Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

EKONOMIKUNSKAP  NÄRINGSGRENAR  PRIMÄRNÄRINGAR (5%) •JORDBRUK, SKOGSBRUK, GRUVDRIFT, FISKE, JAKT  INUSTRI (26%) •TILLVERKNING, FÖRÄDLING  SERVICE (68%)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "EKONOMIKUNSKAP  NÄRINGSGRENAR  PRIMÄRNÄRINGAR (5%) •JORDBRUK, SKOGSBRUK, GRUVDRIFT, FISKE, JAKT  INUSTRI (26%) •TILLVERKNING, FÖRÄDLING  SERVICE (68%)"— Presentationens avskrift:

1

2 EKONOMIKUNSKAP  NÄRINGSGRENAR  PRIMÄRNÄRINGAR (5%) •JORDBRUK, SKOGSBRUK, GRUVDRIFT, FISKE, JAKT  INUSTRI (26%) •TILLVERKNING, FÖRÄDLING  SERVICE (68%) •TJÄNSTER, FÖRMEDLING

3 Importens sammansättning

4 Exporten braschvis

5 PRIMÄRNÄRINGAR  JORDBRUK KÄNNETECKEN:  PROBLEM •KLIMATET •KORT VÄXTPERIOD •JORDMÅNEN •SMÅ AREALER  FÖRDEL •LITE VÄXTSJUKDOMAR •LITE BEKÄMPNINGSMEDEL •RENHET & KVALITET •SPECIALISERING

6  SKOGSBRUK  KÄNNETECKEN •GODA RÅVARUTILLGÅNGAR •TEKNIK & KUNNANDE •EFFEKTIVITET Finland en av de ledande i världen inom träförädlingen. Skogsbruket bas för viktig del av näringslivet. SKOGENS ÄGOFÖRHÅLLANDEN: •PRIVATA 62% •STATEN 24% •KOMMUNER, KYRKA 5%

7  GRUVDRIFT KÄNNETCKEN: •SMÅ MALMTILLGÅNGAR •FÅ GRUVOR •MAGRA METALLHALTER •VISS TILLGÅNG PÅ MALM MED LEGERINGSMETALLER •KOPPAR, KOBOLT, NICKEL •INDUSTRIMINERALER FINNS •APATIT, KALK •STORT TEKNISKT KUNNANDE •EXPORT AV MASKINER OCH UTRUSTNING FÖR GRUVDRIFT

8 SEKUNDÄRPRODUKTION  INDUSTRI, FÖRÄDLING OCH TEKNIK  STOR UTVECKLING EFTER SENASTE KRIG  MEDFÖRDE: •URBANISERING •UTBILDNINGSBEHOV  RESULTERADE I : •VÄLFÄRDSSTATEN •UTVECKLINGSBEHOV •FORSKNING (KUNNANDE)  GAMLA BASINDUSTRIN NU ERSATT MED: •MASKIN-, TELE-, OCH ELEKTRONIKINDUSTRI

9 TERTIÄRPRODUKTION  Kallas även service  Viktiga sektorer är förmedling och betjäning samt försäljning av tjänster och då ofta kunskap  Högt utvecklade länder har en hög andel av arbetskraften inom servicesektorn.  I vårt land är nästan 70% av arbetskraften sysselsatt inom servicenäringarna

10 EKONOMIKUNSKAP  Vad är ekonomi  Def. hushållning med knappa resurser  resurserna skall användas så att de kan användas till så mycket som möjligt, dvs. effektivt  Ekonomiska system  olika svar till frågan hur man är effektiv  tre typer av ekon. systemekon. system •marknadshushållning

11 ekonomikunskap forts. •planekonomi •blandekonomi  Fem frågor  alla system måste ta ställning till de centrala produktionsfrågorna •vad skall produceras •hur mycket •till vilket pris •hur/vem skall producera •för vem skall man producera

12 Ekonomiska kretslopp  växelverkan mellan olika faktorer i samhället kallas för kretslopp. Med kretslopp kan man beskriva ekonomiska sammanhang.  Man kan skilja mellan olika slag av kretslopp som beskriver verkligheten på olika sätt. •enkelt kretslopp •enkelt monetärt kretslopp •utbyggt kretslopp och •kretslopp med marknaderkretslopp med marknader

13 Produktion  för att kunna producera måste grundläggande förutsättningar fyllas. De kallas produktionsfaktorer och omfattar: •arbetskraft •naturtillgångar •kapital •företagsamhet •kunskap  saknas någon av dessa måste den skapas genom import eller ersättas på annat sätt.

