Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi."— Presentationens avskrift:

1 SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi

2 Ekonomi på tre nivåer  Privatperson/hushåll  Företag  Samhälle

3 Samhällsekonomi är ekonomi på alla tre nivåerna HUSHÅLL STAT och KOMMUN STAT och KOMMUN FÖRETAG Samhälls- ekonomi

4 Ekonomi som politik (Politisk ekonomi) Kännetecknande är knapphet. Ekonomi – hushållning med knappa resurser Hushållning sker utifrån tankar om hur samhället skall organiseras – ideologier (politik)

5 Prismekanismen Varför är diamanter dyrare än vatten? Prismekanismen ger förklaringar till priset hos varor, t e x apelsiner, aktier och valutakurser.

6 Prismekanismen Märk y-axeln med pris och x- axeln med mängd. Rita in vilken mängd du tror konsumenten kommer efterfråga vid olika priser. Efterfrågar vi mer eller mindre med stigande priser? Mängd

7 Efterfrågekurva Hur reagerar vi om priset ökar? Ökar priset efterfrågar vi mindre (förskjutning mot origo på x-axeln). Minskar priset efterfrågar vi mer (förskjutning från origo). Mängd

8 Prismekanismen Märk y-axeln med pris och x- axeln med mängd. Rita in vilken mängd producenten kommer bjuda ut på marknaden vid olika priser. Producerar vi som producent mer eller mindre med stigande priser?

9 Utbudskurva Hur reagerar producenten om priset ökar? Ökar priset producerar producenten mer. Minskar priset producerar producenten mindre.

10 Jämviktspriset Efterfrågekurva för chips.Utbudskurva för chips.

11 Jämviktspriset Summera efterfråge- samt utbudskurva i en figur. Skärningspunkten kommer att bli jämviktspriset och jämviktskvantiteten. Alla prissättningar på en perfekt marknad kommer att sträva mot jämviktspriset.

12 Ökad efterfrågan Vad händer om efterfrågan ökar tex genom ökade inkomster? Varje punkt på efterfrågekurvan förskjuts i x- led från origo. Ny efterfrågekurva Jämviktspriser ökar Mängd

13 Ökat utbud Vad händer om utbud ökar tex genom effektivare produktion? Varje punkt på utbudskurvan förskjuts i x-led från origo. Ny utbudskurva Jämviktspriser sjunker

14 Priselasticitet Hur känslig är en vara för prisförändringar?

15 Elasticitet Hur påverkas efterfrågan på en vara om priset ökar? Sänks priset påverkas den efterfrågade mängden mycket. Varan är känslig, elastisk, för prisförändringar, t e x elektriska produkter

16 Elasticitet Hur påverkas efterfrågan på en vara om priset ökar? Sänks priset påverkas den efterfrågade mängden lite. Varan är inte känslig, oelastisk, för prisförändringar, t e x mjölk och salt.

17 Inflation En allmän prisstegring i samhället kallas inflation Inflationen mäts genom ett konsumentprisindex, KPI. Riksbanken ser genom räntepolitiken till att hålla inflationen kring 2 %.

18 Är inflation skadligt? Hyperinflation som i Tyskland på 1920-talet och i Ryssland 1991 är skadlig p g a Ej långsiktighet i ekonomin Stora omfördelningar av inkomster Måttlig inflation dock sund för ekonomin.

19 Ekonomins huvudfrågor och ekonomiska system Marknads- ekonomi Planekonomi Vad skall produceras och i vilka kvantiteter? Samspel producent – konsument (marknad) Politiska beslut Vem fattar ekonomiska beslut? Producenten fattar beslut om produktionen Ekonomiskt planeringsorgan

20 Ekonomins huvudfrågor och ekonomiska system Marknads- ekonomi Planekonomi Hur skall produktionen ske? Samspel producent – konsument (marknad) Bestäms av planeringsorgan i årsplaner Hur fördelas resultaten? Marknaden fördelar resultatet. Staten bestämmer fördelningen

21 Ekonomiska system Marknadsekonomi Liberala tankar ligger bakom Dominerar i våra dagar Planekonomi Socialistiska tankar ligger bakom F d kommunistblocket tillämpade planekonomi

22 Förutsättningar för marknadsekonomi Privat äganderätt Etableringsfrihet Organisationsfrihet Tryck- och yttrandefrihet

23 Marknadsmisslyckanden Arbetslöshet Miljöförstöring Sociala ojämlikheter

24 Ekonomiska kretsloppet

25 Bruttonationalprodukt, BNP

26 SYFTE: Ett sätt att mäta den ekonomiska aktiviteten (konjunktur) Förändring i ekonomisk aktivitet Jämförelser med andra länder

27 Bruttonationalprodukt Svagheter förknippade med BNP Vardagliga aktiviteter som ej registreras upptas ej Olika länder använder olika tillvägagångssätt BNP tar ej hänsyn till innehåll BNP tar ej miljöhänsyn Fördelning

28 Bruttonationalprodukt BNP beräknas genom: = konsumtion + investeringar + (export – import) Vad händer om importen ökar?

29 Ekonomiska mål i politiken

30 Hög tillväxt Snabb utveckling av BNP. En tro på att ökad tillväxt i vissa sektorer skall sprida sig.

31 Hög sysselsättning och låg arbetslöshet Metoderna varierar hos de olika politiska partierna. Det finns olika arbetslöshet. Friktionsarbetslöshet är ett tecken på en fungerande arbetsmarknad.

32 Prisstabilitet Att hålla inflationen kring 2 %. Riksbanken sköter helt och hållet räntepolitiken. Höjd ränta minskar inflationen, sänkt ränta höjer inflationen

33 Inflation vs arbetslöshet Philipskurvan anger ett samband mellan arbetslöshet och inflation.

34 Hur staten påverkar ekonomi! Finanspolitik - Skatter, bidrag och offentlig sektors utgifter och inkomster (Regeringen) Penningpolitik - Mängd pengar och räntesättning (Riksbanken) Valutapolitik (fungerar inte i dagens läge då vi har flytande krona) Anders Borg, finansminister

35 Keynesianism Lågkonjunktur expansiv finans- och penningpolitik Högkonjunktur, dra in för att använda resurserna vid nästa lågkonjunktur

36 Keynesianism SVAGHETER Svårt att förutsäga konjunkturer Eftersläpning Politiker har egenintresse, public choice Stagflation (=arbetslöshet och inflation)

37 Statens ekonomiska verksamhet Budget anger hur landets resurser skall användas Statsskuld – statens lån av pengar som sker genom obligationer och skuldväxlar.

38 Internationell ekonomi

39 Handel Varför handlar länder med varandra? Varubrist Billigare än att tillverka själva

40 Utan handel 1 mobiltelefon1 kg kaffe Sverige0,25 dag8 dagar Uganda5 dagar0,5 dag SUMMA 5,25 dagar8,5 dagar

41 Med handel 2 mobiltelefoner2 kg kaffe Sverige0,5 dag Uganda1 dag SUMMA 0,5 dag1 dag Handel gör att länder/företag tjänar tid och pengar.

42 Resultat av handel Skapar välstånd Länder kan specialisera sig på det de är bäst på (absoluta och komparativa fördelar) Handel bidrar med fred Ojämlika handelsförhållanden Handeln binder fast länder i givna strukturer Syd är förlorare Sociala ojämlikheter


Ladda ner ppt "SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi."

Liknande presentationer


Google-annonser