Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

REHABILITERING Icas syn på rehab Rehabkedjan Aktörer Förstadagsintyg VAB Alkohol/Narkotika Samtalet Vårt ansvar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "REHABILITERING Icas syn på rehab Rehabkedjan Aktörer Förstadagsintyg VAB Alkohol/Narkotika Samtalet Vårt ansvar."— Presentationens avskrift:

1 REHABILITERING Icas syn på rehab Rehabkedjan Aktörer Förstadagsintyg VAB Alkohol/Narkotika Samtalet Vårt ansvar

2 Vad är rehabilitering • Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som skall hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv.

3 ICA:s syn på rehabilitering • ICA-koncernen skall verka för att medarbetarnas rehabiliteringsbehov på ett tidigt stadium klarläggs och att de rehabiliteringsåtgärder som behövs genomförs så att en återgång till arbetet kan ske så fort som möjligt. • ICA-koncernen skall i enlighet med arbetsmiljölagstiftning och rehabiliteringsföreskrifter arbeta för en sund arbetsmiljö och efterleva det ansvar vi som arbetsgivare har i dessa frågor.

4 Sjuklön Den anställda har rätt till sjuklön från och med första dagen som han eller hon är anställd. Om den anställda är anställd för att arbeta en kortare tid än en månad måste han eller hon ha arbetat i minst 14 dagar i rad för att ha rätt till sjuklön Perioden för sjuklön börjar den dag som den anställda inte kommer till jobbet eller måste gå hem från jobbet för att han eller hon är sjuk. Sjuklöneperioden räknas från och med den dagen och alla de 13 dagar som följer, inte bara arbetsdagar. När man räknar med alla dagar kallas de för kalenderdagar.

5 Sjuk mer än 14 dagar Om den anställda är sjuk mer än 14 dagar kan han eller hon få sjukpenning från Försäkringskassan. Du som är arbetsgivare måste anmäla till Försäkringskassan om en anställd fortfarande är sjuk efter sjuklöneperioden Man kan få sjukpenning i 364 dagar. Om man fortfarande är sjuk efter 364 dagar kan man få förlängd sjukpenning i 550 dagar. Den som har en mycket allvarlig sjukdom kan få fortsatt sjukpenning. Det finns ingen tidsgräns för hur länge fortsatt sjukpenning kan betalas ut.

6 Läkarintyg Om den anställda är sjuk i mer än sju dagar ska han eller hon lämna ett läkarintyg till dig som är arbetsgivare. Det behöver inte stå i intyget vilken sjukdom den anställda har.

7 Betyder läkarintyget att den anställda är sjukskriven? Nej. Ett läkarintyg betyder inte att en anställd är sjukskriven och har rätt till sjuklön och sjukpenning. Det kanske finns andra uppgifter som personen kan göra, det avgörs av Arbetsgivaren tillsammans med FK. Du behöver inte följa ett läkarintyg om läkarintyget har för lite information för att du ska kunna veta om den anställda inte kan arbeta för att han eller hon är sjuk. Du kan säga nej till att betala sjuklön. Du behöver inte betala sjuklön om den anställda är sjuk i mer än sju dagar och du inte får något läkarintyg där det står att hon eller han inte kan arbeta på grund av sjukdom. En anställd har bara rätt till sjuklön om hon eller han inte kan arbeta på grund av sjukdom.

8 Sjuk igen Om en anställd har varit sjukskriven och sedan blir sjuk igen inom fem dagar så räknas det som en fortsättning på samma sjukperiod. Då får den anställda ingen ny karensdag utan får sjuklön med en gång.

9 Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan enligt Försäkringskassans regler Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. *Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (SFS 2008:565) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader månader ***

10 Aktörer i rehabiliteringsarbetet Den sjukskrivna medarbetaren Rehabiliterings- ansvarig chef och HR Företags- hälsovården Sjukvården Försäkrings- kassan Arbets- förmedlingen Externa Rehabiliterings- aktörer Arbetskamrater Facklig organisation Allt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete ska ske i nära samarbete med den berörde arbetstagaren..

11 Vad innebär rehabiliteringskedjan för oss? • Aktiva direkt från början • Viktigt att medarbetaren är aktiv i sin egen rehabilitering • Målet är återgång i ordinarie arbete • Tydliga mål och syfte med planerade insatser • Dokumentation

12 Du som är arbetsgivare har tystnadsplikt. Du får inte tala om något för någon om dina anställdas hälsa, deras sjukdomar och deras privatliv som du får veta när du arbetar med deras sjuklön och rehabilitering. Alla som arbetar med rätt till sjuklön för anställda eller anpassning och rehabilitering för anställda har tystnadsplikt. Tystnadsplikt

13 Vi börjar med ett fall…. • Kalle har varit borta en del från jobbet. • Han har ringt sig sjuk 5 ggr på 4 månader, • 3 av de gångerna har han hälsat via kollega. • Kollegorna har börjat reagera på att dom får ta så mycket jobb som han egentligen skulle gjort… • Vad gör du ?