14 produktion forts.  Summan av all produktion (varor+tjänster) i ett land under ett år kallas BNP (bruttonationalprodukt)  anger hela ”kakans” värde som skapats i ett land under ett år  bnp/capita /år ger jämförbara siffror för länder bnp/capita /år ger

15 Konsumtion  Med konsumtion avses:  förbrukning av varor och tjänster  Konsumtion kan som BNP användas till att jämföra länder  Konsumtion skapar produktion och en god inhemsk köpkraft ger arbetsplatser  Konsumtion påverkas av:  inkomst  prisnivå  vanor

16 konsumtion forts.  ålder & kön  värderingar  regleringar  konsumtionsmönstret ändras med tid och välstånd

17 Sparande  Tillgångar kan användas till:  Konsumtion  Sparande  Investeringar som skapar nytt förutsätter att sparande finns.  Sparandets storlek beror på  Inkomster  Skatter  styrmedel

18 Prisbildningen  Enkelt kan prisbildningen visas med utbuds- och efterfrågekurvor  generellt är efterfrågan stor om priset är lågt och vice versa  utbudet är högt om priset är högt medan ett lågt pris minskar på utbudet  efterfrågan och utbud motsvarar varandra vid jämviktspriset vilket bestämmer produktionsmängd och prisnivå  utbuds- och efterfrågekurvorna kan förskjutas av olika orsaker och då påverkas priset

19 prisbildning forts.  Prisbildningen kan sättas ur spel bl.a. genom statliga åtgärder (reglering)  reglering får alltid konsekvenser för produktionen men kan tillämpas bl.a. vid: •kristider •konjunktursvängningar •inkomstpolitiska avtal

20 Pris- & inkomstkänslighet  Efterfrågan på olika produkter varierar med priset. Storleken på variationen är beroende av produktens priselasticitet. Produkten kan vara:  normalelastisk  elastisk eller  oelastisk  Inkomstförändringarna påverka även efterfrågan och de kan åskådliggöras med såkallade Engelkurvor

21 känslighet forts.  Många produkter är okänsliga för inkomstförändringar ex.:  nödvändighetsartiklar  livsmedel  En del produkter är mycket beroende av inkomstförändringar ex.:  kapitalprodukter  lyxvaror  resetjänster  Företagare bör beakta dessa faktorer i sin verksamhet

22 KONKURRENS  DÅ FÖRETAG TÄVLAR MED VARANDRA OM MARKNADEN TALAR MAN OM KONKURRENS  PÅ EN FRI MARKNAD LEDER KONKURRENS TILL EFFEKTIVITET OCH KVALITET TILL LÄGSTA PRISER.  STÖRS AV MONOPOL, KARTELLER, OLIGOPOL

23 Företag  Privatägda företag:  enskilda näringsidkare  öppet bolag  kommanditbolag  aktiebolag  Kooperativa företag:  konsumentkooperationen  producentkooperationen  Offentliga företag  aktiebolag  verk

24 Kostnader  Kostnaderna för verksamheten uppdelas i:  fasta kostnader (FK)  rörliga kostnader (RK)  Fasta kostnader  finns hela tiden och är oberoende av tillverkningen. ex. räntekostnader eller hyror för maskiner och fastigheter  Rörliga kostnader  kostnader som ökar och minskar med produktionen ex. material

25 kostnader & inkomster  FK+RK= totala kostnader = TK  INKOMSTER  antal x priset = inkomster (TI) ger möjlighet att beräkna lönsamhet  slutresultatet visas i bokslutet: •resultaträkning •balansräkning  bokslutet av intresse för : •ägare •ledare •beskattare •kreditorer

26 Bokslut Beskriver företagets ekonomiska och finansiella situation Består av:  Resultaträkning  verksamhetens resultat  Balansräkning  finansiella situationen  Täckningsbidrag  Skillnad mellan inkomster och kostnader

27 Företagets omgivning  Företaget kan inte göra beslut utan att beakta sin omgivnings krav. Exempel på intressenter är:  leverantörer  anställda  ägare  stat  kreditorer  kommun och  Kunder  Intressenternas krav styr i mycket företagens verksamhet

28 Ekonomisk balans  Med ekonomisk balans avses att det råder ekonomisk jämvikt  konsumtion = produktion  import = export  offentliga utg. = skatt  Den ekonomiska jämvikten påverkas och följden är ofta:  penningvärdeförändringar  arbetslöshet  Dessa pareras med den ekonomiska politiken

29 Konjunkturer  Ekonomiska svängningar kallas konjunkturväxlingar. Dessa består av cyklar som indelas i:  lågkonjunktur  tillväxtstadium  högkonjunktur  depression (nedgång)  Ekonomiska politiken strävar till att jämna ut svängningarna i ekonomin. Den består av:  finanspolitik  penningpolitik

