45,5mrd presidenten
riksdagen Statsrådet De tre första titlarna har utgifter för 200 milj. Ministerierna Störst är social- och hälsovården med 14,1 miljard Undervisningen nästmest med 7 miljarder Statsskulden Utgiften drygt 4 miljarder

52 Arbetmarknaden Villkoren på markanden bestäms av arbetsmarknadsparterna Parter: Arbetstagare FFC Akava FTFC Arbetsgivare EK KA SAMV LAF

53 Arbetsmarknadslös-ningar
Målet för arbetsmarknaden är stabila helhetslöningar där alla parter deltar. Gynnar stabil ekonomisk utveckling Branschvisa avtal sluts om helhetsuppgörelse inte nås. Kan leda till osolidarisk och ojämn löneutveckling Staten kan bidra till lösningar med: Förlikningsman Socialpolitiska åtgärder

54 Arbetsmarknadskon-flikter
Om förhandlingslösningar inte kan nås på arbetsmarknaden kan stridsåtgärder vidtas. Måste följa viss procedur. Stridsåtgärder: Strejk eller hot om strejk Lockout eller hot om lockout Dessa åtgärder förutsätter att det föreligger avtalslöst läge. Olagliga strejker handläggs av arbetsdomstolen

55 Utrikeshandel Orsaker till utrikeshandel:
klimatet råvarutillgångarna marknadens begränsning befolkningsfördelningen köpkraftens variation de komparativa fördelarna En fri handel ger produkter till fördelaktiga priser dvs. handel är ekonomiskt enligt definitionen för ekonomi

56 Handelshinder Av olika orsaker hindras handel. Det kan bl.a. bero på:
naturliga hinder tullpolitik nationella produktkrav handelspolitik handelsorganisationer Handelshinder medför: högre priser lägre efterfrågan stagnerad utveckling låg produktivitet

57 Finlands import

58 Finlands export

59

60 Offentlig ekonomi Försörjningsbalansen anger:
tillgångar Bnp + import användning konsumtion investeringar export försörjningsbalansen är av central betydelse då den visar hur tillgångarna förbrukas. Den utgör även bas för ekonomiska analyser och används då man gör ingrepp i samhällsekonomin.

61 Betalningsbalansen Betalningsbalansen består av:
Handelsbalansen export - import kan vara aktiv eller passiv Servicebalansen sjöfart turism Kapitalbalansen kapitalimport och -export Handelsbalans + servicebalans = bytesbalans

62

63