Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

En missionsutmaning – 2011 1. 2 1950-talet  Sverige var ett ganska traditionellt samhälle  De flesta kvinnor var hemmafruar  De flesta barnen döptes,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "En missionsutmaning – 2011 1. 2 1950-talet  Sverige var ett ganska traditionellt samhälle  De flesta kvinnor var hemmafruar  De flesta barnen döptes,"— Presentationens avskrift:

1 En missionsutmaning –

2 2

3 1950-talet  Sverige var ett ganska traditionellt samhälle  De flesta kvinnor var hemmafruar  De flesta barnen döptes, gick i söndagsskolan och konfirmerades  EFS var starkt på landsbygden  Ingemar Hedenius häftiga kristendomskritik  Teologerna hade svårt att värja sig i debatten 3

4 1960-talet  Rekordåren – med snabb välfärdsökning  Den stora reformernas årtionde  Kvinnor kom ut i arbetslivet  Kristendomsämnet blev religionskunskap  Studentrevolutionen 1968 – blev en revolt mot ett hierarkiskt samhälle och traditionell moral (och därmed mot kyrkorna). 4

5 1970-talet  Samhällsengagemangets årtionde  Röd vänster invaderar journalisthögskolan– och därmed får starkt inflytande i radio, tv, tidningar.  Religion ses som en privatsak – tystnad om tro  Samtidigt Jesusrörelse och karismatiska rörelser 5

6 1980-talet  Individens årtionde - Yuppien  Grön rörelse – de gröna in i riksdagen 1988  Marianne Fredriksson ”Gud är inom dig”  Fortfarande mycket tystnad om kristen tro i media 6

7 1990-talet  Generation X – med kritik mot 40-talister  Nyandlighetens genombrott  Globaliseringen slår igenom, Internet osv.  Men nu börjar också samtal om tro – Göran Skyttes TV- program 7

8  Terrorhotens årtionde  Stora svängningar i världsekonomin 8

9 Mer tro och icke-tro  Allt fler kändisar vågar ”komma ut” med sin tro - tron är inte tabu längre.  Samtidigt starka reaktioner från humanisterna. 9

10 Trender bland unga 1. En ny individualism 2. Maximera möjligheterna 3. Många tillfälliga identiteter 4. Många kontakter men få riktiga vänner 5. Litar endast på det äkta 6. Teknikberoende men inte teknikintresserade 7. Arbete ska vara kul 8. Konsumtion är självförverkligande 9. Förändrade könsroller Källa: Kairos Future 2005, The MeWeGeneration10

11 Psykisk hälsa bland unga: förändringar Källa: Fokus07: En analys av ungas hälsa och utsatthet 11

12 Ängslan, oro eller ångest hos unga: Källa: Fokus07: En analys av ungas hälsa och utsatthet 12

13 Orsaker som anförts som förklaringar:  Väldigt många valsituationer  Oro över vikt, kärleksliv och prestationer  Stress och höga förväntningar  Erfarenheter av kränkningar  Dåligt självförtroende  Dåliga möjligheter att påverka sin situation Källa: Fokus07: En analys av ungas hälsa och utsatthet 13

14 Som påverkar mission i Sverige 14

15 1. Urbaniseringen fortsätter  I de fyra storstadsregionerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala bor idag drygt 40 % av Sveriges befolkning.  Stockholms län ökade med invånare  Stockholms stad ökade med ca invånare 15

16 Glesbygden avfolkas  Speciellt unga kvinnor flyttar till städerna – få bildar familj på landsbygden 16

17 Tätortsnära landsbygd växer sakta Vilka som flyttar dit:  Familjer som som vill ha hästgård  Medelålders som vill bo nära naturen  Unga vuxna som vill bo nära golfbanor och motorarenor. 17

18 2. Sekulariseringen fortsätter  Enligt World Values Survey 2004 är Sverige ett av de mest sekulariserade länderna  ett land med högst värden för ”self expression values” 18

