Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur påverkar det oss? Skellefteå 12 oktober 2013 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur påverkar det oss? Skellefteå 12 oktober 2013 1."— Presentationens avskrift:

1 Hur påverkar det oss? Skellefteå 12 oktober

2 Förändring i en organisation Total mängd förändring Tid Källa: Gerry Johnson, Kevan Scholes Tillväxt- förändring Omvärldens förändring Organisationens förändring

3 Total mängd förändring Tid Källa: Gerry Johnson, Kevan Scholes Tillväxt- förändring Strategisk glidning Omvärldens förändring Organisationens förändring Förändring i en organisation

4 Total mängd förändring Tid Källa: Gerry Johnson, Kevan Scholes Tillväxt- förändring Strategisk glidning Omvandlings- förändring Omvärldens förändring Organisationens förändring Förändring i en organisation

5 Total mängd förändring Tid Källa: Gerry Johnson, Kevan Scholes Tillväxt- förändring Strategisk glidning Omvandlings- förändring Omvandling eller död Omvärldens förändring Organisationens förändring Förändring i en organisation

6 6

7 1950-talet  Sverige var ett ganska traditionellt samhälle  De flesta kvinnor var hemmafruar  De flesta barnen döptes, gick i söndagsskolan och konfirmerades  EFS var starkt på landsbygden  Ingemar Hedenius häftiga kristendomskritik  Teologerna hade svårt att värja sig i debatten 7

8 1960-talet  Rekordåren – med snabb välfärdsökning  Den stora reformernas årtionde  Kvinnor kom ut i arbetslivet  Kristendomsämnet blev religionskunskap  Studentrevolutionen 1968 – blev en revolt mot ett hierarkiskt samhälle och traditionell moral (och därmed mot kyrkorna). 8

9 1970-talet  Samhällsengagemangets årtionde  Röd vänster invaderar journalisthögskolan– och därmed får starkt inflytande i radio, tv, tidningar.  Religion ses som en privatsak – tystnad om tro  Samtidigt Jesusrörelse och karismatiska rörelser 9

10 1980-talet  Individens årtionde - Yuppien  Grön rörelse – de gröna in i riksdagen 1988  Marianne Fredriksson ”Gud är inom dig”  Fortfarande mycket tystnad om kristen tro i media 10

11 1990-talet  Generation X – med kritik mot 40-talister  Nyandlighetens genombrott  Globaliseringen slår igenom, Internet osv.  Men nu börjar också samtal om tro – Göran Skyttes TV-program 11

12  Terrorhotens årtionde  Stora svängningar i världsekonomin 12

13 Mer tro och icke-tro  Allt fler kändisar vågar ”komma ut” med sin tro - tron är inte tabu längre.  Samtidigt starka reaktioner från humanisterna. 13

14 Som påverkar församlingsarbete i Sverige 14

15 1. Urbaniseringen fortsätter  I de fyra storstadsregionerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala bor idag drygt 40 % av Sveriges befolkning.  Stockholms län ökade med invånare

16 Glesbygden avfolkas  Speciellt unga kvinnor flyttar till städerna – få bildar familj på landsbygden 16

17 Tätortsnära landsbygd håller ställningarna Vilka som flyttar dit:  Familjer som som vill ha hästgård  Medelålders som vill bo nära naturen  Unga vuxna som vill bo nära golfbanor och motorarenor. 17

18 2. Sekulariseringen fortsätter  Enligt World Values Survey 2002 är Sverige:  ett av de mest sekulariserade länderna  ett land med högst värden för ”self expression values” 18

19 Phil Zückermans bok om Sverige & Danmark 2008 Society without God  Gud och tro ses ofta som ett ”icke-ämne”  Välvillig likgiltighet  ”Kyrkorna är vackra och fridfulla - prästerna trevliga”  Kristendom har att göra med sånger, jul- och påsk-helger, god mat – men inte så mycket med tron och den religiösa betydelsen av dop, konfirmation osv. 19

20 De mest sekulariserade områdena i Europa 20

21 Men sekulariseringsteorin ifrågasätts alltmer  Många sociologer ifrågasätter om utvecklingen enbart går mot ökad sekularisering  I många länder verkar utvecklingen gå mot ökad religiositet  Västeuropa ses snarare som undantaget globalt.  Ex. Grace Davie, Europé – the exceptional case EFS