30 Den ekonomiska politiken strävar bl.a. till att utjämna konjunkturväxlingarna  Medel som används:  Skattepolitik  Stram samhällsekonomi  Helhetsavtal för arbetsmarknaden  Penningpolitiska åtgärder •Låg inflation •Stabil växelkurs  Konsumtionsfrämjande eller dämpande åtgärder  Investeringsfrämjande eller dämapande åtgärder

31 Ekonomisk tillväxt  Ett höjt välstånd förutsätter:  omfördelning av tillgångarna eller  effektivare produktion = ökad tillväxt  Effektivare produktion skapas genom:  utbildning  flexibel arbetsmarknad  rationalisering & automation  förbättrad infrastruktur  mindre reglering  strukturrationalisering

32 Investeringar  Investeringar kan vara:  reinvesteringar eller  nyinvesteringar  Utan investeringar avstannar produktionen  Investeringar medför:  fortsatt produktion  konkurrenskraft  effektivitet  lägre priser  nytillverkning

33 investeringar forts.  Investeringar medför spridningseffekter i form av inkomstökningar. Detta kallas multiplikatoreffekten.  Produktionen och effektiviteten har inte fått så stor plats i samhällsdebatten.

34 Ekonomiska skolor  Keynesianismen  lågkonjunkturer skall bemötas genom att skapa efterfrågan •expansiv ekon.politik •investeringar •stimulansåtgärder •Problem: •ökad upplåning •inflation •valutaflykt  Monetarismen  staten skall svara för ett stabilt penningvärde

35 ekon. skolor forts.  Problem: •stor arbetslöshet i inledningsskedet •inga åtgärder till förfogande för att möta arbetsmarknadsfluktuationer  ”Moderna skolan”  konkurrenskraftig produktion  stabilt penningvärde  sunda statsfinanser  sund kapitalbildning  bra utbildningssystem  trovärdig ekon. pol.

36 Penningvärdet  Inflation  penningvärdeförsämring  märks genom att priserna höjs  negativa samhällsekonomiska effekter  Deflation  penningvärdestegring  märks genom att priserna sjunker  negativa samhällsekonomiska effekter

37 PENGAR  Pengars funktion  pengar kan användas som: •betalningsmedel •värdemätare •värdebevarare •arbetsfördelningen  Pengar finns som :  mynt  sedlar  bankpengar  krediter  elektroniska tuillgångar  Typiskt:  Dessa har inget eller lågt egenvärde

38 EURO EURO Europas gemensamma värdemätare Vägen till EMU  Ingick som del i Maastrichtavtalet 1992  GB och DK fick undantagstillstånd  Finland ser EMU som bra Varför? •logisk utveckling •alternativ för $ •behov av stabilt penningvärde

39 Euron Euron som valuta  Togs i bruk jan 2002  Efter enda lagliga betalningsmedlet.  Pengarna:  Mynt: •8 valörer 0,01 euro = 1cent till 2 euro (1 o. 2 cents mynt saknas i Finland)  Sedlar: •5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro. Pengarna är likadana i alla euroländer.

40 ECB:s roll ECB:s roll  Penningpolitiken sköts av Europeiska centralbanken ECB  Nationella centralbankerna är delar av europeiska centralbankssystemet och sköter:  penningpolitik  valutatransaktioner  valutareserver  Ekonomisk politik kan inte ”fixas” med valutapolitik (nationell devalvering omöjlig)

41  Lägre räntor, större investeringar, tillväxt och bättre sysselsättning.  stabil penningmarknad och bättre förutsättningar för en god ekonomisk politik (viktigt för oss som är beroende av utrikeshandeln)  minskat inflytande över egen ekonomin men ökat inflytande över andras ekonomi (alla har en röst i ECB) Konsekvenser

42 Synliga fördelar med gemensam valuta  Ingen valutaväxling  Inga kursförluster och komissionsavgifter  Inga växelkursvariationer och kursskillnader  Snabba och billiga internationella överföringar  Priserna entydiga, prisnivåerna jämförbara, gemenskapen får konkurrensmässig fördel, tillväxt stimuleras  Stabil valuta, låg ränta

43 Kreditinrättningar  Uppgift:  samla ”överskottspengar” för utlåning  betalningsförmedling  penninghanteringstjänster  Centralbanken ECB  Finlands bank (dotterbolag) •sedlar, mynt •bankernas bank •penningvärdet •konjunkturer •räntor

44 banker forts.  Depositionsbanker  Affärsbanker •bolag som gör affärer med pengar •ex. •Nordea •Sampo •Ålandsbanken •Handelsbanken •S-E banken  Sparbankerna •delvis ideella •ex. Aktia och lokala oberoende banker

45 banker forts.  Andelsbankerna •kooperation med lokala självständiga banker  Övriga kreditinrättningar  Finansbolag  FPA  hypoteksbanker  riskfonder  KERA  Försäkringsbolag