19 Gudstron i Europa – land för land enligt Europabarometern 2005 EFS

20 Phil Zückermans bok Society without God 2008 (om Sverige & Danmark)  Gud och tro ses ofta som ett ”icke-ämne”  Välvillig likgiltighet  ”Kyrkorna är vackra och fridfulla - prästerna trevliga”  Kristendom har att göra med sånger, jul- och påsk-helger, god mat – men inte så mycket med tron och den religiösa betydelsen av dop, konfirmation osv. 20

21 En jämförelse: Gudstron i Europa Andel som anger gudstro Andel som anger icke-gudstro 21

22 De mest sekulariserade områdena i Europa 22

23 Andel icke-religiösa globalt 23

24 Men sekulariseringsteorien ifrågasätts alltmer  Många sociologer ifrågasätter om utvecklingen enbart går mot ökad sekularisering  I många länder verkar utvecklingen gå mot ökad religiositet  Västeuropa ses snarare som undantaget globalt.  Ex. Grace Davie, Europé – the exceptional case

25 3. Mångfald av familjestrukturer  Allt fler lever i splittrade familjesituationer  Allt fler ensamhushåll  Mindre släktgemenskap = mer utsatthet 25

26 4. Vi ”lever” alltmer på Internet Källa: Nordicom Mediebarometern

27 Vi kommunicerar alltmer över nätet:  Vi hämtar alltmer information  Vi handlar allt möjligt  Vi bygger personliga nätverk  Ofta ”ketchup­effekter” ex Twitter, Facebook.  En del har andra identiteter på internet (hybrididentiteter) 27

28 En fråga vi behöver ställa oss:  Kan internet vara en missionsarena?  Vad är bra mission på internet?  Vilka kompetenser kan vi behöva? 28

29 5. Ett allt högre livstempo  Många upplever ständig stress och tidsbrist i sitt vardagsliv  Färre ska göra mer på jobbet  Informationsstress – vi inte orkar ta in allt  Många söker ensamheten, att få vara passiv, inte ha krav utifrån, komma ut i naturen. 29

30 6. Nyandligheten som en del av det religiösa landskapet  Nyandligheten började komma på 70-talet  Innehåller en mix av tro, upplevelser och olika ”tekniker”, oftast från religiös bakgrund i Syd- och Östasien.  Finns mest bland medelålders kvinnor 30

31 7. Lojaliteten till traditionella organisationer minskar  Färre väljer att bli medlemmar  Föreningsformen känns för ”fast” – många vill inte binda sig  Däremot ökar sakfrågeengagemanget. 31

32 8. Ökad samhörighet över samfundsgränser  Lättare att se det som förenar än det som skiljer  Kristna på mindre orter söker sig till varandra  Kristna ungdomar känner ej samfundsgränser  Allt fler ekumeniska församlingar 32

33 Frikyrkoförsamlingar anslutna till flera samfund Källa: Frikyrkan flyttar - En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige Öyvind Tholvsen,

34 9. Många nya invandrarförsamlingar Källa: Frikyrkan flyttar - En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige Öyvind Tholvsen,

35 De finns i storstäderna 35

36 För samtal i små grupper om 3-4 personer: 1. Finns det fler viktiga trender ni kan se? 2. Vilka trender ser ni som de största missionsutmaningarna? 36

37 Nio trender 1. Urbaniseringen fortsätter 2. Sekulariseringen fortsätter 3. Mångfald av familjestrukturer 4. Vi ”lever” alltmer på Internet 5. Ett allt högre livstempo 6. Nyandligheten 7. Lojaliteten till traditionella organisationer minskar 8. Ökad samhörighet över samfundsgränser 9. Många nya invandrarförsamlingar 37

38 Några slutsatser: 1. Städerna blir allt viktigare 2. Människor är mer utsatta idag – det finns få ”trygghetsarenor” 3. Mission är möjlig på flera nya arenor (ex internet) 4. Vi lever alltmer i en multikulturell situation 5. Vi behöver samarbeta över samfundsgränser 38

