Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Boverkets byggråd 2013-12-10. 2014-06-24Sida 2 Nuvarande energiregler i BBR •Krav på byggnadens specifika energianvändning (ex. 55 eller 90 kWh/m 2 och.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Boverkets byggråd 2013-12-10. 2014-06-24Sida 2 Nuvarande energiregler i BBR •Krav på byggnadens specifika energianvändning (ex. 55 eller 90 kWh/m 2 och."— Presentationens avskrift:

1 Boverkets byggråd

2 Sida 2 Nuvarande energiregler i BBR •Krav på byggnadens specifika energianvändning (ex. 55 eller 90 kWh/m 2 och år i zon III) - Olika kravnivåer för bostad och lokal - Olika kravnivåer för elvärme resp. annat än elvärme - Olika kravnivåer i landet (3 klimatzoner) •Krav på max eleffekt för elvärme (ex. 4,5 kW) •Krav på värmeisolering (max 0,4 W/m 2 K) Alternativt (enklare) krav finns för små byggnader som är högst 100 m 2

3 Sida 3 Förslag till förändringar av energi- hushållningskraven i BBR Med anledning av Student och ungdomsbostadsuppdraget •Förenklade regler för byggnader som är mindre än 50 m 2 •Anpassade regler för byggnader som är större än 50 m 2 och innehåller små lägenheter Förberedelser med anledning av uppdrag om skärpning av energikravet •Avsnitt 9:2, 9:3 och 9:4 slås samman •Fler byggnadskategorier införs •Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner

4 Sida 4 Förenklade regler för byggnader som är mindre än 50 m 2 Föreslagen regeländring •Det ställs enbart krav på värmeisolering och täthet av byggnadens klimatskärm •En och samma kravnivå för hela landet Motiv •Underlätta byggandet av student- och ungdomsbostäder •Rimlig kravnivå för denna byggnadstyp

5 Sida 5 Förenklade regler för byggnader som är mindre än 50 m 2 Konsekvens •Ändring medför att det blir enklare projektering och billigare att bygga byggnader som är mindre än 50 m 2 •Underlättar flyttning av byggnaden inom hela landet då kravnivån är densamma oavsett klimat •Ökad energianvändning men uppfyller ändå gällande EU-direktiv (I direktivet kan byggnader < 50 m 2 undantas från regler om energiprestanda)

6 Sida 6 Anpassade regler för byggnader som är större än 50 m 2 och innehåller små lägenheter Föreslagen regeländring För byggnader större än 50 m 2 och innehåller små lägenheter (< 35 m 2 ), medges en högre kravnivå: •För elvärmda bostadsbyggnader ökas kravnivån med 5 kWh/m 2 och år (ex. 55+5=60) •För bostadsbyggnader med annat uppvärmningssätt ökas kravnivån med 10 kWh/m 2 och år (ex =100)

7 Sida 7 Anpassade regler för byggnader som är större än 50 m 2 och innehåller små lägenheter Motiv •Underlätta byggandet av student- och ungdomsbostäder •Byggnader med små lägenheter använder förhållandevis mer tappvarmvatten

8 Sida 8 Anpassade regler för byggnader som är större än 50 m 2 och innehåller små lägenheter Konsekvens •Den nya förhöjda kravnivån innebär att konstruk­tions- lösningar och installationer inte behöver ändras för byggnader med många små lägenheter •Ändring medför att det blir enklare och billig­are att uppföra byggnader som till övervägande delen innehåller små lägenheter om högst 35 m 2 •Ökad energianvändning med ca 10 % •Kravnivån ligger fortfarande inom gränsen enligt EU- direktiv om kostnadsoptimala energikrav

9 Sida 9 Avsnitt 9:2, 9:3 och 9:4 slås samman Föreslagen regeländring •Kraven i avsnitten 9:2 Bostäder och 9:3 Lokaler struktureras om och sammanförs i ett nytt avsnitt 9:2 •Kraven i avsnitt 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning överförs dels till nya avsnitt 9:2 och ingår dels i avsnitt 9:9 (ändringsregler)

10 Sida 10 Avsnitt 9:2, 9:3 och 9:4 slås samman

11 Sida 11 Avsnitt 9:2, 9:3 och 9:4 slås samman Motiv Förberedelse för framtida översyn av energikraven i samband med •regeringsuppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning Konsekvens •Underlättar de administrativa insatserna vid framtida skärpningar av energikraven

