Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Linda Kummel, Stadsbyggnadskontoret i Lund Bilsnål samhällsplanering.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Linda Kummel, Stadsbyggnadskontoret i Lund Bilsnål samhällsplanering."— Presentationens avskrift:

1 1 Linda Kummel, Stadsbyggnadskontoret i Lund Bilsnål samhällsplanering

2 2 Varför bilsnål samhällsplanering ?

3 3 Argumenten är många!  Minskade emissioner  Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa  Förbättrad tillgänglighet  Förbättrade möjligheter för barn att själva ta sig till skolan  Förbättrad närmiljö  Motverkan av urban sprawl - stadsutglesning  Ökat underlag för kollektivtrafiken  Ökad social integration  Högre trafiksäkerhet  Minskade kostnader för utbyggnad av infrastruktur

4 4 Om projektet 2003 – 2005: Utveckling av handbok (LIP-stöd) 2006 – 2008 Implementering av handbok (KLIMP-stöd) Förvaltningsgemensamt projekt (Tekniska förvaltningen + Stadsbyggnadskontoret)

5 5 •Nya KLIMP-pengar från årsskiftet ( ) –Pilotprojekt Brunnshög –Funktionsblandning –Utvärdering Lund fortsätter!

6 6 Vad är bilsnål samhällsplanering? ”Bilsnål samhällsplanering är en samhällsplanering som syftar till att minska behovet av motoriserade transporter” (Expertdiskussion )

7 7 Har bilsnål samhällsplanering någon effekt? •Räcker det inte med teknikeffektivisering? •Miljöbilar minskar väl utsläppen? •Kan vi få det goda boendet utan bil? •Men vi kan väl höja skatten på bilägande? •Samhällsplaneringsåtgärder har begränsad betydelse på kort sikt men ökar i betydelse på längre sikt. På kort sikt har åtgärder som påverkar beteenden och regleringar/ekonomiska styrmedel störst betydelse. •Samhällsplanering som åtgärdsstrategi för att minska koldioxidutsläppen bedöms vara en andel på 13% år 2050 och det är här man kan göra mycket i den kommunala beslutsvärlden.

8 8 Projektets medarbetare Sekretariat SBK  Projektledare  Projektsekreterare Delprojektledare/Ambassadörer  Strukturavdelningen, SBK  Planavdelningen, SBK  Bygglovsavdelningen, SBK  Mark- och exploatering, TF  Gatu- och trafik, TF Ledningsgrupp 1 ggr/kvartal  Sekretariat, delprojektledare samt avdelningschefer Alla drar sitt strå till stacken!

9 9 Goda resultat Fokusgruppsintervjuer 2006 och 2008  Deltagarna har lättare att se sin egen roll, både på det yrkesmässiga som privata planet  Diskussionen om målkonflikter betydligt mer nyanserad 2008 än 2006  Resonemangen kring utländska exempel har ändrats Enkätundersökning 2008  97 % känner till projektet  75 % har deltagit i aktiviteter  81 % har använt sig av ett bilsnålt resonemang  90 % tycker att det är mer angeläget att arbeta i en mer bilsnål riktning i den kommunala planeringen än de tyckte före projektets start

10 10 Fyra insatsområden Resursförstärkning av pågående processer Särskilda studier Kompetensutveckling och dialog Metodutveckling

11 11 1 Resursförstärkning av pågående processer •Översiktsplan 2010 •Fördjupning av ÖP för Södra Sandby •Detaljplaner •Pilotprojekt Brunnshög

12 12 ÖPL-98 Staden och byarna ska växa inom cykelavstånd och längs korridorer med goda förutsättningar för god kollektivtrafik 1

13 13 Hur skall marken användas? Markhushållning •Den goda jordbruksmarken •Konkurrens mellan livsmedelsproduktion och biobränslen Stadens struktur och innehåll •Bärande strukturer för framtida stadsutveckling •Stadsdelscentra som servicenoder •Prioritering av g/c-trafik •Blandad stad •Omvandling av extensivt utnyttjade områden Täthet och förtätning •Förtätning inom den redan byggda staden •Bygga staden på höjden •Bygga med rätt täthet 3 kap miljöbalken: ”Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.” 1

14 14 •Utmaning: underlag som tydligt visar skillnaderna mellan mer och mindre bilsnåla utvecklingsstrategier. •Tre alternativ + nollalternativ visar olika bilsnåla ambitioner •Utbyggnad i Lund och i spårtrafiklägen (Simrishamnsbanan) •Konsekvensbeskrivning av alternativ – vilket resbehov genererar de olika alternativen? •Bilsnål etappindelning •Täthet och blandad stad •Förtätningsstrategi •Fyra typfamiljer 1 Bilsnål planering i ÖP-arbetet

15 15 ÖP återremiss Samrådsförslaget återremitterat av Byggnadsnämnden i oktober •Mindre andel förtätning •Ta ej bort gamla utpekade områden •Endast en strategi för utbyggnad av kollektivtrafik Önskemål: Behåll så mycket som möjligt av planen från 1998! Omarbetat samrådsförslag februari 08 1