39 Några undersökningar 39

40 Guds närmaste stad, red. Kajsa Ahlstrand & Göran Gunner Verbum

41 Fördelning av trosidentiteter 41

42 Gruppen ”tydliga kristna” – 28%  Har starkare kristen identifikation  3-4 % går i kyrkan varje vecka  10 % besöker en församling varje månad  Ca. 17 % kallar sig för ”troende”  Ca. 18 % är mindre kyrkligt aktiva men ändå tydligt kristna 42

43 Observera! ”Missionspotentialen” bara bland kristna  18 % av Sveriges befolkning har en tydlig kristen identitet men kommer sällan i en kristen gemenskap =  1,69 miljoner 43

44 Gruppen ”milt kristna”  Uttrycker osäkerhet om vad de tror på  Tillhör fortfarande Svenska kyrkan – men snarare som ”belonging without believing”  För knappast över tro till sina barn & barnbarn 44

45 Gruppen ”Icke-kristna” – Denna grupp tar avstånd från att kalla sig kristna 45

46 Svenska kyrkans medlemmar 2011 av Jonas Bromander 46

47 Svenska kyrkans försvagade ställning 47

48 De mest utträdesbenägna:  Männen - utgör 60 %  Ålderskritiskt utträdesspann ca år  De som har vänner som redan utträtt ur kyrkan  De med mycket få kontakter med Sv kyrkan  Ex. Icke-konfirmerade  Utsatta personer som känner att kyrkan ej bryr sig 48

49 I fler förorter är Svenska kyrkan en minoritetskyrka  Skärholmen, N Botkyrka och Kista församlingar – under 30% är medlemmar i Sv. Kyrkan  I Södertälje och Botkyrka sjönk andelen kyrkotillhöriga % åren

50 Den kyrkliga sedens variation i Sverige  Det sekulariserade Svealand expanderar  Gudstjänststarka områden försvagas (ex Växjö & Göteborgs stift) 50

51 Gudstjänstdeltagande 51

52 Bedömning av Sv Ky i olika åldersgrupper 52

53 Befolkningsstrukturen i Sverige – och kyrkomedlemsskap (Dec-2007) 53

54 Andelen konfirmerade (gul linje) 54

55 Konfirmationens betydelse  Konfirmationen verkar vara en avgörande faktor för socialisering in i kyrkan.  En positiv konfirmation & positiva möten med kyrkans företrädare gör hela skillnaden 55

56 Vilka är de viktigaste utmaningarna för Svenska kyrkan?  Konfirmanderna  Goda relationer med utsatta personer  Svenska kyrkan som relevant i livet 56

57 Frikyrkan flyttar - En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige Öyvind Tholvsen,

58 Antalet frikyrkoförsamlingar i Sverige minskar kraftigt 58

59 Förändringar i medlemsantal 59

60 Förändringar i antalet betjänade 60

61 Ändringar i medlemsantal per län 61

62 Trender i tillväxt resp. minskning: 62

63 Antal församlingar med olika storlekar 63

64 Andel växande/minskande församlingar i olika storlekskategorier 64

65 Ändringar efter kommuntyper 65

66 Med svar från 69 % av 390 styrelseordföranden 66

67 Typ av område där EFS-föreningen finns: 67

68 Medlemsantalet har de senaste 10 åren: 68

69 Åldersfördelningen i EFS 69

70 Åldersfördelning inkl. SALT: 70

71 Andel ”aktiva” i föreningarna  Andel ”aktiva” av totalt antal medlemmar65 %  Snitt antal medlemmar per förening37  Snitt deltagare i gudstjänster34  Snitt antal aktiva icke-medlemmar13  Snitt antal barn i gudstjänster 5 71

72 Tillfällen då det kommer extra mycket folk till samlingarna:  Musikgudstjänster, musikcafé, konserter 58  Fester (julfest, Lucia, skördefest, sommarfest)47  Familjegudstjänster (med barnkör)33  Missionsaktioner18  Ekumeniska möten15  Adventsgudstjänst/julbön14 * Siffror anger antal träffar 72

