Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner."— Presentationens avskrift:

1 Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner. Ale, Mölndal, Familjerättsbyrån i Göteborg och Lundby stadsdel samt Örebro, Lindesberg och Degerfors. Projekttid Övergripande mål Att utveckla arbetsmetoder som på ett systematiskt och långsiktigt sätt kan stärka barnets rättigheter i beslut och åtgärder inom ramen för arbetet som rör vårdnad, boende och umgänge. Att ha en helhetssyn med barnet i fokus genom hela vårdnadsprocessen Team med 2 familjerättssekreterare och 2 barnavårdsutredare Styrgrupp med berörda chefer

2 Bakgrund Varje år berörs ca barn i Sverige av föräldrars separation. • 7000 barn upplever att föräldrarna tvistar om vårdnaden, boendet eller umgänget • Flera uppgifter pekar på att antal utredningar till socialtjänsten och tvister i domstol har ökat markant • Familjernas problematik är ofta svår och komplex.

3 • Nuvarande arbetsmetoder och handläggnings- processer är inte anpassade eller tillräckligt effektiva för att möta problematiken. • Barnen är eller har ofta varit aktuella hos socialtjänsten tidigare. • Stort behov av att utveckla samarbetet inom socialtjänsten kring dessa barn och familjer för att få en helhetssyn på barnets situation.

4 Projektets tre delmål Mål 1. Utveckla samarbetet mellan familjerättssekreterare och socialsekreterare som ansvarar för barnavårdsutredningar Mål 2. Stärka barnets roll och rätt till delaktighet, att komma till tals samt att få information Mål 3. Anpassa insatser och stöd till barn och föräldrar under hela vårdnadsprocessen

5 Några utgångspunkter • Aktuell forskning och erfarenhet som grund för vilka förändringar som ska fokuseras/Förändringskoncept • Barnkonventionen och lagstiftning • Teamets ”kartläggning” av nuläge och utvecklingsbehov • Genombrottsmetoden • Aktivt involvera teamens chefer i styrgrupper • Varje team utvärderar sitt eget arbete • övergripande utvärderingen av fristående forskare • Spridning av resultat

6 Genombrottsmetoden Lärandestyrt förbättringsarbete Syftar till att minska gapet mellan det vi vet och det vi gör Professionell kunskap/Förbättringskunskap Strukturerad metod -Testa i liten skala -Inspiration från många håll -Mätbara mål Resultatförbättringar

7 Hörnstenarna i Genombrott Förändringstryck Förändringskoncept/ vägledning Projekt design Nolans förbättringshjul

8 Projektdesign/Collaborative Bestäm Fokus Spridning Rapport Välj ut deltagare PlaneringsgruppExpert- grupp För- arbete LS 2LS 3LS 1 P DA S P DA S Stöd/tryck E-postMånadsrapporter Telefonkonferenser Arbetsperiod 1 Arbetsperiod 2 Adapterat efter Institute for Healthcare Improvement (IHI) Boston

9 Nolans förbättringshjul eller PDSA- cykeln IDÈER Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? MÅL Vad är det vi vill uppnå? MÅTT Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Planera Testa, Göra, Pröva Studera, Analysera Lär, Agera

10 Kommunernas kartläggning • Utredningar sker oftast inte parallellt inom Familjerätten och utredningsenheten Barn och familj, snarare avlöser de varandra och enheterna hänvisar till varandra • Inget direkt samarbete förekommer mellan Familjerätten och utredningsenheten. Utredningarna görs på varsitt håll, likaså alla kontakter med familjemedlemmarna. • Barnet träffar ofta flera olika handläggare från både mottagningsgrupp, utredningsenhet och familjerätten.

11 • Samtal med barn genomförs och dokumenteras, men föräldrarnas konflikt får alltför stort utrymme. • Någon återkoppling till barnet efter utredning/domslut förekom nästan aldrig • Saknas olika former av insatser och stöd till barn och föräldrar • Barnen får sällan eller nästan aldrig enskilt stöd utifrån sin situation • Behov av mer anpassat stöd till föräldrar

12 Några förändringar som prövats och lärdomar • Ökad kunskap om varandras handläggningsprocesser, gemensamma rutiner, process kartor, rutiner för att tidigt uppmärksamma barn som lever med föräldrar i stark konflikt • Att de olika enheterna konsulterar varandra när de möter föräldrar i stark konflikt • Vid parallella utredningar, eller om barnet är aktuellt på båda enheterna, planera och samordna arbetet • Att familjen inte behöver träffa så många olika tjänstemän och kontakter. • Tidsvinster för handläggarna. • Att klienterna inte bollas mellan enheterna