16 16 FÖP S Sandby – Bilsnål planidé 1 1. Förtätning och stärkt centrum 2. Utbyggnad prioriteras vid kollektivtrafikstråk 3. Fortsatt tillväxt utåt

17 17 Bilsnål planering i Detaljplan •Östra Torn IV, nytt bostadsområde •Vildanden och Vildgåsen, två bostadsområden från 1960-talet. •Syftet var i båda projekten att prioritera kollektiv-, gång- och cykeltrafik framför biltrafik. •Gatumiljöers och g/c-stråks utformning har legat i fokus. •I Östra torn IV möjliggjordes funktionsblandning mha planbestämmelserna. •I Vildanden-Vildgåsen visade studier av p-behovet att p-ytor kunde tas i anspråk för förtätning. •Kollektivtrafikens höga standard gav möjlighet att ge ”rabatt” enligt p- normen. 1

18 18 Pilotprojekt Brunnshög •Prioriteringsordning: 1. Gå eller cykla 2. Kollektivt färdmedel 3. Bil a) bilpool eller taxi b) egen bil •Parkeringspolicy. Min och maxtal på kvartersmark, P-hus. •Exempelsamling + DP process för säkring av gång- och cykelvägarnas attraktivitet. (Motivering av byggherrar) 1 Under mindre än en 20-årsperiod förväntas det byggas en tät, attraktiv stadsdel med arbetsplatser för upp till anställda och upp till 7000 boende. Stadsdelen ska enligt ramprogrammet för Brunnshög präglas av mycket höga ambitioner för hållbar stadsutveckling. 7 fokusområden

19 19 Särskilda studier •CO 2 -rapport •Strategi för den byggda staden – delstudie till ÖP-2010 •Tryggare Lund- En idéskrift om hur den fysiska utformningen kan bidra till en ökad trygghet •Exempelsamling Brunnshög •Förstudie funktionsblandning •Bilsnåla ex-jobb - Handel och resvanor - Attraktiv gång- och cykeltrafik - Parkering 2

20 20 Kompetensutveckling och dialog •Uppstart: ”Den goda staden”, Klimat samt avtalsfrågor •TRAST •Filmvisning ”En obekväm sanning” •P-normsseminarier •Studieresa Tyskland 2007 •Trygghetsseminarium •Diskussioner i projektgruppen kontinuerligt 3

21 21 Lärdomar från studieresan 3 •Karlsruhe •Asperg och Ostfildern utanför Stuttgart •Tübingen •Freiburg •högklassig kollektivtrafik som ryggrad •parkeringsverktyg •gatustruktur •funktionsblandning •Fria byggrupper •Ta tillvara det befintliga!

22 22 Högklassig kollektivtrafik som ryggrad 3 •Spårvagnslänk i nya områden •Bebyggelsen ordnas utifrån denna ”ryggrad” •Blandad bebyggelse (verksamheter/boende/service) längs med kollektivtrafikstråket •Ostfildern - ingen skall ha längre än 500 m till hållplats •Antingen på plats vid byggstart, eller väl inplanerad för senare byggnation

23 23 Parkeringsverktyg 3 •Samlad parkering i p-hus (Vauban, Loretto, Französiche viertel, Rieselfeld) •”insmugna parkeringar” (Asperg) •P-reserver (Vauban) •Parkering frikopplad från boendekostnaderna •Parkering kostar! •Cykelparkering nära entrén

24 24 Gatustruktur 3 •Trafik tillåten, men på gåendes villkor •Gatorna blir vistelseytor i områden med lite biltrafik •Förgårdsmark liten

25 25 Funktionsblandning 3 •Tübingen Südstadt Krav på blandning i fastighet •Vauban styr verksamheter till huvudgatan

26 26 Fria byggrupper 3 •Grupper med individer eller familjer som går samman för att uppföra en byggnad •Övergår oftast till den tyska motsvarigheten till bostadsrättsförening när byggnaden är färdig •Marken har annonserats ut och enbart erbjudits till byggrupper •Funktionsblandning krav •Hög frihet vad gäller byggnadens design- enbart linjen mot gatan fast •Mindre byggnader för de mindre bemedlade •Exempel i Malmö •Testas i Lund i nästa KLIMP

27 27 Ta tillvara det befintliga 3 •Flera områden var tidigare Kasernområden •Många byggnader förfallna, men de som kunnat sparas har sparats •Mångfald och god koppling till historien! •Befintlig vegetation sparad och väl integrerad i planeringen •Utblickar i landskapet •Vatten och vegetation viktiga andningshål i tät bebyggelse

28 28 Metodutveckling •Bilsnål p-norm •Bilsnål planering i DP- processen - Planbestämmelser för funktionsblandning - Checklista - Bilsnål planering i mallen •Bilsnål planering i ÖP- processen - Utveckling av metod för bilsnål konsekvensbeskrivning - Bilsnål etappindelning •Planindikatorer - PM - Manual (Arbetsmaterial) - Utvärdering 4