73 Fem orsaker till tillväxt är: 1. God stämning och gemenskap i föreningen 2. Förändrade gudstjänster (inkl. musik/pred) 3. Alpha-grupper 4. Attraktivt barnarbete 5. Kör/ungdomskör Andra faktorer:  Inbjudan till EFS-medlemskap  Personliga kontakter  Inflyttning 73

74 Trendbrott i Sverige 2006 – enligt World Values Survey  De som anser att kyrkor och samfund ger adekvata svar på minst två av tre livsfrågor har ökat från 17 till 22 %  De som känner förtroende för kyrkor och samfund har ökat från 40 till 50 %  De som funderar över olika existentiella frågor har ökat från 20 till 30 %  De som ägnar sig åt korta stunder av bön och kontemplation har ökat från 35 till 45 % 74

75 Thorleif Pettersson (professor i religionssociologi – Uppsala) ”Det finns inget som hindrar att ett mer intensivt utåtriktat arbete bland kyrkor och samfund så småningom ger resultat... ” 75

76 Frågor för samtal:  Vilka grupper i vår närhet är vår kallelse?  Finns det steg vi kan ta för att gå över kulturgränser?  Hur kan kristna få en missionell vision? 76

77 Bilder och källor:  Bild 2:  Bild 8:  Bild 11-12: Källa: Fokus07: En analys av ungas hälsa och utsatthet  Bild 16: Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder, Rapport 2009:10, s  Bild 18:  Bild 19:  Bild 20:  Bild 22:  Bild 23: Se även  Bild 26: Källa: Nordicom Mediebarometern  Bild 33-34: Frikyrkan flyttar - En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige Öyvind Tholvsen,  Bild 41-45: Guds närmaste stad, red. Kajsa Ahlstrand & Göran Gunner, Verbum S  Bild 50: Bromander: Svenska kyrkans medlemmar. Verbum 2011, s. 22.  Bild 51: Bromander: Svenska kyrkans medlemmar. Verbum 2011, s. 96.  Bild 52. Bromander: Svenska kyrkans medlemmar. Verbum 2011, s. 81.  Bild 53-54: Bromander, powerpoint visad i Tammerfors ferbuari  Bild 58-65:  Bild 33-34: Frikyrkan flyttar - En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige Öyvind Tholvsen,  Bild 57-73: EFS-enkäten 2008  Bild 74-75: Artikel ”Sekularisering” av Thorleif Pettersson, i Religion i Sverige. Dialogos förlag 2008/2011. Red. Ingvar Svanberg, s  Bild 2:  Bild 8:  Bild 11-12: Källa: Fokus07: En analys av ungas hälsa och utsatthet  Bild 16: Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder, Rapport 2009:10, s  Bild 18:  Bild 19:  Bild 20:  Bild 22:  Bild 23: Se även  Bild 26: Källa: Nordicom Mediebarometern  Bild 33-34: Frikyrkan flyttar - En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige Öyvind Tholvsen,  Bild 41-45: Guds närmaste stad, red. Kajsa Ahlstrand & Göran Gunner, Verbum S  Bild 50: Bromander: Svenska kyrkans medlemmar. Verbum 2011, s. 22.  Bild 51: Bromander: Svenska kyrkans medlemmar. Verbum 2011, s. 96.  Bild 52. Bromander: Svenska kyrkans medlemmar. Verbum 2011, s. 81.  Bild 53-54: Bromander, powerpoint visad i Tammerfors ferbuari  Bild 58-65:  Bild 33-34: Frikyrkan flyttar - En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige Öyvind Tholvsen,  Bild 57-73: EFS-enkäten 2008  Bild 74-75: Artikel ”Sekularisering” av Thorleif Pettersson, i Religion i Sverige. Dialogos förlag 2008/2011. Red. Ingvar Svanberg, s


Ladda ner ppt "En missionsutmaning – 2011 1. 2 1950-talet  Sverige var ett ganska traditionellt samhälle  De flesta kvinnor var hemmafruar  De flesta barnen döptes,"

Liknande presentationer


Google-annonser