Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hälsosamtal på Webben Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hälsosamtal på Webben Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor."— Presentationens avskrift:

1 Hälsosamtal på Webben Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor

2 Hälsosamtal på webben Bakgrund  Hur mår barnen och ungdomarna och hur ser deras levnadsvanor ut på vår skola.. i vår kommun.. i vårt län?  Årlig statistik genom samarbete mellan skolsköterskor och landstinget  Modell baserad på modell från Västernorrland I Norrbottens länsrapport:  Jämförelser kunde 2007/2008 för första gången göras med andra län – Västernorrland och Jämtland  2008/2009 kan för första gången utvecklingen över tid följas på läns- och kommunnivå

3 Län där undersökningen genomförs Utbredningsmässigt är halva Sverige med! Västernorrland Norrbotten Jämtland Västerbotten (startar upp) Befolkning totalt ca 1 miljon Karta: Karin Wåhlén-Götzmann, Jämtlands läns landsting

4 I Norrbotten, ett samarbete mellan:  Landstinget  Kommunförbundet  Kommuner

5 Skolsköterskan  Ansvarar för att informera och inhämta godkännande av föräldrarna för att genomföra enkäterna samt hälsosamtalen  Mata in uppgifterna i databasen via webben

6 Enkät och hälsosamtal genomförs i:   Förskoleklass   Åk 4   Åk 7   Gymnasiet år 1

7 Landstinget  Ansvarar för databasen och dess drift.  Analyserar och bearbetar underlag på läns- och kommunnivå.  Ansvarar för att skicka underlag på skolnivå till ansvarig skolsjuksköterska  Statistik på egen kommun- och skolnivå är automatiserad - hämtas fortlöpande av skolsköterskan själv, via inloggningen

8 2. Bästa möjliga hälsa  Fysisk hälsa Övervikt och fetma Övervikt och fetma Allergi Allergi Kost och fysisk aktivitet Kost och fysisk aktivitet  Psykosomatisk hälsa Huvudvärk Huvudvärk Magont Magont Värk; rygg, nacke, axlar Värk; rygg, nacke, axlar

9  Psykisk hälsa Hur man mår Hur man mår Sömnproblem Sömnproblem Nedstämdhet Nedstämdhet Tillgång till vuxen att prata med   Alkohol, tobak och narkotika

10 3. En god utbildning  Fysisk miljö Arbetsmiljö; klassrum, skolgård, idrottshall, Arbetsmiljö; klassrum, skolgård, idrottshall, duschar, toaletter duschar, toaletter  Psykosocialmiljö Retad/utstött, illa behandlad Retad/utstött, illa behandlad Arbetsro Arbetsro Koncentration Koncentration Stress Stress Trivsel Trivsel

11 5. DELAKTIGHET I SAMHÄLLET  Arbete på fritiden (Gymnasiet)

12 För varje skola kan rektor och pedagoger få resultatet av hälsoenkäterna redovisat av skolsköterskan Skolsköterskan sållar av sekretesskäl bort det som på något vis kan röja enskild elevs identitet

13  I skolan  I kommunen  I länet  Från och med i år kan hälsoenkäten även redovisas områdesvis. redovisas områdesvis. Man får en bild av hur barn/ungdomar mår:

14 1. Man får jämförelsetal med andra kommuner och län Man får jämförelsetal med andra kommuner och län2. I framtiden även nationellt? I framtiden även nationellt?3. Man får jämförelsetal över tid Man får jämförelsetal över tid

15 Vad kan man göra på varje skola? Det viktiga är att man på varje skola tittar på - vad behöver vi förbättra? - vad kan vi göra?

16 Behöver vi på vår skola göra något åt:  Arbetsron i klassrummen?  Mobbing?  Miljön? Skolgård? Klassrum? Skolgård? Klassrum? Toaletter? Duschar? Toaletter? Duschar?

17  Dagliga aktiviteter  Locka till föreningsliv  Förbättra duscharna t.ex. duschdraperier  Alternativa aktiviteter vid skidåkning skridskoåkning eller tillhandahålla utrustning skridskoåkning eller tillhandahålla utrustning Ökad fysisk aktivitet: Exempel på åtgärder

18 Kost:  Öka kunskaperna genom t.ex. projektarbeten  Påverka utbudet i Elevfiken – via elevråd och föräldraråd  Nyttja interna resurser som Hushållslärare, måltidspersonal etc  Nyttja externa resurser som t.ex. Tandhälsan

19 Behöver vi speciella riktade insatser?  Flickor som mår psykiskt dåligt?  Pojkar som mår psykiskt dåligt?  Våld i skolan?  Drogmissbruk?  Sexuella trakasserier?

20 Behöver vi inom bostadsområdet göra något? Tillsammans med vilka?   Affärsmän?   Polis?   Socialtjänst?   Primärvård?   Andra?

21 Om vi utvärderar statistiken och sätter in åtgärder så kan vi sedan läsa av effekterna av åtgärderna!

22 De flesta av barnen i Norrbotten mår för det mesta ganska eller mycket bra Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten,

23 Men det är vanligt med övervikt

24 Övervikt och fetma ökar med åldern bland pojkarna, minskar bland flickorna Nb 32% Vnl 25% Jmt 13% Norrbotten i topp Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten,

25 Läskdrickandet ökar med åldern bland pojkarna Nb 38% Vnl 30% Jmt 28% Norrbotten i topp Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten,

26 Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, Flickor betydligt oftare ledsna eller nedstämda än pojkar

27 Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, Flickor betydligt oftare missnöjda med sina kroppar än pojkar

28 Insatser, Luleå kommun som exempel  Skolhälsovårdens handlingsplan mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar  Viktskolan i samarbete med landstinget  Utbildning av hälsocoacher (projekt Tunaskolan)  Presentation av resultat till elevråd, rektorer, pedagoger, ledningsgruppen, nämnd (BUN)  MLA skolsköt, engagemang i projekt gällande barn som far illa  Söker samarbete med andra professioner inom elevhälsan gällande psykisk ohälsa

29 Samarbete mellan länen för att stärka kvaliteten  Manual har utvecklats för åtgärder utifrån resultat  Kvalitetssäkring av enkätfrågorna pågår

30  Alla är välkomna att prova systemet - Kontakta oss eller Västernorrlands läns landsting

31 Tack för oss! Rapporterna hittar ni via


Ladda ner ppt "Hälsosamtal på Webben Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor."

Liknande presentationer


Google-annonser