Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

MÅL & MEDEL, TILLVÄXT, LÅG- OCH HÖGKONJUNKTUR EKONOMISK POLITIK.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "MÅL & MEDEL, TILLVÄXT, LÅG- OCH HÖGKONJUNKTUR EKONOMISK POLITIK."— Presentationens avskrift:

1 MÅL & MEDEL, TILLVÄXT, LÅG- OCH HÖGKONJUNKTUR EKONOMISK POLITIK

2 BRUTTONATIONALPRODUKTEN • BNP= värdet på alla varor och tjänster som produceras under 1år. • Det som produceras och offentligt redovisas och marknadsförs. • Om man delar BNP med alla invånare i landet får man BNP per capita.

3 BNP SOM VÄRDEMÄTARE • Används som värdemätare på hur rikt ett land är. • BNP/capita i Sverige och Estland är respektive USD förstår vi att svenskarna har mer pengar än esterna. Men hur mycket mer pengar? BNP tar inte hänsyn till köpkraften, vilket skapar problem när man jämför BNP i olika länder. USD används när man mäter men köpkraften är inte densamma i olika länder USD i Estland räcker längre än 1000 USD i Sverige

4 KÖPKRAFT & KÖPKRAFTSPARITET • Ett hushålls köpkraft är dess förmåga och vilja att köpa. Den är vanligtvis beroende av inkomst, förmögenhet och priser på konsumtionsvaror. • En valutas köpkraft är dess bytesvärde. Köpkraften är högre ju lägre prisnivå det är i landet. • Köpkraftsparitet eller köpkraftsjustering (engelska: purchasing power parity, PPP) är ett mått som används inom ekonomi för att kunna jämföra prisnivån på varor och tjänster mellan olika länder. Köpkraftsparitet används för att räkna ut vilken växelkurs som krävs för att länder med olika valutor ska ha samma köpkraft. Genom att köpkraftsjustera tar man alltså hänsyn till prisskillnader mellan länder. Måttet har flera användningsområden, men det primära är att kunna jämföra olika länders BNP till en konstant prisnivå.

5 BNP MÄTER INTE ALLA VAROR & TJÄNSTER • Ej hembränt, ej tjuvfångad fisk, ej hembakade bullar • Enligt rapporter beräknas den svarta ekonomin i Sverige till 16,3% av BNP. • Mer än snittet i OECD, vilket är 15,5%

6 BNP SÄGER INGET OM RESURSERNAS FÖRDELNING • En hög BNP/capita kan dölja stora inkomstskillnader. • Brasilien har extremt stora skillnader, • De fattigaste 20% av befolkningen Tjänar 2,8% av BNP. De rikaste 20% av befolkningen Tjänar 61,1% av BNP var BNP USD/capita

7 GODA & DÅLIGA TIDER • Sverige är en stark ekonomi men även här genomgår tillväxten perioder som är snabbare eller långsammare.

8 BERG OCH DALBANA • Tidsperioden mellan två lågkonjunkturer eller högkonjunkturer kallas för konjunkturcykel (cyklisk= regelbundet återkommande) • 1929 USA, värsta lågkonjunkturen i vår historia. Spred sig över hela världen, varade i flera år. När det sjunker så djupt kallas det för DEPRESSION. Dagens nedgångar är mildare, kallas recessioner. I SWE 1991,92 och 93 hade vi en lång sjunkande BNP 2008/09 var det lågkonjunktur som svängde till en stark uppgång 2010.

9 LÅGKONJUNKTUR • Lågkonjunktur (botten) efterfrågan på varor och tjänster är dålig. Svårt för privatpersoner och näringsliv. Svårt att hitta kunder att sälja till på varumarknaden. • Kan inte utnyttja sina resurser till 100%. Att investera i ex maskiner osv lönar sig inte eftersom de inte kan köras för fullt. • Arbetslösheten är hög, det finns kapacitet hos produktionsfaktorerna. • BNP är lägre. • Pessimismen stor hos befolkningen, ingen tror på framtiden

10 HÖGKONJUNKTUR • Raka motsatsen • Optimismen är stor. • Efterfrågan på varor och tjänster är hög. • Arbetslösheten är låg då företagen är sugna på att investera och anställa ny personal. • Lönerna rusar i höjden och resurserna utnyttjas för fullt.