22 Trendbrott i Sverige 2006 – enligt World Values Survey  De som anser att kyrkor och samfund ger adekvata svar på minst två av tre livsfrågor har ökat från 17 till 22 %  De som känner förtroende för kyrkor och samfund har ökat från 40 till 50 %  De som funderar över olika existentiella frågor har ökat från 20 till 30 %  De som ägnar sig åt korta stunder av bön och kontemplation har ökat från 35 till 45 % 22

23 3. Mångfald av familjestrukturer  Allt fler lever i splittrade familjesituationer  Allt fler ensamhushåll  Mindre släktgemenskap = mer utsatthet 23

24 4. Vi ”lever” alltmer på Internet 24

25 5. Ett allt högre livstempo  Många upplever ständig stress och tidsbrist i sitt vardagsliv  Färre ska göra mer på jobbet  Informationsstress – vi inte orkar ta in allt  Många söker ensamheten, att få vara passiv, inte ha krav utifrån, komma ut i naturen. 25

26 6. Nyandligheten som en del av det religiösa landskapet  Nyandligheten började komma på 70-talet  Innehåller en mix av tro, upplevelser och olika ”tekniker”.  Finns mest bland medelålders kvinnor EFS

27 7. Lojaliteten till traditionella organisationer minskar  Färre väljer att bli medlemmar  Föreningsformen känns för ”fast” – många vill inte binda sig  Däremot ökar sakfrågeengagemanget. 27

28 8. Ökad samhörighet över samfundsgränser  Lättare att se det som förenar än det som skiljer  Kristna på mindre orter söker sig till varandra  Kristna ungdomar känner ej samfundsgränser  Allt fler ekumeniska församlingar 28

29 Frikyrkoförsamlingar anslutna till flera samfund EFS

30 9. Många nya invandrarförsamlingar 30

31 Vilka förändringar ser ni lokalt i era sammanhang?  Projekt fungerar bättre  Stort utbud av barnaktiviteter  Idrottsföreningar har stor makt  Man satsar mycket på sig själv (det tar mkt tid)  Förväntan att fixa mycket hemma och hinna med i förändringar (ytan)  Större öppenhet mellan samfunden EFS

32 Svenska kyrkans medlemmar 2011 av Jonas Bromander 32

33 Svenska kyrkans försvagade ställning 33

34 I fler förorter är Svenska kyrkan en minoritetskyrka  Skärholmen, N Botkyrka och Kista församlingar – under 30% är medlemmar i Sv. Kyrkan  I Södertälje och Botkyrka sjönk andelen kyrkotillhöriga % åren

35 Konfirmationens betydelse  Konfirmationen verkar vara en avgörande faktor för socialisering in i kyrkan.  En positiv konfirmation & positiva möten med kyrkans företrädare gör hela skillnaden EFS

36 Med svar från 69 % av 390 styrelseordföranden 36

37 Typ av område där EFS-föreningen finns: 37

38 Medlemsantalet har de senaste 10 åren: 38

39 Åldersfördelningen i EFS 39

40 Åldersfördelning inkl. SALT: 40

41 Andel ”aktiva” i föreningarna  Andel ”aktiva” av totalt antal medlemmar65 %  Snitt antal medlemmar per förening37  Snitt deltagare i gudstjänster34  Snitt antal aktiva icke-medlemmar13  Snitt antal barn i gudstjänster 5 41

42 Tillfällen då det kommer extra mycket folk till samlingarna:  Musikgudstjänster, musikcafé, konserter 58  Fester (julfest, Lucia, skördefest, sommarfest)47  Familjegudstjänster (med barnkör)33  Missionsaktioner18  Ekumeniska möten15  Adventsgudstjänst/julbön14 * Siffror anger antal träffar 42

43 Fem orsaker till tillväxt är: 1. God stämning och gemenskap i föreningen 2. Förändrade gudstjänster (inkl. musik/pred) 3. Alpha-grupper 4. Attraktivt barnarbete 5. Kör/ungdomskör Andra faktorer:  Inbjudan till EFS-medlemskap  Personliga kontakter  Inflyttning 43


Ladda ner ppt "Hur påverkar det oss? Skellefteå 12 oktober 2013 1."

Liknande presentationer


Google-annonser