46 Ränta  Betalas som ersättning för rätten att använda någon annans tillgångar  Räntan kan bestämmas genom:  Tillgång / efterfrågan på placeringsmarknaden (euribor)  Centralbanksbeslut (bankräntan hos centralbanken)  Bankernas egna referensräntor (marknadsräntor)

47 Värdepapper  På värdepappersmarknaden säljs bl.a.:  Aktier (värdeandelar)  Obligationer  Certificat  Olika former av skuldebrev  Marknaden nyttjas främst av dem som vill placera kapital men också olika bankfonder agerar där.  På Helsingfors fondbörs förmedlas dessa värdepaper

48 Penningpolitik  ECB (Europeiska Centralbanken) svarar för penningpolitiken  Verkställs i Finland via FB (Finlands Bank)  Mål för penningpolitiken  Stabil valuta (låg inflation)  Stabila växelskurser  Stabila priser  Hög sysselsättning  God tillväxt  Bra konkurrenskraft

49 Offentlig finansiering  Skatternas funktion:  finansiera  styra  utjämna skillnader  Skatteformer:  1. Direkta skatter •statens inkomstskatt •kommunalskatten •kyrkoskatten •arvs- och gåvoskatten

50 skatter forts.  2. Indirekta skatter •mervärdesskatten (moms) •tullar •acciser  3. Avgifter av skattenatur •socialskyddsavgifter •pensionspremier •arbetslöshetspremier

51  Statsförslaget (budgeten)  Inkomster (4 avdelningar) •skatter & motsvarande •Största inkomsterna •blandade inkomster •Ränte- och dividendinkomster •Fås från företag som staten äger och av lån som staten beviljat •Lån •Upptas om statens inkomster inte täcker utgifterna. Sammanlagt har staten nu lån på c. 60 mrd euro. Statens budget

52 budget forts.  Utgifter (huvudtitlar) Totalt ,5mrd •presidenten •riksdagen •Statsrådet •De tre första titlarna har utgifter för 200 milj. •Ministerierna •Störst är social- och hälsovården med 14,1 miljard •Undervisningen nästmest med 7 miljarder •Statsskulden •Utgiften drygt 4 miljarder

53 Arbetmarknaden Villkoren på markanden bestäms av arbetsmarknadsparterna Parter:  Arbetstagare  FFC  Akava  FTFC  Arbetsgivare  EK  KA  SAMV  LAF

54 Arbetsmarknadslös- ningar  Målet för arbetsmarknaden är stabila helhetslöningar där alla parter deltar.  Gynnar stabil ekonomisk utveckling  Branschvisa avtal sluts om helhetsuppgörelse inte nås.  Kan leda till osolidarisk och ojämn löneutveckling  Staten kan bidra till lösningar med:  Förlikningsman  Socialpolitiska åtgärder

55 Arbetsmarknadskon- flikter  Om förhandlingslösningar inte kan nås på arbetsmarknaden kan stridsåtgärder vidtas. Måste följa viss procedur.  Stridsåtgärder:  Strejk eller hot om strejk  Lockout eller hot om lockout Dessa åtgärder förutsätter att det föreligger avtalslöst läge. Olagliga strejker handläggs av arbetsdomstolen

56 Utrikeshandel  Orsaker till utrikeshandel:  klimatet  råvarutillgångarna  marknadens begränsning  befolkningsfördelningen  köpkraftens variation  de komparativa fördelarna  En fri handel ger produkter till fördelaktiga priser dvs. handel är ekonomiskt enligt definitionen för ekonomi

57 Handelshinder  Av olika orsaker hindras handel. Det kan bl.a. bero på:  naturliga hinder  tullpolitik  nationella produktkrav  handelspolitik  handelsorganisationer  Handelshinder medför:  högre priser  lägre efterfrågan  stagnerad utveckling  låg produktivitet

58 Finlands import

59 Finlands export

60

61 Offentlig ekonomi  Försörjningsbalansen  anger: •tillgångar •Bnp + import •användning •konsumtion •investeringar •export  försörjningsbalansen är av central betydelse då den visar hur tillgångarna förbrukas. Den utgör även bas för ekonomiska analyser och används då man gör ingrepp i samhällsekonomin.

62 Betalningsbalansen  Betalningsbalansen består av:  Handelsbalansen •export - import •kan vara aktiv eller passiv  Servicebalansen •sjöfart •turism  Kapitalbalansen •kapitalimport och -export  Handelsbalans + servicebalans = bytesbalans

63

64


Ladda ner ppt "EKONOMIKUNSKAP  NÄRINGSGRENAR  PRIMÄRNÄRINGAR (5%) •JORDBRUK, SKOGSBRUK, GRUVDRIFT, FISKE, JAKT  INUSTRI (26%) •TILLVERKNING, FÖRÄDLING  SERVICE (68%)"

Liknande presentationer


Google-annonser