11 LÖNE-PRIS-SPIRAL • Arbetslöshet i en lågkonjunktur kostar samhället och individerna pengar och hälsa. • Men det är inte problemfritt i en högkonjunktur. • Efterfrågan på varor och tjänster ökar företagens behov av att anställa. Vilket resulterar i brist på arbetskraft vilket i sig pressar upp lönerna. • Höjda löner medför ökade kostnader för företagen som måste höja priserna. • Höjda priser medför att arbetarna kräver högre löner då det blir dyrare att leva. • Löne-pris-spiralen är en förklaring till försämring av pengarnas värde, i nflationen.

12 PHILLIPSKURVAN • Phillipskurvan är en graf inom makroekonomin som visar sambandet mellan inflationen och arbetslösheten. I sin klassiska form visar Phillipskurvan på ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet; låg arbetslöshet åtföljs av hög inflation och omvänt. Konjunkturcykler motsvarar en förflyttning längs kurvan.

13 PEST ELLER KOLERA? • Regeringarna kan påverka konjunkturutvecklingen. • Ett ”nöje” att välja mellan arbetslöshet (pest) eller inflation (kolera). Om finansministern satte in medicin mot arbetslöshet så går den ner men istället går inflationen upp och tvärtom. • Socialdemokraterna valde länge att bekämpa arbetslösheten medan de konservativa valde att bekämpa inflationen.

14 STAGFLATION • Ett läge utanför Phillips kurvan kan hända. • I värsta fall kan man få; hög arbetslöshet och hög inflation SAMTIDIGT Kraftiga prisökningar och inflation mitt i lågkonjunkturen= stagflation (stagnation=tillbakagång) A B C Inflation Arbetslöshet

15 EKONOMISK POLITIK • Nationalekonomer föreslår olika ekonomiska-politiska åtgärder för att skapa en god ekonomi i ett samhälle. Orsaken är skillnaden i politiska och ideologiska värderingar. • Mål och medel I Sverige har partierna i stort varit eniga om de ekonomisk- politiska mål.  Stabilt penningvärde, inflationen ska vara låg  ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard, ökad BNP  Så hög sysselsättning som möjligt, låg arbetslöshet  Balans i utrikeshandeln, export-import ska på lång sikt väga jämt  Hänsyn till miljön, ska genomsyra alla beslut

16 MEDEL • Vad gör staten (riksdag/regering/riksbanken) för att motverka svängningarna? • Genom att använda politikens medel så kan de försöka få svängningarna så små som möjligt.

17 FYRA EKONOMISKT-POLITISKA MEDEL • Budgetpolitiken (finanspolitik); genom att förändra statens inkomster och utgifter (riksdagens godkännande), kan de skapa påfyllning och avtappning och då stimulera eller lugna ner ekonomin. • Kreditpolitiken (penningpolitik, räntepolitik); Riksbanken kan fylla på eller tappa av ekonomin genom att påverka räntans storlek och på så vis ändra möjligheterna att låna pengar till investeringar. • Valutapolitiken ; Handlar om de åtgärder, främst från Riksbankens sida, det ska vara balans i affärerna med andra länder • Arbetsmarknadspolitiken ; Ska underlätta för företag att skapa arbetstillfällen och för enskilda människor att skaffa sig eller byta jobb. Regeringens ansvar.

18 EKONOMISK TILLVÄXT • I ett land med ekonomisk tillväxt ökar produktionen så det finns fler varor och tjänster att tillgå. • Folk kan konsumera mera, semester, större bostad • Definieras ofta i BNP, anges i % • Hur kan man öka BNP? (ökad ekonomisk tillväxt) • Det finns tre metoder; • Öka insatserna av produktionsfaktorer • Öka produktiviteten hos befintliga produktionsfaktorer • En kombination av båda


Ladda ner ppt "MÅL & MEDEL, TILLVÄXT, LÅG- OCH HÖGKONJUNKTUR EKONOMISK POLITIK."

Liknande presentationer


Google-annonser