13 Några förändringar som prövats och lärdomar • Vikten av att gemensamt kartlägga barnets och familjens historia innan utredningen påbörjas, insatser erbjuds • Testa strukturerade frågor för screening av våld • Prövat att återkoppla utredningsmaterialet till barnet, borde bli bättre både VBU o SoL 11:1 • Saknas bra informationsmaterial både till barn och föräldrar Behöver utforma en broschyr till barn som beskriver hur en utredning går till. • Gemensamma barnsamtal • m

14 Några förändringar som prövats och lärdomar • Att hålla rutinen vid liv är svårt vid tidsbrist, krävs tid för att det ska sätta sig. • Ställer höga krav på information till klienterna för att kunna förklara de olika utredningarna ordentligt. • När det hettar till i ett ärende krävs mycket samarbete, ex hur gör man när ena handläggaren ”blir svart”? Det gäller att se sig som en enhet istället för två. Men detta är bara början … för de mest utsatta barnen och familjerna finns det mycket kvar att göra…

15 Handläggare utses på ärendegrupp Handläggar-möte, bokar mötestider, gör upp planering mellan handl. sid 2(3) Begäran om upplysningar 6 kap 19:3 FB Begäran om yttrande 6 kap 20§ 2 st FB Begäran om utredning = remiss Sänder brev till föräldrarna med tider för hela processen För kort tid - begäran om förlängning hos Tingsrätten Ibland ihop med handl. Från annan kommun Kan ske under processen Direkt till Fr Huvudhandl. utses med ansvar för dokumentation Utifrån samtal med föräldrar bestäms hur barnsamtal går till… Sänder brev till föräldrarna med tider för hela processen * Informations- möte med föräldrarna var och en för sig Gemensamt informations- möte för föräldrarna av båda handläggarna Två enskilda samtal per förälder Brukarmed- verkan. Klientträff Inhämta reg uppgifter från soc och polis Misstanke o bel reg (barn/ungd. grp) Brukarmed- verkan. Klientträff * Ett barn Ett enskilt samtal med barnet Flera barn Gemensamt samtal med barnen och mot slutet enskilt samtal anpassat efter barnets önskan Ett hembesök hos vardera förälder då barnet är med Kommunicerar barnets utsaga på plats efter samtal Information till barnen om hur en vårdn. utr. Går till

16 Kommunicerar ref uppgifter då handläggare sammanställt samtalet sid 3(3) Träff för ref. samtal Skola/förskola för att inhämta information då föräldrar inbjuds Telefonkontakt med ref för att inhämta information Kommunicera förälderns utsago innan vi fört in dom i dokumentet Kommunicerar ref uppgifterna då vi fört in dom i dokumentet Dokumentet sänds till Tingsrätten Analys och bedömning görs gemensamt av handläggare Brukarmed- verkan. Klientträff Kommunicerar föräldrarnas utsago då vi fört in dom i dokument Analys och bedömning skrivs av bägge handläggarna Dokumentet sänds till föräldrarna. Delgivning Inhämta reg uppgifter från soc och polis Misstanke o bel reg (arbetsgrp) Under utredningstid Risk&skyddsbedömning görs hela processen Begövs anmälan till BU-gruppen göras. (Barnavårdsutredning) Den bedömningen kan göras under hela processen. * Utvecklingsområde - Samarbete med Tingsrätt -- Broschyr (vårdnad, boende, -Umgänge), SOSFS -- Barnsamtal

17 Ett ex från Mölndal Familj A Begäran om snabbyttrande (maj/juni) Anmälan inkommer via mottag/ projektgr(maj) Vbu- utredning(juni) Gemensamt utredningsarbete •Efter samtycke: •informationssamtal •Hembesök •Referentsamtal •Avslutande samtal Enskilda samtal BBIC-utredning avslutas, i samråd med famrätt Familjerättslig utredning avslutas

18 Flicka 10 år Exempel på en tidslinje snb Kap 11:1 snb Separatio n Flickan föds Kap 11:1 Handläggare: 4 ( en handläggare två gånger) Övrigt: : Modern uppger att hon misshandlats. (journal) Alkoholmissbru Båda föräldrar(journa). LPT beslut (modern). Barnen uppger at modern Hotat med kniv, samt uttalat självmordsplaner framför dem. Frizon Familje- Behandl. Ej genomf. Frizon Ej genomför t Kap 11:1 VBU Frizon Grupp Kurator Modern FC

19 Citat från en slutrapport i Pinocchioprojektet • ”Allt man satsade i tid och kraft i början har vi fått tillbaka i ny kunskap, effektivare arbetssätt samt goda resultat för barn och familjer. Belöningen kommer men man får kämpa för att nå målen och ha tålamod att vänta”


Ladda ner ppt "Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner."

Liknande presentationer


Google-annonser