14 Förstadagsintyg • Varför förstadagsintyg? Ibland finns det skäl för chefen att ifrågasätta om en medarbetare inte kan arbeta till följd av sjukdom, olycksfall, arbetsskada, medicinsk behandling eller arbetslivsinriktad rehabilitering. En förutsättning för att medarbetaren ska ha rätt till ledighet är att arbetsförmågan är nedsatt till det ordinarie arbetet. • Syftet med förstadagsintyg Syftet med förstadagsintyg är att skapa klarhet i medarbetarens rehabiliteringsbehov så att vi som arbetsgivare kan uppfylla lagkravet om rehabilitering.

15 Förstadagsintyg • Arbetsgivaren har rätt att begära förstadagsintyg vid särskilda skäl såsom t ex misstanke om missbruk eller upprepad korttidsfrånvaro. • Begäran ska göras skriftligen av arbetsgivaren och där ska även anges hur länge medarbetaren ska lämna förstadagsintyg, max ett år. ( Det är vanligt att arbetsgivaren betalar läkarbesöket)

16 Förstadagsintyg • Begäran ska göras skriftligen av arbetsgivaren och där ska även anges hur länge medarbetaren ska lämna förstadagsintyg, max ett år. ( Det är vanligt att arbetsgivaren betalar läkarbesöket) • Följ upp! • Dokumentera!

17 Fall 2 • Karin har senaste halvåret varit hemma väldigt mycket för vård av barn, speciellt på de dagarna hon jobbar kväll. Hon har vid flertalet tillfällen påpekat att hon är missnöjd med sitt schema och har svårt att jobba efter kl 19 då hennes sambo ofta är ute & reser. Kollegorna börjar reagera, och har framfört att Karin har sagt att hon varit på diverse evenemang de dagar hon varit hemma med sina sjuka barn. Du misstänker att barnen inte alls är sjuka. Hur agerar du?

18 Misstanke om missbruk av Vård av barn – vad kan vi göra? Ingenting? Det enda: Du får be Karin om att hon styrker att hon varit hemma för VAB, genom ett intyg från FK.

19 Fall 3 • Du blev för några år sedan chef över en arbetsgrupp där Peter ingår. På sista tiden har han varit vresig och frånvarande ibland. Vid två tillfällen har han överreagerat vid diskussioner med kollegor och uppträtt illa. • Du är orolig när det gäller Peter och går konstant runt med en känsla av det är något som är fel. • Redan för några år sedan, då du började som chef, hände det att han var sen på morgnarna, tog för långa luncher och han har ofta varit borta en dag eller två under den tiden ni jobbat ihop. Han har berättat att han får migränanfall ibland. Dessutom har han berättat att hans mor har psykiska problem och att han ibland måste ta hand om henne. • Du har vid ett par tillfällen misstänkt att han varit bakfull men valt att inte ta upp ämnet. • En medarbetare kom in till dig i förra månaden och berättade att hon trodde att Peter var påverkad/berusad av någonting på arbetet. Bl.a. hade hon sett honom på toaletten stå lutad över toalettstolen och det såg ut som om han ”snortade” någonting. • När hon berättade det började du fundera över att prata med Peter. Igår skulle Peter träffa en viktig kund. På eftermiddagen ringde kunden och berättade att Peter anlänt en timme för sent, luktat sprit och uppträtt allmänt maniskt. Det var droppen. Du bestämde dig för att ta samtalet med Peter. Just igår kunde han inte, hans mammas psykiatriker ringde och det var akut, men nu är det strax efter lunch och ni ska träffas. • Ditt mål med samtalet är att få Peter att inse att han behöver hjälp med sitt alkohol- och drogproblem och tacka ja till en behandling. • Hur bör du agera?

20 Osynliga Signaler? • Den anställda uppför sig annorlunda och fungerar sämre i gruppen. • Den anställda är ofta borta från jobbet på fredagar och måndagar. • Den anställda verkar vara påverkad av droger. • Den anställda pratar mindre med andra på jobbet och är inte med på fikarasten. • Den anställda verkar inte vara intresserad av arbetet och arbetar inte lika bra som förut. • Den anställda ska skilja sig eller har andra problem med familjen.

21 Inför samtalet Ha alltid en skriftlig sammanställning över: ● Bristfälliga arbetsprestationer ● Frånvaromönster ● Avvikande beteende ● Incidenter ● Målet med samtalet Kalla till mötet med kort varsel! •.

