Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den ojämlika hälsan i Stockhom Gunnar Ågren 2010-02-11 Hur har det gått med Vårdval Stockholm? Skall hälsa vara rättighet eller en handelsvara?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den ojämlika hälsan i Stockhom Gunnar Ågren 2010-02-11 Hur har det gått med Vårdval Stockholm? Skall hälsa vara rättighet eller en handelsvara?"— Presentationens avskrift:

1 Den ojämlika hälsan i Stockhom Gunnar Ågren Hur har det gått med Vårdval Stockholm? Skall hälsa vara rättighet eller en handelsvara?

2 Två perspektiv  Hälsa som en mänsklig rättighet. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Den ännu gällande hälso- och sjukvårdslagen utgår från detta perspektiv.  På 1800-talet var tillgång till hälso- och sjukvård framför allt en fråga om pengar, så är det fortfarande i många länder  Rättighetsperspektivet på hälso- och sjukvård helt central när man byggde upp välfärdssamhället  Nu drivs utvecklingen av stora vårdbolag med borgerligt understöd och stora delar av sjukvården har förvandlats till men marknad.

3 Bakgrunden till Vårdval Stockholm  I slutet på 1980-talet en nyliberal offensiv mot den offentliga sektorn. New Public Management  Början av 90-talet ”Stockholmsmodellen”, man började köpa och sälja sjukvård  Successiv utveckling där man släppte in entreprenörer, bolagiserade sjukhus och privatiserade vårdcentraler.  2008 Vårdval Stockholm fullt utvecklat ”Valfrihetssystem”. Senare infördes LOV i hela Sverige.

4  Ersättningssystemet gynnar snabba läkarbesök och lindrigt sjuka – 484 kr per läkarbesök oberoende av sjukdomens svårighetsgrad  Missgynnar komplicerade sjukdomsbilder och multipelsjuka  Missgynnar förebyggande arbete  Missgynnar andra personalgrupper än läkare  Yrkeskunskapen utnyttjas inte  Formell rättvisa leder till reell orättvisa Vårdval Stockholm

5 Hälsan är ojämlik  Sverige har mycket stora hälsoklyftor som sammanhänger med ekonomisk och social ojämlikhet.  Samhällsklass, kön, inkomst, utbildning, diskriminering på grund av etnicitet, sexuell läggning och funktionsnedsättning påverkar hälsan i hög grad.  WHO talar om den ojämlika hälsan som vår tids största orättvisa och menar att man måste angripa hälsans sociala bestämningsfaktorer  Här har primärvården en central roll.

6 Ojämlikheten ökar  Sedan början av 90-talet har inkomstskillnaderna vuxit kraftigt. Enligt Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport ökande hälsoskillnader  Dubbelt så hög risk att dö i förtid, arbetare jämfört med högre tjänsteman. Låginkomsttagare har 3 ggr så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med höginkomsttagare.  Stockholm är Sveriges mest ojämlika region och vi har mycket stora hälsoskillnader mellan olika delar av regionen.

7 Stockholms län är Sveriges mest ojämlika region, det skiljer 3 ggr i medelinkomst mellan rikaste och fattigaste område

8 Ohälsotalen (summan av sjukskrivning och sjukersättning) är högst i de områden som har lägst inkomster

9 Också den självrapporterade ohälsan visar stora skillnader – 4 ggr vanligare med dålig hälsa I Rinkeby, jämfört med Danderyd

10 Andra mått på ojämlik hälsa  Medellivslängd bland män7,5 års skillnad mellan bästa och sämsta kommun. Kvinnor 4 års skillnad. På bostadsområdesnivå är skillnaderna ännu större.  Medelinkomst 433 tkr i Danderyd, 212 tkr i Botkyrka. 340 tkr i Östermalm och 158 tkr i Rinkeby och 147 tkr i Fittja.

11 Hur är vårdcentralerna placerade?  Flest vårdcentraler per invånare i Danderyd, Sigtuna, Norrmalm och Östermarlm.  Lägst antal i Rinkeby, Spånga-Tensta, Hässelby- Vällingby, Skarpnäck, Botkyrka, Salem, Tyresö och Huddinge.  Danderyd har lika många vårdcentraler (6 st) som Botkyrka trots hälften så många invånare. I Botkyrka har 10 % av befolkningen kraftigt nedsatt hälsa, i Danderyd 4 %.

12  Ryggbesvär som ofta leder till vårdkontakt och sjukskrivning är vanligare  Betydligt fler röker, mer övervikt, färre som motionerar – dvs mycket större behov av riktade insatser  Betydligt högre andel av befolkningen har avstått från att söka vård av ekonomiska skäl –kommer senare i sjukdomsförloppet  Betydligt större behov av tolkhjälp, betydligt fler med komplicerade sjukdomsbilder Betydligt större och mer komplicerade vårdbehov i fattigare områden

13 Erfarenheter av vårdval Stockholm  Hög ersättning för läkarbesök  Socioekonomiskt starka områden gynnas  Områden med höga ohälsotal missgynnas  Läkarbesök gynnas i förhållande till andra personalgrupper  Förebyggande verksamhet missgynnas Stockholms läns modell är extrem jämfört med övriga landsting.

14 Uppgörelsen alliansen/mp  Obetydlig sänkning av besöksersättning till läkare  Vissa besök ersätt lite mer exvis demensutredningar, nya fall av diabetes.  Förebyggande sjuksköterskesamtal.  2 kr per patient till områdesarbete.  Utlandsfödda (dock ej EU) berättigar till 200 kr mer i fast ersättning. Å andra sidan minskat anslag till tolkar.  Kosmetiska förändringar som konserverar systemet

15 Allmänna effekter av marknad och vinst i vården  Svårt att belägga några positiva effekter av vinstgivande sjukvård när det gäller vårdkvalitet – internationella data talar snarast i motsatt riktning  Vinster hamnar i skatteparadis snarare än i förbättringar av vården  Svårt att kontrollera kostnaderna – särskilt i system med hög prestationsersättning  Mångfald? – marknaden domineras av ett fåtal mycket stora aktörer

16 Vårt alternativ  Skattefinansierad vård, styrd av behov,  Inriktning på förebyggande  Teamarbete  Klart områdesansvar  Nej till vinstdriven vård  Ersättningssystem grundas på faktiska vårdbehov grundar sig på fast ersättning och budget istället för ackord  Inom denna ram, stort utrymme för lokala initiativ och möjlighet att välja vårdcentral


Ladda ner ppt "Den ojämlika hälsan i Stockhom Gunnar Ågren 2010-02-11 Hur har det gått med Vårdval Stockholm? Skall hälsa vara rättighet eller en handelsvara?"

Liknande presentationer


Google-annonser