29 29 Bilsnål p-norm på Brunnshög •Brunnshög ligger i ett bilorienterat läge nära E22, och de arbetsplatser som idag etablerat sig i omgivningen har en hög andel bilresande. •Hög standard på kollektivtrafiken och på g/c-nätet är ett måste. •En särskild strategi för parkering på Brunnshög behöver styra mot långsiktig hållbarhet, samtidigt som utbyggnaden inledningsvis behöver kunna hantera ett stort antal bilresande. •Miniminivå, källargarage •Flexibla garagetomter 4 Område för parkeringsnorm Brunnshög

30 30 Planindikatorer 4 • En planindikator används för att bedöma mål om diverse olika aspekter inom planering. • En planindikator är enkelt sagt en indikator som ska kunna utläsas ur planen. Andra typer av indikatorer är mät- och fältindikatorer. • Det är ett urval av indikatorer som används, och detta urval bör diskuteras inför starten av varje ny plan samt kontinuerligt under planprocessen. •= det är målen som är grunden i indikatorarbetet Inga mål – inget att mäta!

31 31 Planindikatorer 4 • Inledningsvis undersöks vilka mål som skall uppnås. Exempelvis finns i översiktsplanen målet att bygga tätt i stationslägen och i centrum. • Därefter formuleras planeringsrelevanta mål: ex. ”Bostadsbebyggelsens täthet i goda kollektiv-trafiklägen skall vara minst 50 lgh/ha”. • När målen är formulerade skapas en indikator: ex ”Täthet och koncentration i närhet av goda kollektivtrafik och gång/cykel-lägen”. • Granskning av indikatorn sker med bedömning av plankarta och beräkning av exploateringstal. GIS kan användas för detta. •Metoden använd i Föp Södra Sandby

32 32 Slutsatser från FÖP S Sandby •Planindikatorer ger struktur, fokus och tyngd! •Tidig utvärdering krävs om planförslaget ska påverkas •Även andra arbetsinsatser viktiga: –Analysera alternativa lösningar –Kommunicera planidén – bilder….. –Allmänt fokus på frågan, tid för diskussioner, frågans vikt •Övergripande strategi för styrning av plan- och exploateringsprocessen behöver diskuteras: –Uppföljningsbara mål i FÖP? Kräver tid för politisk förankring och faktamotivering. –Alt: Mer övergripande uppföljningsbara mål? –Alt: Styrning genom dialog? –Alt: Specificering av planen? •Återstår att se… …om konsekvensbeskrivning påverkar den slutliga planen. 4

33 33 ÖP 2010 – bilsnål metod i KB Hur påverkas resbehov och färdmedelsval? •Bedömning av varje enskilt utbyggnadsområde utifrån analys av cykelavstånd till målpunkter samt kollektivtrafikstandard •Resvaneundersökning Skattning av alstrad biltrafik från respektive utbyggnadsområde aggregerat till helhetsbild för alternativen.

34 34 ÖP 2010 – bilsnål metod i KB Jämförelser gjorda mot LST:s metod Resultat: •Metoden är lätt att använda och ger rimliga resultat. Storleksordningen på effekterna är mer osäkra. Länsstyrelsens metod ger mindre skillnader i resvanorna mellan bra och dåliga lägen. •Genom användande av metoden tydliggjordes skillnader mellan alternativen men också att inget av alternativen ger tillräckliga minskningar av de genomsnittliga bilressträckorna. Ytterligare åtgärder kan alltså behövas – även inom samhällsplaneringen. •Lokalisering av verksamheter, ny väginfrastruktur, framkomlighetsåtgärder för busstrafiken och förbättrade gång- och cykelstråk fångas inte upp av denna metod. 4

35 35 Fyra insatsområden Resursförstärkning av pågående processer Särskilda studier Kompetensutveckling och dialog Metodutveckling Gör! Ladda ner och läs! Hålla sig uppdaterad är en bra start! Försök använda andras metoder!

36 36 Hur gör man med små resurser? •Håll tidiga möten och seminarier för att skapa förståelse och förankring av de bilsnåla frågorna. •SWOT •Vart vill vi nå? •Var kan vi ta hjälp?

37 37 Frågor till workshop •Hur kan du bidra till en bilsnål samhällsplanering i ditt yrke? •Hur kan de bilsnåla kunskaperna föras in i den ordinarie verksamheten? •Diskutera åtgärderna nedan: Går de att använda i Norrköping? Vilka ger bra/dålig effekt? Var i planeringen skall åtgärden lyftas fram? - kollektivtrafik som ryggrad - parkering - Gatustruktur - funktionsblandning - fria byggrupper Extrafråga: •Hur uppnås en helhetssyn i Norrköpings planering? (steget mellan öp och dp)

38 38 Tack för uppmärksamheten! Linda Kummel, Stadsbyggnadskontoret i Lund


Ladda ner ppt "1 Linda Kummel, Stadsbyggnadskontoret i Lund Bilsnål samhällsplanering."

Liknande presentationer


Google-annonser