22 Samtalet ● Styr samtalet ● Basera på fakta ● Var mjuk/empatisk, men tydlig ● Chefsroll, arbetsmiljöansvar och företagets policy ● Undvik ”terapeut”, ”förälder”, ”vän” o.s.v ● Dokumentera och ta skriftlig accept

23 Varför väntar vi så länge? • Ha fel - Diagnostänkande • Reaktionen - Tar det personligt • Förnekande - Åklagartänkande • Ha rätt - Bristande kunskap • Förvärra situationen - Bristande kunskap • Eventuella kostnader - Bristande kunskap • Känsla av obehag - Mänskligt

24 Arbetsprestation Alkohol- och drogproblem försämrar drastiskt arbets- prestationen, vilket t.ex. kan ta sig uttryck i:  ojämn arbetskvalitet med hög högsta nivå och låg lägsta nivå  koncentrationssvårigheter  onormal trötthet  kräver mycket av företaget men ger lite tillbaka  övervärderar sin egen betydelse för företaget i både ord och handling  eget prat om personliga yrkesframgångar stämmer inte med verkligheten  missar deadlines  missbedömer och överdriver framtida prognoser

25 © Ljung & Sjöberg AB 2009 Personlighetsförändringar Alkohol- och drogproblem leder ofta till personlighets- förändringar:  nervositet  rastlöshet  omotiverade humörsvängningar  aggressivitet  depressiva tendenser varvat med maniskt beteende  misstänksamhet och paranoida tendenser  isoleringstendenser  instabil, växlar känsloläge snabbt och omotiverat - sällan “lagom”  självcentrerad - talar mycket om eget mående, egna problem o.s.v.  gränslös  storvulet perspektiv och beteende

26 ROLLSPEL 3 & 3 Roll 1: Peter Roll 2: Butikschef Roll 3: Iakttagare / utvärderare Skifta

27 Vårt ansvar Som chef har du en skyldighet gentemot arbetsgivaren, övriga medarbetare och enligt Arbetsmiljölagen att göra en utredning när du misstänker alkohol- och drogproblem. Än viktigare, du har en unik möjlighet att bidra till en livsavgörande förändringsprocess som besparar en medarbetare och dennes familj stort lidande. Samtidigt tillvaratar du verksamhetens, organisationens och resenärernas intressen! Och med rätt hjälp är det inte svårt.

28 Vad innebär rehabiliteringskedjan för oss? • Aktiva direkt från början • Viktigt att medarbetaren är aktiv i sin egen rehabilitering • Målet är återgång i ordinarie arbete • Tydliga mål och syfte med planerade insatser • Dokumentation

29 Sammanfattningsvis • Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Andra rehabiliteringsformer kan pågå parallellt. Försäkringskassan samordnar dessa. • Dokumentera allt som görs i rehabiliteringsprocessen. Detta är viktigt för att medarbetaren inte ska bli lidande om chef eller HR-konsult slutar och för att medarbetaren själv måste vara aktiv i sin rehabilitering. Att konsekvent motsätta sig att medverka i den egna rehabiliteringen kan vara skäl för uppsägning.

30 Sammanfattningsvis • Motivera – ta inte över ansvaret! • Involvera HR för hjälp och stöd, bland annat i de arbetsrättsliga aspekterna och korrekt dokumentation samt för att involvera facket. • Ju längre tid medarbetaren är frånvarande från arbetsplatsen desto svårare är det att komma tillbaka i arbete.

31 Sammanfattningsvis • Det är viktigt att som är chef prioriterar dina medarbetares hälsa eftersom det har avgörande betydelse för företagets effektivitet och lönsamhet. Kostnaderna för sjukfrånvaro är ofta mycket högre än själva sjuklönen • Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar oavsett om den nedsatta arbetsförmågan beror på händelser som har inträffat utanför eller i arbetet.

32 Den sjukskrivna medarbetaren • Ge alla aktörer relevant information • Ge förslag och ta initiativ • Aktivt medverka Rehabiliteringsansvarig chef och HR • Arbetslivsinriktade åtgärder • HR: samordnande och rådgivande roll Företagshälsovården •Expertinstans för insatser som stöder återgång till arbetet för den sjukskrivna personen Sjukvården • Medicinsk rehabilitering Försäkringskassan • Bedöma rätten till sjukpenning • Samordna insatserna kring den sjukskrivna • Vid längre sjukskrivning än 60 dgr har den sjukskrivne rätt till en personlig kontaktperson på FK • Upprätta rehabiliteringsplan Arbetsförmedlingen • Ta över arbetsgivaransvaret när anställning saknas Externa rehabiliteringsaktörer Facklig organisation


Ladda ner ppt "REHABILITERING Icas syn på rehab Rehabkedjan Aktörer Förstadagsintyg VAB Alkohol/Narkotika Samtalet Vårt ansvar."

Liknande presentationer


Google-annonser