12 Sida 12 Fler byggnadskategorier införs Föreslagen regeländring •Kravnivån för bostäder respektive lokaler underindelas i flera byggnadskategorier. •Strukturen anpassas till EU-direktiv 2010/31/EU Småhus Småhus/lokaler där A temp är < 50 m 2 Flerbostadshus Flerbostadshus med lgh. ≤ 35 m 2 Kontor, förvaltning Skola, förskola, universitet Vård, sjukhus, serviceboende Hotell, pensionat, elevhem, restaurang Idrotts-, bad-, sportanläggning Butik, lager, köpcentrum Övrig energianvändande byggnad

13 Sida 13 Fler byggnadskategorier införs Motiv •Underlätta byggandet av student- och ungdomsbostäder •Ett utökat antal byggnadskategorier möjliggör fler differentierade kravnivåer vilket kommer att behövas för anpassning till framtida översyn av kravnivåerna på energihushållning

14 Sida 14 Fler byggnadskategorier införs Konsekvens •Möjliggör en framtida skärpning genom en bättre anpassning av kraven på energihushållning •Underindelning i flera byggnadskategorier medför ett mer omfattande regelverk och följer direktiv 2010/31/EU

15 Sida 15 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner Föreslagen regeländring •En ny tabell 9:2c införs innehållande geografiska justeringsfaktorer för byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning •Justeringsfaktorerna ersätter de tidigare tre klimatzonerna (I, II och III) som landet varit indelat i •Justeringsfaktorerna anpassar kravnivån till klimatet i varje kommun

16 Exempel: En kravnivå inom en klimatzon Sida 16

17 Geografiska justeringsfaktorer anpassar kravnivån till kommunens klimat Sida * 1,6 = * 0,9 = * 1,0 = 90

18 Exempel: småhus i Avesta, inte elvärmt Sida 18 BBR kravnivå: 90 * 1,1 = 99 kWh/m 2 år

19 Sida 19 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner Motiv •Att få en bättre anpassning av kraven på byggnadens specifika energianvändning till de lokala klimatförutsättningarna ner på kommunnivå •Förberedelse för framtida översyn av kravnivåerna på energihushållning

20 Sida 20 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner Konsekvens •Nya geografiska justeringsfaktorer medför en bättre anpassning av kravnivån till de lokala klimatförhållandena, ner på kommunnivå •En och samma typ av byggnad kan lättare uppföras på valfri plats i landet och uppfylla energihushållnings- kraven •Förutsättningarna för ett standardiserat byggande ökar

21 Sida 21 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner Konsekvens •Kommuner i södra Sverige och i Värmland, som har ett gynnsamt klimatläge med dagens indelning i klimatzoner, får en skärpt kravnivå för energianvändningen •För elvärme skärps kraven för hela klimatzon I och II •Några kommuner får en något generösare kravnivå •Det totala utfallet av energianvändningen i nya byggnader blir sannolikt lägre än tidigare

22 Förändrade kravnivåer pga. geografiska justeringsfaktorer Sida * 1,6 = 144 (130) 90 * 0,9 = 81 (90) 90 * 1,0 = 90 (90) 90 * 1,0 = 90 (110) 90 * 1,1 = 99 (110) Värmland:

23 Sida 23 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner (annat än elvärme) Kartan visar kommuner där kravnivån förändras mer än ± 4 %

24 Sida 24 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner (elvärme) Kartan visar kommuner där kravnivån förändras mer än ± 4 %

25 Sida 25 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner •Avsikten med den aktuella revideringen är inte att skärpa energihushållningskraven •Den nya finmaskigare indelningen på kommunnivå gör dock att det blir en skärpning av energikraven i vissa kommuner. Det gäller de kommuner som har generösare kravnivå med dagens klimatzoner •Några kommuner får lättnader i kravnivån •Jämför Cypern som har sju klimatzoner

26 Sida 26 Sammanfattning Föreslagna förändringar i BBR: •Underlättar byggandet av student- och ungdomsbostäder •Förbereder framtida översyn av energikraven •Förutsättningarna för ett standardiserat byggande ökar Remissförslag och konsekvensbeskrivning: remisser/Andring-av-Boverkets-byggregler/

27 Uppdraget •Boverket ska se över och skärpa nivåerna för energihushållning i Boverkes föreskrifter •Boverket ska redovisa uppdraget i form av en rapport med analys och förslag till nivåer för energihushållning •Vid behov ska Boverket föreslå ändringar på lag- och förordningsnivå •Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2014 Sida 27

28 Uppdraget •Översynen bör omfatta samtliga klimatzoner och uppvärmningssätt för både bostäder och lokaler Hänsyn bör tas till: - förutsättningar för olika boendeformer (småhus, flerbostadshus) - effekter på övriga tekniska egenskapskrav - samhällsekonomiska, fastighetsekonomiska och miljömässiga aspekter •Inriktningen ska vara att de nya bestämmelserna ska träda ikraft den 1 januari 2015 Sida 28

29 Bakgrund för uppdraget Byggkravsutredningen (SOU 2012:86) Regeringen: •”Flertalet remissinstanser framhöll i sina yttranden att det utifrån dagens byggnadstekniska förutsättningar finns stora möjligheter för skärpta nivåer för energihushållning.” •”Mot bakgrund av detta finner regeringen det lämpligt med en översyn och skärpning av nivåerna för energihushållning i Boverkets föreskrifter.” Sida 29

30 Boverkets arbete •Boverket verkar för lönsam energieffektivisering •Boverket har som uppdrag att ha ett helhetsperspektiv på byggnaden •Som regelskrivande myndighet måste Boverket ha "mycket på fötterna" när olika krav skärps, inklusive energikrav •Utvärdering av faktiskt genomförda projekt nödvändiga - Vad blev energianvändningen? - Vad blev kostnaderna? - Hur påverkades de övriga tekniska egenskaperna? Sida 30

31 Boverkets och Energimyndighetens utredning om dagens energikrav i BBR •BBR är i nivå med den kostnadsoptimala nivån för energikrav enligt direktiv 2010/31/EU Källa: Optimala kostnader för energieffektivisering (Boverket, Rapport 2013:2) Sida 31

32 Genomförande av regeringsuppdraget •Uppföljning av lågenergihus – energideklarationer, energistatistik, fallstudier •Fastighetsekonomisk utvärdering (Cost Optimal 2010/31/EU) •Samhällsekonomisk utvärdering inklusive miljöaspekter •Seminarium om nya kravnivåer •Rapport till regeringen med analys och förslag till nivåer för energihushållning Sida 32

33 Vad blir resultatet? •I början av nästa år föreslår Boverket vilka kravnivåer som ska gälla. Dessa kommer att remissbehandlas under våren •Nya krav i BBR tidigast 1 juli 2014, dock senast den 1 januari 2015 Sida 33

34 Energideklarationer Sida 34 •Ny sammanfattning •Klass ABC grundas på BBR •Klass DEFG grundas på statistik •Boverket får ge ut ny klassning •Tillsyn: •Deklarationer •Reaktiv via anmälningar •Proaktiv via Gripen •Uppvisande •Överlämnande •Annonsering •System för experter •Certifiering av kompetens •Oberoende •Tillsyn: •Kompetensen via Certifieringsorgan •Oberoendet via Boverket UT -

35 Energiprestandadirektivet, EPBD •Nära-nollenergibyggnader •Svensk tillämpning av NNE-begreppet •Systemgränser för NNE-byggnader • Vad ska finnas i BBR och vad behöver regleras ngn annan stans. •Vad är mycket hög när det gäller energiprestanda •Vad är mycket hög andel när det gäller förnyelsebar energi •Vad omfattar begreppet ”nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ” •Utvärdering av utförda projekt •Demonstrationsprojekt Sida 35

36 Energieffektiviseringsdirektivet, EED •Förslag till nationell strategi för energieffektiv renovering av befintlig bebyggelse •http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Do kument/2013/forslag-till-nationell-strategi-for- energieffektiviserande-renovering-av- byggnader.pdfhttp://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Do kument/2013/forslag-till-nationell-strategi-for- energieffektiviserande-renovering-av- byggnader.pdf •Hinder för energieffektivisering •Individuell mätning och debitering •Fortsättning följer Sida 36


Ladda ner ppt "Boverkets byggråd 2013-12-10. 2014-06-24Sida 2 Nuvarande energiregler i BBR •Krav på byggnadens specifika energianvändning (ex. 55 eller 90 kWh/m 2 och."

Liknande presentationer


Google-annonser